Om ni separerar/skiljer er

[kolblakkur]

Min hjärna har gått på högvarv tidvis den senaste tiden. Det började med att en kollega berättade att hen skulle separera från sin sambo. Hen lyckades få tag i en lägenhet hos en privat hyresvärd och lyckades höja sin tjänstgöringsgrad från 65% till 75%. Hen lyckades helt enkelt lösa sin situation ganska snabbt.

Men det fick mig att börja tänka på min egen situation: hur hade jag löst det vid eventuell skilsmässa? Insåg snabbt att jag slösat bort en hel del pengar och hade ingen egen buffert (vi har en gemensam buffert till hus, djur osv, så vid skilsmässa har jag 50% av den)! Insåg även att jag inte står i kö hos kommunens bostadsbolag!

Fick efter detta "uppvaknade" skärpa till mig och har nu sparat ihop till en egen buffert, då den gemensamma inte räcker tillräckligt långt vid en skilsmässa. Har även registrerat mig hos bostadsbolaget i kommunen. Med husförsäljning med vinst, gemensam buffert och egen buffert kan jag köpa en billig lägenhet kontant Har alltså numera en plan B, ifall att, som dessutom gör att jag kan behålla mina hästar

Men i min närhet märker jag att jag har andra (kvinnor i detta fallet) som inte har en plan B eller har en möjlighet att ha en plan B. Så då är min fråga:
Hur hade ni löst det vid en separation/skilsmässa?
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er?
Kan ni behålla ert boende?
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa?

 

[SaraMara]

Min hjärna har gått på högvarv tidvis den senaste tiden. Det började med att en kollega berättade att hen skulle separera från sin sambo. Hen lyckades få tag i en lägenhet hos en privat hyresvärd och lyckades höja sin tjänstgöringsgrad från 65% till 75%. Hen lyckades helt enkelt lösa sin situation ganska snabbt.

Men det fick mig att börja tänka på min egen situation: hur hade jag löst det vid eventuell skilsmässa? Insåg snabbt att jag slösat bort en hel del pengar och hade ingen egen buffert (vi har en gemensam buffert till hus, djur osv, så vid skilsmässa har jag 50% av den)! Insåg även att jag inte står i kö hos kommunens bostadsbolag!

Fick efter detta "uppvaknade" skärpa till mig och har nu sparat ihop till en egen buffert, då den gemensamma inte räcker tillräckligt långt vid en skilsmässa. Har även registrerat mig hos bostadsbolaget i kommunen. Med husförsäljning med vinst, gemensam buffert och egen buffert kan jag köpa en billig lägenhet kontant Har alltså numera en plan B, ifall att, som dessutom gör att jag kan behålla mina hästar

Men i min närhet märker jag att jag har andra (kvinnor i detta fallet) som inte har en plan B eller har en möjlighet att ha en plan B. Så då är min fråga:
Hur hade ni löst det vid en separation/skilsmässa?
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er?
Kan ni behålla ert boende?
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa?

Jag har typ noll i buffert efter omfattande kostnader för bilköp, renoveringar, poolbygge osv men har å andra sidan halva huset som mitt, en bil att sälja och diverse lösöre om det skulle gå åt pipan med relationen.

Har dessutom ganska många års köpoäng i kommunala bostadskön så en hyresrätt skulle nog gå att lösa eftersom jag har ganska hög lön.

Jag skulle definitivt ha råd att ha hästarna kvar, men vet inte om jag skulle palla rent tidsmässigt utan avlastning hemma. En hade jag nog fått skicka av tror jag om jag skulle klara livet som ensamstående förälder varannan vecka. Jag skulle nog inte ha råd med sex veckor utomlands varje år heller på tämligen påkostade resor, men det är ju inte heller att faktiskt lida att avstå (och skulle givetvis hellre avstå semesterresor med någon jag inte vill leva med än att stanna i en relation med någon jag inte tål åsynen av). Skulle inte väga in ekonomi i ett beslut om att stanna eller gå i vart fall.

 

[Roheryn]

Jag har gjort det där - separerat/skilt mig, alltså.... Hade ingen särskild buffert, varken egen eller gemensam, men har bra jobb med bra lön, vilket onekligen underlättar enormt!

