Ofrivilligt barnlös?

[Apollo 13]

Sv: Ofrivilligt barnlös?

Just nu försöker jag mest finnas där om någon av dem vill prata.
Båda kommer hit och hälsar på nästa helg så får vi se.
Lite osäker på om man ska säga något eller om man bara ska prata om annat och såklart lyssna om de tar upp saken.
Känns som att det kan vara skönt att prata om annat?

Eftersom du står dem nära, så tycker jag du kan fråga dem hur du vill ha det. Fråga om de vill prata om det, fråga om de vill att du tar upp och frågar hur det går. Antingen kanske de inte vill bli störda/påminda, eller så kanske de tycker det känns jobbigt att du "skiter" i dem (egentligen inte vågar prata om det.)
Fråga dem, och berätta att du alltid kommer finnas där för att lyssna!

 

[sandra87_]

Sv: Ofrivilligt barnlös?

Jo alltså. Vi tänkte vänta lite men..
Hade inte hundra koll på när jag skulle få ÄL och så igen .
Har även pratat med en barnmorska om detta och troligtvis beror det inte på att det var så tätt iaf. Var bara typ i vecka 6 så det skulle inte vara nån fara då sa hon. Just nu inväntar jag att allt ska komma igång igen så att man kan börja fundera på nytt försök så småningom.

 

[sandra87_]

Sv: Ofrivilligt barnlös?

Min svägerska har faktiskt pratat en hel del med mig om detta nu. Känns ganska avspänt och öppet och det är skönt. Ibland vill hon ta upp det själv och ibland frågar jag.
Min bror verkar dock inte vilja prata så mkt om det. Iaf inte med mig.
Men jag vet att tycker det är jobbigt så vill inte fråga honom för mycket.
Det går iaf framåt och imorgon ska dom på läkarbesök? för att komma fram till hur de ska gå vidare. Verkar bli IVF så antar att det är sådant de ska prata om.

Själv är jag nästan rädd för att försöka igen. Vill inte ha ett till missfall.

 

[Fibusen]

Sv: Ofrivilligt barnlös?

Hoppas att det går vägen för er! Kram.

 

[sandra87_]

Sv: Ofrivilligt barnlös?

Tack!



101010