Nyblivna föräldrar med hund??

[Roheryn]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Jag kan ju tillägga att även mina föräldrar hade hund när jag föddes (och när min lillebror föddes). Av begripliga skäl kommer jag inte ihåg hur hunden betedde sig när jag var bebis, men har förstått på mamma och pappa att han väldigt gärna ville vara delaktig, och hittade på diverse hyss (tugga sönder tidningen i små, små delar till exempel) om han inte fick det.... Jag har alltså vuxit upp med hund (han levde tills jag var nio), och det har bara varit positivt. Det är ganska stor åldersskillnad mellan mig och min bror (7 år), så hunden var i mångt och mycket min storebror under mina första år.

 

[Ammon]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Tack för ditt svar.. Jag har aldrig vuxit upp med hund som liten, utan vi har bara haft katt i min familj. Men mitt tankesätt när det gäller barn och växa upp med djur överhuvudtaget är bara positivt. Dom lär sig respektera djur, att inte vara rädda för dom, att djur är något positivt och förhoppningsvis även lindra till att bilda massa allergier Djur är något av det underbaraste som finns, och jag vill att även mina barn ska få chansen att tycka det samma.. *kram

 

[Clintan]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Vi har 3 hundar, en jämte, en basset griffon och en tax. Den första dagen och natten var den jämten väldigt nyfiken, han kunde inte sova på natten pga den nya "valpen". Nu när sonen nu är 2 mån så bryr han sig inte speciellt mycket. Hälsar på honom när han kommer in ifrån hundgården på kvällen och ibland på när han stiger upp på morgonen. De andra två gör ungefär likadant. Det viktiga tror jag är att inte glömma bort hunden utan låta den vara med som vanligt, samt ge den lite egentid. Jag och jämten går promenad varje kväll och då kör vi lite lydnadsövningar och sedan är han nöjd när vi kommer hem och går och lägger sig för natten.

 

[Bebben]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Min Amstaff var 7 mån gammal när sonen föddes, och tog sin roll som storebror på fullaste allvar direkt. Han har alltid legat bredvid honom på golvet, pussas mycket, busar gärna osv.

Nu, när sonen är 9 mån och hunden 16 mån, så har det ju självklart hunnit hända saker. Sebastian kryper som en galning, klättrar på allt, kastar saker omkring sig och är allmänt vild. Efter en olyckshändelse för några veckor sen då Sebbe ramlade rakt över hundens huvud när han låg och sov (Blev då, ganska naturligt, rädd) så är han lite osäker på hur han ska bete sig. Han förstår inte riktigt om han ska fly, vakta eller ignorera, och väljer att göra olika saker varje gång i princip. Jag är mycket noga med att visa att han INTE får vakta saker/ben/mig/annat mot bebisen, och det börjar sjunka in på riktigt nu. Han är inne i sin andra könsmognad nu också, och har MYCKET hormoner i kroppen och har testat på att bestämma, så det hänger säkerligen ihop.

Har även en tik, Staffordshire Bullterrier, på 4 år som är 100% perfekt. Hon går därifrån om det skulle vara något hon inte gillade/blev osäker över, och hon avgudar Sebastian.

Trots att mina hundar är supersnälla, så skulle jag aldrig lita till 100% på dom. Eller något annat djur för den delen. Dom handlar på instinkter, och den instinkten kan ibland säga till dom att bita för att klara sig. Därför lämnas dom inte själva (Visst, jag springer ut med soporna och sånt ibland, i ca 10 sek, om jag måste) och kommer inte att göra det heller innan Sebastian är gammal nog att förstå vad man får och inte får göra, samt kan kontrollera sig själv till att inte göra det. Och förstå hundens signaler lite bättre.

Vi kommer att skaffa en tredje hund så småningom, men det blir när Sebastian är lite äldre och förstår mer, samt kan klara sig något mer själv. Det är ju ett evigt springande med en valp..

 

[Theci]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Min dobbis kommer nog bli likadan, vaktig. Just nu är jag hans guldklimp som ska vaktas om någon "dum" skulle korsa min väg Jag är tacksam för ditt svar, känns bra att höra att det gått bra. *kram

I skrivande stund ligger min hund ute och passar barnvagnen..

Våra hundar är ju hundar med mycket vakt instinkgt så konstigt vore om dom inte vaktar.