Vi hade hus som vi sålde - inte med någon enorm vinst, men gick plus i alla fall! Maken/exmaken fick ett arv i samband med detta och köpte sig en bostadsrätt. Jag hittade en nybyggd hyresrätt som visserligen inte är superbillig för mig att bo i, men som på alla andra sätt passar mig bra.

Hästen behöll jag, och köpte ett par år senare ytterligare en häst, så har nu två! Detta möjliggjordes av att jag fick några hundratusingar i arv efter min pappa, så nu har jag även en buffert för oförutsedda utgifter på framförallt hästarna, och har även så att jag kan finansiera dotterns tävlande i några år (hon är sjutton nu, räknar med att vara "sponsor" så länge hon är Young Rider).

 

[Fruentimber]

Om vi skulle separera idag:

Nuvarande boendet är en fastighet som gått i arv inom min sambos familj. När vi gifter oss kommer vi att skriva äktenskapsförord så att jag inte behöver lösas ut vid en eventuell skilsmässa, för det skulle sambon inte ha råd med pga högt värde. Så boendet skulle väl vara lite av en fråga, förstås. En gång i tiden satt jag ju i kö i en av kommunens största hyresbolag, jag kanske finns kvar där? Värt att kolla upp, definitivt. Under tiden hade jag garanterat flyttat hem till mamma igen, där finns ett ledigt rum.

Jag har en egen liten buffert som jag fyller på varje månad och som växer av sig självt ganska stadigt (aktier och fonder). Nya bilen skulle sambon få ta eftersom han står på lånet, men gamla bilen som ännu ej är såld hade jag nog fått kunna lösa ut billigt.

Nu tar jag ju ut lön från sambons företag, men eftersom jag studerar hade jag helt enkelt tagit ut CSN istället (och fått ut mer i månaden än vad jag får idag ). Levnadsvanor hade inte behövt ändrats på något drastiskt sätt. Mest fått vara mer noggrann över vad jag prioriterar med egen ekonomi istället för gemensam.

Hundarna hade följt med mig men katterna stannat hos honom. Tanthunden hade garanterat fått stanna kvar där hon är nu, hos min sambos mormor och morfar.

 

[Magnum]

Jag har separerat från sambo en gång, hus bilar häst osv.
Vi löste det. Ingen buffert hade vi men vi kunde behålla det vi ville behålla och kom på bra fötter sen. Jag kunde behålla hästen, transporten, bilen osv. Tufft ett tag men ja det gick bra.

Jag är inte särskilt orolig faktiskt. Jag vet att jag fixart. Jag vet att sambon fixart också.
I vårt område mitt ute på landet finns dessutom bostäder/lägenheter så bostadsfrågan är inte ett bekymmer.

 

[Kilauea]

Jag äger huset, så boende hade inte varit ett bekymmer. I och med boendet så skulle även djuren stanna hos mig. Buffert har jag också.
Så skulle det ske, mot förmodan, är det inga problem för nån av oss.

 

[Thrillie]

Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er? Japp, har sett till att jag har råd även om jag blir ensamstående, kanske skulle behöva flytta hästen till ett närmre stall dock då mycket pengar går åt till bensin nu.
Kan ni behålla ert boende? Ja, jag skulle ha råd att bo där ensam även med hästen kvar.
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa? Skulle nog få stå ut med lite sämre standard hemma när det kommer till städning osv då jag aldrig är hemma, fast samtidigt så är det ju ingen hemma som stökar till då heller Men för övrigt kan jag nog leva ungefär samma, inga större skillnader.

 

[Unafraid]

Jag skulle nog få en slant i husförsäljningen, men skulle nog behöva göra mig av med ena hästen, som jag har som sällskap. Och fått hyra in den andra. Studerar nu, så har inte utrymme för mer eget sparande än en symbolisk summa varje månad. Har stått ganska många år i kö och fortsätter uppdatera varje år. Skulle nog klara mig fint.

 

[Laa]

Jag skulle utan problem kunna behålla huset, och sambon har inga chanser att göra det, så mitt boende är tryggat. Har inga hästar, men väl hundar. Skulle vara tvungen att fixa hundvakt, men i övrigt skulle livet rulla på som vanligt för mig. För min sambo däremot skulle det bli rätt svårt.

