Det kan jag inte svara på. Däremot vet jag att nästan alla sjukdomar blir värre av klimakteriet och att det är viktigt för alla att få den hjälp man behöver. Idag vet man att klimakteriet sätter ner livskvalitén enormt mycket för snittkvinnan (endel har det helt överjävligt medans andra knappt märker av det) men att hon trots det viftas bort av vården. På sin höjd sätts antidepressiva in ofta helt i onödan. Kvinnan söker då ofta för trötthet, svårt att sova, uppgivenhet, smärtor i kroppen och allmän sjukdomskänsla och när de vanliga proven tas och provsvaren kommer tillbaka som normala så är det inte mer med det utan kvinnan får ett hurtigt, ut och motionera eller liknande. Efter bara några veckor med HRT så brukar det ha vänt. För endel tar det såklart längre tid och det kan ta tid att hitta rätt medicin och dos men vändningen brukar vara väldigt tydlig. Men, det är ju bara kvinnor som drabbas av klimakteriet och som alla vet så är kvinnor inte så viktiga. Därför kan det vara enormt svårt att få hjälp och framförallt om man hamnar i klimakteriet tidigare än vad snittet ligger på. Så, jag tycker inte att klimakteriet/förklimakteriet ska viftas bort när det handlar om kvinnor. Det är ett så enkelt blodprov som kan påvisa om man närmar sig eller är i klimakteriet och även om det inte säger hela sanningen då de värdena kan svaja så är det ändå en fingervisning. Hormoner är vad som styr vår kropp, varför skulle då avsaknaden/obalansen av just kvinnliga könshormon gå obemärkt förbi?
