Inte_Ung
Trådstartare
Det vill jag inte göra av olika orsaker.Okej. Du får gärna plocka fram exakt var någon ägnat sig åt beställningavård i detta kontext.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det vill jag inte göra av olika orsaker.Okej. Du får gärna plocka fram exakt var någon ägnat sig åt beställningavård i detta kontext.
Nu blev det lite tokigt. De utsätter sig inte för könskorrigering utan en stympning av förhuden.Små pojkar skär man bort förhuden på för att föräldrarna vill det.
Det går
Små pojkar skär man bort förhuden på för att föräldrarna vill det.
Det går till så även i Sverige.
Visserligen, men människorna som har svarat i den är på riktigt.Det är som sagt en studentuppsats.
Föräldrarna och vården utsätter dem för stympning.Nu blev det lite tokigt. De utsätter sig inte för könskorrigering utan en stympning av förhuden.
Visserligen, men människorna som har svarat i den är på riktigt.
Så det bästa sättet att bekämpa könsdysfori (eller varför inte dysmorfofobi?) är att erbjuda pubertetsblockerare, hormonbehandling och kirurgi? Man bör inte istället lägga fokus på varför man känner som man gör?
Undrar hur många t.ex. pojkflickor från förr som hade hamnat i transvården bara för att de inte passade in i någon mall. Jag följer inte heller min könsnorm och kan på nätet bli ifrågasatt för att vara mitt motsatta kön men jag är tack och lov vuxen nog att förstå att det inte är fel på mig, det är fel på de snäva könsideal som finns. Män och kvinnor borde kunna göra precis vad de vill i sina liv oavsett vilket kön de föddes med, men det är inget fel på deras kön eller kropp. Tvärtom anser jag att vi promotar samhällets ideal när vi skönhetsoperera oss eller byter kön för att passa in i en könsmall.
Vad vuxna gör bryr jag mig desto mindre om. Jag ser det inte så självklart som andra här men så länge folk kan syssla med skönhetsoperationer kan väl folk få göra detta om de vill. Sen tycker jag inte att samhället ska stå för det men i övrigt är det fritt fram för vuxna att göra vad de vill med sina kroppar.
Man förstör för barn redan när man sätter in pubertetsblockerare och jag anser inte att man ska förhindra barnens fullt naturliga utveckling. Sanningen är den att de flesta växer ifrån det inkl. andra osäkerheter. Betyder inte att vi inte behöver bemöta barn som påstår sig uppleva könsdysfori men det är samtal som behövs, inga pubertetsblockerare.
Barn påbörjar det redan innan sin myndighet.
De behandlas inte men det säger en hel om samhället när nu föräldrar kommer in med sina 3-åringar för att de tror att de är födda med fel kön.
Små pojkar skär man bort förhuden på för att föräldrarna vill det.
Det går till så även i Sverige.
Föräldrarna och vården utsätter dem för stympning.
Själva har de faktiskt ingen möjlighet att protestera.
Ja, men det är en ganska begränsad tid man kan lägga på arbetet, och omfånget får inte vara för stort. Därför finns svagheten i urvalet, som det också påpekas i uppsatsen. Men det gör inte att det är ointressant läsning i sigVisserligen, men människorna som har svarat i den är på riktigt.
För mig så är även den begränsade mängd människor som har svarat alldeles tillräckligt för att ändra min världsbild.Ja, men det är en ganska begränsad tid man kan lägga på arbetet, och omfånget får inte vara för stort. Därför finns svagheten i urvalet, som det också påpekas i uppsatsen. Men det gör inte att det är ointressant läsning i sig
Jag passar på att spinna vidare lite här, eftersom att du tar upp misstanken att resultatet hade sett annorlunda ut om enkäten getts till en bredare grupp så att säga. Så jag argumenterar inte emot dig på något vis!Författarna i studien skriver själva att många i studien hade angett att de var mycket intresserade av genusfrågor samt att medelåldern var låg. Frågeformuläret hade spridits via sociala medier samt deras egna kontakter. Jag gissar att det säkert då är många akademiker/ studerande i drygt 20-årsåldern. Jag tror svaren hade varit helt annorlunda om man gått ut och gjort samma enkät i andra områden. Tex en stad/ område där utbildningsnivån generellt är lägre dvs få akademiker samt en högre medelålder.
