Sedan jag började på ridskola för något år sen har jag funderat rätt mycket på om jag är unik som "ung vuxen" och nybörjarryttare. I allafall på min ridskola är det väldigt tunt med lektionsryttare mellan 20 och 30. De finns säkert bland privathästägarna men dem ser jag ju inte så mycket av.
Jag rider i en grupp där de flesta har ridit mycket längre än jag och är i medelåldern. Det har jag egentligen inget emot, jag lär mig mycket även om det ibland är tråkigt att alltid vara både yngst och sämst.
Känner någon igen sig? Jag hade visserligen egen häst som barn, men jag red inte på ridskola och ser mig själv som i princip nybörjare. Är det så ovanligt att börja rida i min ålder? Varför?
Jag rider i en grupp där de flesta har ridit mycket längre än jag och är i medelåldern. Det har jag egentligen inget emot, jag lär mig mycket även om det ibland är tråkigt att alltid vara både yngst och sämst.
Känner någon igen sig? Jag hade visserligen egen häst som barn, men jag red inte på ridskola och ser mig själv som i princip nybörjare. Är det så ovanligt att börja rida i min ålder? Varför?