Philosophia
Trådstartare
Jag talar alltså om händelsen där en bil körde igenom nedfällda bommar och rakt ut i vattnet vid motorvägsbron över Södertälje kanal. Jag måste få ventilera detta! Direkt när jag för första gången läste om den så slogs jag av att flera vittnade om en bil som körde förbi resten av kön vid broöppningen och sedan "försvann" - men att larmet SOS alarm trots det kom först en dryg kvart senare. Idag läser jag även att kaptenen på en passerande båt ska ha meddelat (någon, gissningsvis någon form av brovakt) att något föll ner från bron under öppning, men trots det så fick de klartecken att passera och att ingen i samband med det larmat om händelsen.
Jag förstår att ingen kan svara på varför det jag undrar över kunde hände, men jag undrar ändå följande: Hur i hela friden kan man stå och säga att man är chockad över att någon körde igenom bommarna och (sannolikt) ut i vattnet och sedan inte ringa och larma om detta? Och om man tror att en olycka har hänt, kör man verkligen vidare? Stannar man inte och kollar upp vad som har hänt?
Jag förstår att ingen kan svara på varför det jag undrar över kunde hände, men jag undrar ändå följande: Hur i hela friden kan man stå och säga att man är chockad över att någon körde igenom bommarna och (sannolikt) ut i vattnet och sedan inte ringa och larma om detta? Och om man tror att en olycka har hänt, kör man verkligen vidare? Stannar man inte och kollar upp vad som har hänt?