Jag är född på 70-talet och jag upplever en stor skillnad på de som är drygt 20 år idag mot de som är i min ålder när det gäller dessa frågor.
Alltså, med tanke på att du tycker att det känns befriande att läsa, läs mer inom ämnet! Du skulle inte vara lika chockerad då, skulle jag tro.För mig så är även den begränsade mängd människor som har svarat alldeles tillräckligt för att ändra min världsbild.
Allt mer än 0(noll) i antal cis som har de känslorna kring kön som beskrivs är omvälvande.
Det är skillnaden mellan finns och inte finns.
Ja det känns verkligen som att jag skulle ha glädje av det.Alltså, med tanke på att du tycker att det känns befriande att läsa, läs mer inom ämnet! Du skulle inte vara lika chockerad då, skulle jag tro.
Även om psykologin egentligen är den vetenskapliga läran om själen, så är det numera vanligare att använda ordet psyke istället för själ. Om du vill läsa/söka upp mer info så antar jag att det underlättar om du byter ut ordet bara. Det vet du väl säkert, reagerade bara eftersom att jag inledningsvis tyckte att det lät så religiöst med själ.Jag har de senaste dagarna filosoferat kring transsexualitet och i förlängningen var ens könstillhörighet sitter. Om den inte sitter i enbart kromosomerna (XX resp. XY) och i könsorganen. Var sitter den då? I själen? Men jag tror ju inte på att det finns nåt som är separat från kroppen som likt religionens klassiska själ som uppstiger till himmelriket (eller ner till helvetet) när man dör. Jag är ateist och naturvetare. Allt som är jag är min kropp. Min "själ" är summan av alla kemiska och biologiska processer i min kropp. Så för mig blir det väldigt abstrakt att tänka tanken att en människa kan vara född i fel kropp när allt man är har sitt ursprung i denna kropp. Så att be mig att tänka på hur jag hade känt om jag varit född i en mans kropp blir bara en krock i min hjärna för om jag hade haft en annan kropp hade det ju varit en annan person p.g.a. att summan av de kemiska och biologiska processerna hade varit en annan. Och då hade det varit irrelevant hur jag kände för det hade inte varit jag. Jag kan ju bara vara jag i just den här kroppen. I en annan kropp med en annan summa av processerna hade det inte varit jag. Om jag inte hade hoppat in i ett scifi-tänkande. Där skulle det naturligtvis funka även i min hjärna. Men när jag kommer dit i min tankegång så blir det bara fåniga tankar av det likt att jag hade tyckt att det hade varit oerhört praktiskt att kunna stå upp och kissa. Så de tankarna känns inte relevanta i det här sammanhanget.
För att vara född i fel kropp så måste det väl finnas en del av en själv som inte är kroppen men som har ett kön? Vad är det för något? För mig som alltid identifierat mig som samma kön som jag är född med blir det här väldigt abstrakt. Jag är naturvetare och vill sätta siffror på företeelser. Jag vill veta varför, hur och var. Det ska bli spännande att se om framtiden kan svara på de frågorna eller de kommer fortsätta vara abstrakta.
För att vara tydlig: Jag tycker att vuxna människor ska få bestämma över sin egen kropp och leva hur de vill så länge det inte skadar någon annan. Jag har bara funderat en del då detta förbryllar mig. Det är kanske en lättare frågeställning om man tror att det finns en själ som är separat från kroppen.
Även om psykologin egentligen är den vetenskapliga läran om själen, så är det numera vanligare att använda ordet psyke istället för själ. Om du vill läsa/söka upp mer info så antar jag att det underlättar om du byter ut ordet bara. Det vet du väl säkert, reagerade bara eftersom att jag inledningsvis tyckte att det lät så religiöst med själ.