Min hund vaktar och låter sig allt höras om det kommer någon man samtidigt så blir han så glad att han vet inte vad han skall göra.
När någon kommer på besök så får dom fint finna sig att hälsa på hunden FÖRE man tittar på bebis annars blir han lite kinkig och skall lite försöktigtt trycka sig in i mellan så han han får sin hälsning...


bästa vänner ....

 

[skogstomten]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Vi har mest problem med att vår hund vill slicka så mycket som möjligt
Annars fungerar det bra. Men jag håller på att bli skogstokig på ena sommargranne som konstant pratar om att hundar/katter blir avundsjuka när det kommer ett barn. Huh....

 

[Timsetim]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Som jag ser det har du en fördel, du/ni har börjat fundera på detta innan du blivit gravid och fått barn.

Jag har några i min närhet som fått problem mellan hund och barn.

Enligt min åsikt, inte så konstigt.

Över en natt så har hunden blivit förpassad ur soffan, sängen, den får inte sitta med vid matbordet och få gotter, den får inte vara i vissa rum, kommer den i närheten av barnet så blir resten av flocken helt uppjagade och börjar vifta och hojta och dessutom så begär de att vovven ska älska den nya flockmedlemmen!

Jag och min sambo pratade om hur vi ville göra med vår hund och våra barn, innan de kom till världen. Hur vi ville introducera honom och barnen, ville vi att han fortfarande skulle få vara i hela huset osv.

Jag ville inte ha hund och barn tillsammans i sängen så redan när jag precis blivit gravid så började vi vänja honom vid att sova på golvet i sin bur. Fungerade jättebra!

Om ni löser dessa saker innan bebisen kommer så blir det inte så "chockartat" för hunden. Att få en ny flockmedlem är stort och annorlunda även för den. Det går inte att begära att den bara ska förstå och veta hur den förväntas agera mot barnet.

Vår hund har förändrats på en punkt och det är att han är mer på när det kommer gäster. Numera är det inte honom de vill hälsa på i första hand och därför försöker han synas så mycket som möjligt!

Lycka till med både hund och bebisverkstad!

/Timsetim

 

[Nevvan]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

nu är kanske det här inte det du vill höra, och inte jag säga heller men.. min syster hade en doberman tik som var ca två år när hennes barn kom till världen. i början gick det jättebra, hunden verkade inte bry sig särkilt. sedan blev hon skendräktig, och vårdade lillan som sin egen. när skendräktigheten gick över hände det som inte får hända.. hon låg på sin plats, jag höll i lilla tjejen och satte henne på golvet, kanske en/ett par meter ifrån henne, och hon gör helt utan förvarning ett utfall mot oss. det är det absolut värsta som har hänt mig, jag höll i barnet och försökte stoppa in armen i hundens mun, men hon lyckades ändå få ett bett (inget allvarligt, tack gode gud) över barnets huvud. vår pappa (min å systers) lyckades i princip sparka bort hunden.. efter detta var aldrig hunden den samme, och min syster var helt förstörd, det här var hennes älskade dobbis, som hon sen liten drömt om att ha.. jag var allvarligt orolig att hon skulle behålla henne, men det gjorde hon inte.. hon fick somna in..
jag tror faktiskt att det svåraste gångerna är när hunden redan finns i familjen, är "charmtrollet nr 1" och sen kommer en ny liten konstig varelse, som självklart tar tid och uppmärksamhet. fast jag vet mååånga gånger det gått väldigt bra också!

 

[Isis]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Jag tror att din dobermann kommer att snabbt se den lilla bebisen som en i familjen och skydda den som sin egna valp.
Själv hade jag en dobermann när sonen föddes och första dagen var min hund osäker och visste inte alls hur han skulle bete sig. Vågade knappt hälsa på mig när vi kom hem från BB, haha.
Men sen var det absolut inga problem.

 

[Roheryn]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Timsetim har alldeles rätt, tycker jag!

När vår dotter hade fötts, så var det många som halvt på skämt, halvt på allvar frågade hur hunden tyckte det var att ha blivit förpassad till andraplatsen. Mitt svar på det var att han hade samma självklara plats i familjen som förut - nämligen platsen som familjens hund! Varken mer eller mindre! Och vi har nog behandlat honom precis likadant hela tiden. Han har t.ex. aldrig sovit i vår säng (men det har å andra sidan dottern knappt gjort heller....), men sofforna har han fått lov att vara i både före och efter dotterns födelse. Han har helt enkelt fått fortsätta vara en självklar och älskad del av familjen, och det tror jag är det viktigaste för hunden.