 

[machafuko]

Vi bor i hyresrätt nu som egentligen inte är dyr alls men lite för mycket pengar för mig själv då jag går på CSN. Som tur är har jag nästan 800 dagar i bostadskö i kommunen vilket räcker för att hitta en etta, även om det kanske inte går på en dag. Har lite goda kontakter i övrigt så bostadssituationen skulle lösa sig lätt.

I värsta fall får jag flytta och kan säkert köpa mig en mindre bostadsrätt i annan ort vilket inte gör något då jag pluggar på distans. Har ett stadigt buffertsparande och tycker det är jätteviktigt att man tänker på ev. skiljsmässa även om man kanske inte vill tro att det är aktuellt alls.

 

[bollen__]

Vi äger ett hus tillsammans, och jag skulle nog gärna bo kvar iom hundarna. Annars har jag 12 års kötid hos det kommunala bostadsbolaget så jag kan nog tom få lägenhet på de populära ställena. Jag har en buffert, hundarna står på mig och jag pluggar, så eventuellt hade jag väl fått tävla/ställa ut mindre medans jag pluggar om jag blev själv. Annars tror jag att vi hade klarat oss fint.

 

[starcraft]

Jag hade sparat undan pengar i en rejäl buffert som jag använde för att köpa ut min ex-sambo när vi separerade. Idag är det inga problem då vi bor i min lägenhet. Men om vi i framtiden skaffat något gemensamt, så står jag fortfarande och planerar att göra så, i flertalet bostadsköer och samlar Köpoäng.

 

[Elisha]

Min hjärna har gått på högvarv tidvis den senaste tiden. Det började med att en kollega berättade att hen skulle separera från sin sambo. Hen lyckades få tag i en lägenhet hos en privat hyresvärd och lyckades höja sin tjänstgöringsgrad från 65% till 75%. Hen lyckades helt enkelt lösa sin situation ganska snabbt.

Men det fick mig att börja tänka på min egen situation: hur hade jag löst det vid eventuell skilsmässa? Insåg snabbt att jag slösat bort en hel del pengar och hade ingen egen buffert (vi har en gemensam buffert till hus, djur osv, så vid skilsmässa har jag 50% av den)! Insåg även att jag inte står i kö hos kommunens bostadsbolag!

Fick efter detta "uppvaknade" skärpa till mig och har nu sparat ihop till en egen buffert, då den gemensamma inte räcker tillräckligt långt vid en skilsmässa. Har även registrerat mig hos bostadsbolaget i kommunen. Med husförsäljning med vinst, gemensam buffert och egen buffert kan jag köpa en billig lägenhet kontant Har alltså numera en plan B, ifall att, som dessutom gör att jag kan behålla mina hästar

Men i min närhet märker jag att jag har andra (kvinnor i detta fallet) som inte har en plan B eller har en möjlighet att ha en plan B. Så då är min fråga:
Hur hade ni löst det vid en separation/skilsmässa?
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er?
Kan ni behålla ert boende?
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa?

Inga av oss hade nog bott kvar, pga stor gård. Ingen av oss skulle vilja driva den själva. Pga främst jag som har intresset för den, men mannen sköter alla reparationer etc. Så jag skulle nog inte ha kunskap att bo kvar, och han inget intresse utan mig. Så jag skulle nog stalla upp hästarna som innan vi flyttade hit. Vi är gifta och har litet lån på huset plus en hel del sparpengar utöver de, så vi skulle nog köpa varsitt hus/lägenhet på varsitt håll utan problem. Skulle inte bli så stor skillnad ekonomiskt, båda skulle klara sig utmärkt på egen hand.

 

[Diabetikern]

Skulle jag gå får sambon lösa ut mig då jag äger halva huset. (och ja jag kommer vara den som flyttar)
Lägenheter går snabbt att få tag i i närområdet om man inte är för kräsen. Kommer klarar mig finfint om det skulle hända sambon likaså

 

[Petruska]

Att stå i bostadskö för att vara redo vid en eventuell separation, är lite för hög beredskap för mig. Under antagandet att relationen håller, tror jag inte att jag kommer att flytta mer i livet, faktiskt. Jag ser inget skäl och jag bor centralt med hiss, lägenheten skulle funka även om jag blir väldigt skröplig som gammal.