Om du bortser från människan och föreställer dig en individ av en annan art som byter kön - blir den till någon annan än sig själv då eftersom summan av de kemiska och biologiska processerna då blir annorlunda? Det vore väl konsekvensen om det var sådana saker som slutgiltigt definierade en individ? Det finns gott om exempel i naturen på hur kön är ett spektrum eller kontinuum som det går att röra sig längs, både socialt och fysiskt. Utifrån det tänker jag att det inte är så märkligt att det finns de som inte så lätt låter sig tryckas in i de snäva konstruktionerna vi har byggt vår modell av verkligheten på.Jag har de senaste dagarna filosoferat kring transsexualitet och i förlängningen var ens könstillhörighet sitter. Om den inte sitter i enbart kromosomerna (XX resp. XY) och i könsorganen. Var sitter den då? I själen? Men jag tror ju inte på att det finns nåt som är separat från kroppen som likt religionens klassiska själ som uppstiger till himmelriket (eller ner till helvetet) när man dör. Jag är ateist och naturvetare. Allt som är jag är min kropp. Min "själ" är summan av alla kemiska och biologiska processer i min kropp. Så för mig blir det väldigt abstrakt att tänka tanken att en människa kan vara född i fel kropp när allt man är har sitt ursprung i denna kropp. Så att be mig att tänka på hur jag hade känt om jag varit född i en mans kropp blir bara en krock i min hjärna för om jag hade haft en annan kropp hade det ju varit en annan person p.g.a. att summan av de kemiska och biologiska processerna hade varit en annan. Och då hade det varit irrelevant hur jag kände för det hade inte varit jag. Jag kan ju bara vara jag i just den här kroppen. I en annan kropp med en annan summa av processerna hade det inte varit jag. Om jag inte hade hoppat in i ett scifi-tänkande. Där skulle det naturligtvis funka även i min hjärna. Men när jag kommer dit i min tankegång så blir det bara fåniga tankar av det likt att jag hade tyckt att det hade varit oerhört praktiskt att kunna stå upp och kissa. Så de tankarna känns inte relevanta i det här sammanhanget.
För att vara född i fel kropp så måste det väl finnas en del av en själv som inte är kroppen men som har ett kön? Vad är det för något? För mig som alltid identifierat mig som samma kön som jag är född med blir det här väldigt abstrakt. Jag är naturvetare och vill sätta siffror på företeelser. Jag vill veta varför, hur och var. Det ska bli spännande att se om framtiden kan svara på de frågorna eller de kommer fortsätta vara abstrakta.
För att vara tydlig: Jag tycker att vuxna människor ska få bestämma över sin egen kropp och leva hur de vill så länge det inte skadar någon annan. Jag har bara funderat en del då detta förbryllar mig. Det är kanske en lättare frågeställning om man tror att det finns en själ som är separat från kroppen.
Om du bortser från människan och föreställer dig en individ av en annan art som byter kön - blir den till någon annan än sig själv då eftersom summan av de kemiska och biologiska processerna då blir annorlunda? Det vore väl konsekvensen om det var sådana saker som slutgiltigt definierade en individ? Det finns gott om exempel i naturen på hur kön är ett spektrum eller kontinuum som det går att röra sig längs, både socialt och fysiskt. Utifrån det tänker jag att det inte är så märkligt att det finns de som inte så lätt låter sig tryckas in i de snäva konstruktionerna vi har byggt vår modell av verkligheten på.
Om du bortser från människan och föreställer dig en individ av en annan art som byter kön - blir den till någon annan än sig själv då eftersom summan av de kemiska och biologiska processerna då blir annorlunda? Det vore väl konsekvensen om det var sådana saker som slutgiltigt definierade en individ? Det finns gott om exempel i naturen på hur kön är ett spektrum eller kontinuum som det går att röra sig längs, både socialt och fysiskt. Utifrån det tänker jag att det inte är så märkligt att det finns de som inte så lätt låter sig tryckas in i de snäva konstruktionerna vi har byggt vår modell av verkligheten på.
Om du bortser från människan och föreställer dig en individ av en annan art som byter kön - blir den till någon annan än sig själv då eftersom summan av de kemiska och biologiska processerna då blir annorlunda? Det vore väl konsekvensen om det var sådana saker som slutgiltigt definierade en individ? Det finns gott om exempel i naturen på hur kön är ett spektrum eller kontinuum som det går att röra sig längs, både socialt och fysiskt. Utifrån det tänker jag att det inte är så märkligt att det finns de som inte så lätt låter sig tryckas in i de snäva konstruktionerna vi har byggt vår modell av verkligheten på.