Om tränare

[Dreamer]

Sv: Om tränare

Och jag stör mig på att hästfolk jämt använder sig av ordet avundsjuka som slagträ när argumenten tryter. Varför måste allting jämt handla om avundsjuka, om man inte håller med/tycker annorlunda/diskuterar/debatterar/säger emot?
Jag måste säga att jag faktiskt aldrig stött på avundsjuka på det här forumet. Bara intressanta diskussioner - som tyvärr enstaka gånger slutat i "slagfält", men det är ju en sån sport, att hänga på det här forumet...

 

[nitus]

Sv: Om tränare

Tottenham!
Stort tack för dessa kurser!!
Jag kan garantera att det du säger är sant. Ett stort gäng som diskuterar ryttaren på plan -För att gemensamt komma fram till en lösning och få alla att gå framåt.
Inget skitprat och tråkigt utan en inställning där man lägger ego på hyllan hela dagen och bara koncentrerar sig på det som är viktigt. (o skitsvårt)

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

Och jag stör mig på att hästfolk jämt använder sig av ordet avundsjuka som slagträ när argumenten tryter. Varför måste allting jämt handla om avundsjuka, om man inte håller med/tycker annorlunda/diskuterar/debatterar/säger emot?
Jag måste säga att jag faktiskt aldrig stött på avundsjuka på det här forumet. Bara intressanta diskussioner - som tyvärr enstaka gånger slutat i "slagfält", men det är ju en sån sport, att hänga på det här forumet...

Ah! Någon som vill debattera avund! Kul!
Jag tycker (som jag skrev tidigare) att det i hästsporten i allmänhet finns en tendens att inte kunna visa uppskattning för andras framgångar. Eller om man visar uppskattning är den oftast ytlig. Bakom ryggen heter det sedan att "jo, men hon har ju pengar, förstås..." eller "jo, men hon har inte tränat hästen själv..." eller något annat av de "jo, men"-förklaringar som man använder då man inte vill tillskriva den aktuella personen den framgång h*n har nått. Det var närmast denna sorts avund jag tänkte på. Har inte mycket erfarenhet av avund i de sammanhang du nämner i ditt inlägg, måste fundera lite på den aspekten.

 

[JosefinaH]

Sv: Om tränare

Varför vill alla ALLTID ha konstruktiv kritik?? Vart tog det egna tänket vägen?? Visst är det bra med konstruktiv kritik, men kanske inte alltid... Det är bra att använda "de små grå"...

 

[true_blue]

Sv: Om tränare

Menar du att konstruktiv kritik utesluter eget tänkande?/T_B

 

[Ewa]

Sv: Om tränare

Har med intresse följt bl a tråden om Kottas.
Varför söker ryttare Gud i sin tränare?
Varje tränare är just tränare, de lär hela livet de med. De bara väljer att ta andra människor med på sin resa.
Den dagen jag träffar en tränare som inte behöver gå på toaletten kommer jag att buga och bocka. I övrigt ser jag människan och tar emot vad jag kan ta emot.
Kommentarer kring detta?

Men JAG går ALDRIG på toa!!!!!!!!!!!! Varken som tränare eller elev!!

Det är en intressant fråga, och ett fenomen väl värt att fundera runt, jämför man ridsporten med andra sporter är vi ryttare enormt duktiga på att idolisera tränare, jag har svårt att se en idrottstränare göra samma sak och envist hävda att MIN tränare är bättre än världsmästarens tränare...

Kanske är det så enkelt att andra sporter inte involverar ett levande djur, kanske är det så att ryttare i grund och botten är mer filosofer. Däremot är jag övertygad om att inbitna tävlingsryttare idoliserar MINDRE än fritidsryttare, tävlar man har man helt enkelt inte råd att ignorera en bättre tränare bara för att man tycker att XX är en vandrande totempåle. Samma om du tjänar ditt levebröd på de hästar du tränar...

Ur en mer filosofisk synpunkt så behöver alla människor någon att se upp till, någon att lita på, sätta sin blinda tro till och känna att de har en klippa att luta sina tvivel mot. Om man sedan väljer Jesus eller Bent tror jag är egalt. Det är bara en mänsklig egenskap.

