Sv: Om hunden blir blind - vad tycker ni?
- Lista på gränser (jag får väl anlita Roxer till att vara min gränsdragare)
- Plastmattor
- Ledljus(kan jag behöva själv ibland när man ska upp å kissa)
- Ta bort benen på sängen (vi som just KÖPT ben till sängen..., fast faktiskt har han eg aldrig nästan hoppat upp i sängen själv, han smäller med tassarna på madrassen och vill bli upplyft, ner går han först när vi kliver upp och då kan man ju börja lyfta ner om han inte skulle våga hoppa)
- Trappstegs-soffa, fixat! Jag ville ha en trappstegssoffa för min egen del för ett tag sedan, hittade en superbra med utskjutbar underdel, så nu får den stå ute så han kan kliva upp.
Lyfter redan upp i bilen, att hoppa ner verkar ännu helt ok, men det är väl sånt där man får anpassa sig vartefter.
Har funderat en del på det någon skrev om ledsagarhund. Alltså en seende kompis som blir som ett stöd. Någon som har erfarenhet av sånt? Har era hundar tagit stöd och hjälp av hundkompisarna, eller har de snarare dragit sig tillbaka och vill vara själva?
Spontant när vi insåg det här häromdagen, så kände jag bara att jag inte vill ha en ny hund sedan. Det här var så jäkla knäckande, det har ju typ varit precis alla fel som kan bli på den här hunden
Men samtidigt kanske det skulle bli lättare att släppa taget om man har en till hund kvar, kan inte föreställa mig en helt öde lägenhet... har alltid haft djur hemma... Visst är allt mycket enklare utan djur, och ibland har man ju undrat varfrö man håller på.. men i slutändan vet jag inte om jag kan vara utan...
Så, därav tanken, om det skulle kunna vara positivt för honom med en kompis?
Antar att det då skulle vara bäst med en vuxnare hund, typ omplacering, som är lugn och inte stökar på som valpar gör?
Eller vad tror ni?