Jag skulle dock kunna behålla min och partners gemensamma hyreslägenhet, jag skulle däremot inte vilja det. Jag tycker att den är onödigt stor även för oss båda. Partner skulle inte ha råd att ha den ensam. Troligen kan den lägenheten hyfsat lätt bytas mot två mindre. För min del vore en liten lägenhet i förorten helt ok, det skulle vara svårare för min partner att acceptera i så fall.

I övrigt skulle min ekonomi i stort sett inte påverkas av en separation. Jag skulle ha råd att behålla min häst.

 

[DarkInNight]

Jag räknade på ett sånt scenario för några månader sedan.
Jag skulle bo kvar och ta över lånen på huset (alternativt köpa ut sambon) sambon flyttar.
Hästarna blir kvar till en början iallafall, så får vi se om jag lyckas rådda ihop det.

Skulle snåla in mer på mat (mer vegetarisk) drivmedel och avsluta tvboxern. Annars skulle jag nog leva som nu

 

[Mabuse]

Min hjärna har gått på högvarv tidvis den senaste tiden. Det började med att en kollega berättade att hen skulle separera från sin sambo. Hen lyckades få tag i en lägenhet hos en privat hyresvärd och lyckades höja sin tjänstgöringsgrad från 65% till 75%. Hen lyckades helt enkelt lösa sin situation ganska snabbt.

Men det fick mig att börja tänka på min egen situation: hur hade jag löst det vid eventuell skilsmässa? Insåg snabbt att jag slösat bort en hel del pengar och hade ingen egen buffert (vi har en gemensam buffert till hus, djur osv, så vid skilsmässa har jag 50% av den)! Insåg även att jag inte står i kö hos kommunens bostadsbolag!

Fick efter detta "uppvaknade" skärpa till mig och har nu sparat ihop till en egen buffert, då den gemensamma inte räcker tillräckligt långt vid en skilsmässa. Har även registrerat mig hos bostadsbolaget i kommunen. Med husförsäljning med vinst, gemensam buffert och egen buffert kan jag köpa en billig lägenhet kontant Har alltså numera en plan B, ifall att, som dessutom gör att jag kan behålla mina hästar

Men i min närhet märker jag att jag har andra (kvinnor i detta fallet) som inte har en plan B eller har en möjlighet att ha en plan B. Så då är min fråga:
Hur hade ni löst det vid en separation/skilsmässa?
Kan ni behålla era eventuella hästar om ni separerar/skiljer er?
Kan ni behålla ert boende?
Hur skulle ni behöva ändra era levnadsvanor p.g.a. separation/skilsmässa?

Om man äger sitt boende, varför ska man stå i kö till hyresrätt? Det är ju inte så att mannen får hela bostaden vid skilsmässa om man äger den tillsammans, så då går det ju att köpa sig en ny, mindre bostad, med pengarna från den tidigare, gemensamma bostaden. Det finns inget behov av en hyresrätt.

 

[nyponros]

Vi har inte gemensam ekonomi utan egna sparkonton så jag har en egen buffert som jag skulle få använda mig av för att finansiera en flytt. Jag hade flyttat ut för det är min sambos lägenhet vi bor i. Bufferten blev rejält naggad i somras av olika anledningar men är under uppbyggnad. Jag skulle ha råd att antingen köpa en egen mindre lägenhet eller så skulle jag få hyra. Antagligen skulle jag få flytta hem till mina föräldrar en tid tills jag hittat ny bostad. Jag skulle ta med mig katten, men vette sjutton hur det hade funkat i mina föräldrars hus.

Jag hade nog kunnat leva ungefär som nu med skillnaden att jag inte skulle kunna spara i samma takt.

 

[Hyacinth]

Vid tidigare separation ägde han allt, jag hade mina kläder. Det var ju surt, eftersom jag hade betalat massor inklusive underhåll för hans två barn som han aldrig träffade.

I nuvarande förhållande skulle jag få ändra vanor men kunna köpa ett annat boende, likaså min partner. Vi äger hälften var, och jag skulle bidra vid behov eftersom jag vill att barnen ska bo bra.

 

[escodobe]

Vi har inget gemensamt sparande.
Jag skulle ha råd att behålla boendet, men hyresrätten står han på eftersom jag flyttade in till honom. Så jag skulle behöva flytta. Står i bostadskö men i värsta fall kan jag nog köpa mig något med hjälp av min mamma.
Annars behöver jag inte ändra något i mitt liv.