Själv är jag mer eller mindre ateist, både i vardagslivet och på hästryggen. Skulle nog säga att jag hellre använder mig av många symboliska "gudabilder" än en enväldig. Varje "gudabild" representerar en egenskap eller ett syfte. Jag vänder mig inte till tandläkaren för att ta bort blindtarmen, och jag vänder mig inte till ortopeden för att bli av med en vårta....

Sen är juh faktum att utöver dom där "gudabilderna" är en och en annan "smådjävul" både rolig och nyttig att blanda in

 

[JosefinaH]

Sv: Om tränare

Nej, det behöver det inte göra... Men jag menar att det ibland kan vara bra att tränaren bara säger:"Gör inte så:" t ex... Jag tror att de flesta kan lista ut varför de inte ska göra "så"... I alla fall om man inte är nybörjare... Men, men... En tränare är väl inte bra om den inte säger det du vill höra, eller stryker dig medhårs hela tiden...? De flesta verkar gilla tränare som ger MYCKET beröm! Känns det inte bättre att få beröm när det är befogat?? (bara en stilla undran...)

 

[JosefinaH]

Sv: Om tränare

Håller med dig ang smådjävlarna... Det behövs friska vindar emellanåt...

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

Däremot är jag övertygad om att inbitna tävlingsryttare idoliserar MINDRE än fritidsryttare, tävlar man har man helt enkelt inte råd att ignorera en bättre tränare bara för att man tycker att XX är en vandrande totempåle. Samma om du tjänar ditt levebröd på de hästar du tränar...

Hmmm... Och ibland tror jag det kan vara tvärtom... Om man som tävlingsryttare vill gå den snabba vägen och inte inser att den långsammare vore bättre på lång sikt... Och vad en "bättre" tränare sedan är, är ju en fråga för sig! Tävlingsryttare ser ofta till vem det "lönar sig" att träna för ur statussynpunkt. På kort sikt, ja. På lång sikt, tveksamt.

Ur en mer filosofisk synpunkt så behöver alla människor någon att se upp till, någon att lita på, sätta sin blinda tro till och känna att de har en klippa att luta sina tvivel mot. Om man sedan väljer Jesus eller Bent tror jag är egalt. Det är bara en mänsklig egenskap.

Ack, hur långt mänskligheten har kvar till upplysning!

Själv är jag mer eller mindre ateist, både i vardagslivet och på hästryggen. Skulle nog säga att jag hellre använder mig av många symboliska "gudabilder" än en enväldig. Varje "gudabild" representerar en egenskap eller ett syfte. Jag vänder mig inte till tandläkaren för att ta bort blindtarmen, och jag vänder mig inte till ortopeden för att bli av med en vårta.... Sen är ju faktum att utöver dom där "gudabilderna" är en och en annan "smådjävul" både rolig och nyttig att blanda in

Jag räknar mig som polyteist, oftast... Kanske överdriven polyteist, då, eller nåt... Väljer att se gudomen och möjligheterna i varje individ! Fast att låta tandläkaren ta bort blindtarmen hör väl till kategorin "lita på dina medmänniskor, men lås dörren till ditt hem"...

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

Hmmm... vill återkomma med mina tränarfunderingar fastän jag inte riktigt har tänkt tankegångarna helt till slut. Tänkte ungefär såhär just nu:
Det finns två aspekter av att vara tränare/lärare.
Den ena aspekten är att du lär dig mer om det du redan kan för att du måste omvandla kroppskunskap till ord, dvs du förklarar din egen ridning i ord för att lära ut känslan. Det gör att vissa sammanhang börjar stå klarare också för dig själv.
Den andra aspekten är att om eleverna ska stanna kvar behövs en konsekvens i pedagogiken, vilket gör att du bör fastslå någon slags "lära", så att eleverna från gång till gång kan följa en grundlogik. Detta gör att du i förlängningen kan A. sluta utvecklas och följa din "lära" eller B. lära ut något annat än du i verkligheten gör när du rider själv (om du fortsätter utvecklas). Nån som följer resonemanget?

