Om jag vore en hund så skulle jag vara en Siberian Husky, åtminstone om man ska tro hundprofilen från Hundstallet på Facebook. När de scannat min profil fick jag följande meddelande:
"Du gillar din flock och tror på samarbeten. Du trivs egentligen bara riktigt bra på landet och när du är sysselsatt."
Haha, den sista meningen är verkligen klockren.
Städer är inte riktigt min grej och jag håller igång nästan jämt. Ibland känner jag mig banne mig som en Duracell-kanin som bara går och går och går. Hur orkar jag egentligen? Tja, jag vet inte, men energin verkar finnas och blir jag trött så sover jag. Men då går jag helt enkelt och lägger mig tidigare och vaknar i regel utvilad istället för att sova middag. Förr, för sisådär 10-15 år sedan när jag var som mest sjuk i panikångest, sov jag ofta middag. Det fanns ingen energi i överflöd utan jag var mest trött.
Fantastiskt hur det kan vända. Nu känner jag mig levande, istället för att jag bara existerar.
"Du gillar din flock och tror på samarbeten. Du trivs egentligen bara riktigt bra på landet och när du är sysselsatt."
Haha, den sista meningen är verkligen klockren.
Städer är inte riktigt min grej och jag håller igång nästan jämt. Ibland känner jag mig banne mig som en Duracell-kanin som bara går och går och går. Hur orkar jag egentligen? Tja, jag vet inte, men energin verkar finnas och blir jag trött så sover jag. Men då går jag helt enkelt och lägger mig tidigare och vaknar i regel utvilad istället för att sova middag. Förr, för sisådär 10-15 år sedan när jag var som mest sjuk i panikångest, sov jag ofta middag. Det fanns ingen energi i överflöd utan jag var mest trött. Fantastiskt hur det kan vända. Nu känner jag mig levande, istället för att jag bara existerar.
