Sv: Om hunden blir blind - vad tycker ni?
Tack för alla svar och tankar!
Vi har pratat och grinat halva natten, det var en chock igår som liksom kom i vågor, vi kom hela tiden på nya saker som kan förklaras med att han har haft dålig syn en längre tid.
Nu tycker jag att det blivit en plötslig försämring typ senaste veckan, men det kan ju vara så att det "bara" helt enkelt blivit så mörkt för honom nu. Läste att synnedsättningar är något av det svåraste för en hundägare att upptäcka, då de är så anpassningsbara.
Vi får se på måndag vad ögonspecialisten säger, vad det är osv.
Sedan har vi bestämt att vi tar dagen som den kommer.
Rent krasst tycker hjärnan att man tar bort en hund som inte kan se, men en hund som är så full av liv... nej, där kan hjärtat inte hålla med ännu...
Nu när man har fattat vad som är problemet så finns det ju en hel del saker som man kan förändra och som kan underlätta för honom. Sedan får vi se hur han lär sig att hantera sitt handikapp, om han behåller sin framåtanda och glädje. Skulle han bli ängslig och olycklig är valet självklart.
Som standard är han ganska mycket bulldozer, kanske för att han alltid sett halvtaskigt? Nu när det tex hänger mycket gräs över stigen stannar han till, som om han inte kan avgöra om man kan pressa sig igenom eller ej, men uppmuntrar jag honom att gå så pressar han sig fram.
Kanske kommer han att bli mer lyhörd nu och lyssna på våra kommandon för vägledning, det känns redan som att han oftare väljer att gå fot på promenader, och han har börjat använda nosen mer än förut.
Och jag som tyckte att det var så skönt att ha en hund utan "jakt", han har liksom inte satsat på katter/fåglar/annat vilt så som andra hundar ofta gör när de ser nått i fjärran. Tro fan det, han SER dem ju inte..
Inne verkar han klara sig bra, om man typ inte lämnar dörrar halvöppna i tid och otid. Han har blivit lite mer tittig när han ska hoppa ner ur sängen/soffan, vilket han alltid varit, och som jag tänkt på det! Hur kan han vara så osmidig? Han har alltid haft svårt att hoppa upp/ner och klättra. Inte så konstigt...
Redan idag går han för det mesta i koppel, då vi inte riktigt fått honom så lydig som man kunde önska
så där blir det väl inga större förändringar. Att han inte får springa lös i stallet längre är kanske snarare en välsingnelse för alla i stallet
Han har ju några hundkompisar som han lekt mycket med förr, men intresset verkar ha avtagit, kanske är det för att han har svårt att leka när han inte ser? Han verkar inte deppa för det dock, snarare att de leker kortare och sedan kommer han och vill vara med oss istället.
Några nya hundvänner blir det dock inte, och han ska inte få leka med större hundar nå mer. Vi har sedan tidigare noterat att han liksom inte "håller undan" i lek med större hundar, vilket ofta leder till att han blir kliven på, och då blir han RASANDE. Har tyckt att det varit lite konstigt, men då bestämde vi bara att vi inte låter honom leka med stora hundar. Nu känns det som att man fått förklaring på det också. Han ser ju inte vad som hände, känner bara att det gjorde ont, och tror väl att han blivit biten typ. Han ser ju inte på kroppsspråket på den andra hunden att den inte menade nått illa.
Sedan tror jag att jag ska skicka in till Guinness rekordbok om den här hunden, för han verkar alltid hamna i den där minoritetsgruppen för ovanliga fel/komplikationer:
- är allergihund där antihistamin inte funkar
- tål inte hydroliserat foder
- verkar inte tåla ris eller potatis, som ska vara så o-allergent
- allergihund som kortison inte verkar hjälpa så mycket
- allergihund som knappt reagerar på pricktest, vilket gör det väldigt svåravläst
- förstod det som att PRA(om det nu är det) för det mesta måste ärvas av båda föräldrarna, korsning som han är så borde ju chansen varit liten..
- förstod det som att PRA dessutom ganska sällan faktiskt drabbar hundar, det är mest anlagen man oroar sig över...
Skulle inte förvåna mig om han även tillhör den lilla skara allergihundar där hyposensibiliseringen inte funkar heller... Fortsätter han vara i minoritet kanske man kan hoppas på att hans synproblem kan fixas?
Och slutligen, får väl glädja mig åt att jag slipper klippa en ful spretlugg på honom för att han ska se. Är han ändå blind kan han ju lika gärna ha sin snygga punkfrilla hängande