 

[Antti]

Sv: Om tränare

Är med.
Men vi lever i en värld som inte fungerar.
Tex. så om man vill behålla eleven så måste man få eleven att vilja vara kvar. Så redan där går det åt skogen. För hur många av eleverna har självkännedom?
Ett relativt vanligt skeende är att den vardagliga läraren måste låta dom jobba på en nivå som är långt bortom den dom borde vara på. Sen kommer den kända utländska och låter dom ridas på den nivån där dom egentligen är, och då är det plötsligt så j-a bra att få bas instruktion.

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

Ha ha, helt tydligt förstod du vad jag grunnade på - och tog resonemanget vidare! Jag uppskattar dina inlägg, he he! Och du har så in i h-e rätt i att vi lever i en värld som inte fungerar. Couldn't agree more... men vad gör man...

 

[Ewa]

Sv: Om tränare

En tredje aspekt är juh faktiskt att helt enkelt våga säga och visa sina elever att man själv inte är på någon högre nivå än vad dom är - egentligen - utan att man som både tränare och elev faktiskt i grund och botten nöter, övar och funderar över precis samma grundläggande övningar - hela livet igenom.

 

[Antti]

Sv: Om tränare

Knappast nått man ska ta betalt för?

 

[Ewa]

Sv: Om tränare

Så du menar att du aldrig någonsin, eller de "bästa" i världen aldrig någonsin funderar över, använder sig av, eller övar på grundridning och dess aspekter och påverkan på olika individer?

 

[Antti]

Sv: Om tränare

Begriper inte vad du talar om nån mer.
Men så här hände mig en gång.
Våran veterinär som är road av gamal teknik mm. ville veta hur man smider hästskor.
Det var bara det att han var så mycket bättre smed än jag så det slutade med att han lärde mig att smida knivar i laminerat stål. Inte helt lätt.
Så att lära honom smide var bara att glömma. Visst, han hade inte böjt till en sko innan, men vadå.

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

Antti och Ewa, det var just detta jag var ute efter! Alltså dessa aspekter på att vara tränare. Det finns något motsägelsefullt i att vara tränare samtidigt som man själv är inne i en personlig utvecklingsprocess. Men det är en så mångfacetterad frågeställning, och sättet jag uttryckte mig på var så oerhört förenklat... Men diskussion kring detta kan vara nyttig, tror jag! För faktum är att man hela tiden utvecklas. I stora drag gör man hela tiden samma sak, men hela tiden går man mera på djupet. Skillnaderna är svåra att förklara, eftersom det handlar om personlig insikt. Ibland är det lätt att konkret hitta en yttre omständighet som är en "quick fix" som man plötsligt lär sig. Sådant är lätt att lära ut. Detta att man går skikt för skikt djupare i sin kunskap är svårare...

 

[dressyrtant]

Sv: Om tränare

För hur många av eleverna har självkännedom?

Så du menar att du håller med mig om att ridningen är en inre kvalitet?

 

[Antti]

Sv: Om tränare

Vet inte vad du menar med inre kvalitet.
Men ridning är först och främst en mental förmåga. Har man inte en mental förmåga så kommer man inte långt. Den vanligaste formen av ridning är mekanisk. All utrustning man hänger på osv. Sen utöver mental förmåga så krävs det fysisk förmåga. Bemästra sin kropp.
Men en duktig idrottsman behöver inte bli en bra ryttare, det ska till förmåga också.
Så hopplöst ute är man om
man har psykiska besvär
dålig fysik
ingen kroppskontroll
och saknar medfödd ridförmåga.
Så det är inte så många som blir "mäster", självutnämda finns det gott om
En hög mental förmåga kan tex. uppväga en sämre fysisk förmåga men inte hur långt som helst.
Det som du kanske menar, den inre renhetn. Det som bara några få har. Kanske den österländska filosofin.
Jo den är bra.
Men den går inte att köpa, sälja eller stjäla. Så det kvittar hur måga flum-flum metoder man provar. Saknas den renheten så är det bara så.
Och märk väl, snack kan aldrig ersätta den. Fast då ingen vet hur den ser ut även om den fanns mitt framför näsan på dom så faller dom för snacket.

 

[psychogrrl]

Sv: Om tränare

På tal om något helt annat, men jag skulle vilja veta hur du ställer dig till ridterapi för funktionshindrade och begåvningshandikappade.