 

[Ammon]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Gud vilken underbar bild! Ett riktigt bra exempel på att det är ägaren till hunden som gör den, till alla människor som tror att pitbullar käkar folk! Hoppas min vovve kommer bli lika bra kompis med våran lilla sen...

 

[Ammon]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Tack! Jag tror också min vovve kommer ta det bra. Det som funkar för mig gör de även för honom i dagsläget. Han är med överallt å så.. Fast på förlossningen får han nog stanna hemma

 

[Isis]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Tack! Jag tror också min vovve kommer ta det bra. Det som funkar för mig gör de även för honom i dagsläget. Han är med överallt å så.. Fast på förlossningen får han nog stanna hemma

Klart det kommer fungera bra. Du har ju en dobermann.. finns det något dom inte klarar? ("höjer rasen till skyarna, jag vet").
På förlossningen är det nog klokt om han får stanna hemma, hehe. Minns min hund när jag hade värkar innan vi åkte in. Stackarn var helt förstörd och vek inte från min sida. Det var knappt så han släppte fram husse till mig. Sedan när mina föräldrar hämtade honom ville han inte gå.

 

[Enya]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Jag blir ärligt rädd när så många tar så lätt på att hunden vaktar/vaktade vagnen, bebisen, gravida kvinnan osv Jag tycker inte att det är vad ett flockdjur av lägre rang ska göra.

Som du skrev att din hund knappt ville släppa fram husse till dig, jag får lite av känslan när de vaktar ben " Min, min, min, så DET så...."

Är det bara jag som inte gillar sånt?

 

[kråkan]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

kom bara att tänka på en händelse då jag var liten.. visseligen så var det en katt och ingen hund

mormor hade en siames som var väldigt speciell kunde anfalla och bita en helt utan orsak, allt skulle ske på hennes vilkor.

men jag fick göra precis som jag ville med den katten. mormor har berättat att jag bar runt den i huset, drog den i svansen, låg på henne utan att hon ens rörde sig en fena. jag var inte stor då och katten hade all plats i världen att kunna gå undan på så hon kunde vara ifred. men ist så höll hon efter mej som en liten barnvakt

sj har jag 2 st hundar nu en lapphund och en schäfer. vi har oxå börjat fundera på att skaffa barn, killen är dock lite orolig ang barn och hund. men vi har bestämt om för att iaf prova och inte måla f-n på väggen i förväg..

 

[Bebben]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Jag gillar inte heller sånt, men inte pga rangfrågan. Däremot händer det lättare olyckor med en hund som vaktar, så är det bara. Oavsett om det är ben, leksaker, människor, mat eller annat. En hund som vaktar säger ifrån väldigt lätt, och då är det inte kul om man har en hund med kraftigt bett.

Min hane har börjat vakta ben/leksaker, dock inte mot mig/husse men ändå, och han får numera inte ha sådant. Det privilegiet får han tillbaka när han kan uppföra sig igen.

 

[Enya]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Tack Bebben! Skönt att veta att det inte jag som är överkänslig!

Att en hund vaktar lite mot en annan hund är en annan sak känner jag. Som tex om jag ger mina hundar ett ben och en av de "tonåringarna" ska ta benet från Enya, ledaren, så tillåter jag att hon morrar och ser till att de inte kan ta det. Här är inte många gräl dem emellan för automatiskt vet tonåringarna att Enya bestämmer över dem. Men aldrig att jag skulle tillåta mina voffsar vakta Elin!

Förresten, tonåringarna är vad jag kallar de två yngre voffsarna, den äldre går under namnet tanten

 

[havreflinga]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Är det bara jag som inte gillar sånt?

Jag håller med dig. Jag tycker att det låter som en lite romantiserad bild, som att man tillskriver djuret en massa mänskliga känslor.

På en del låter det nästan som om djuren skulle ha både empati och ansvarskänsla...

 

[havreflinga]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Stackarn var helt förstörd och vek inte från min sida. Det var knappt så han släppte fram husse till mig. Sedan när mina föräldrar hämtade honom ville han inte gå.

Det finns nog många som skulle ha tolkat det här som att din hund tyckte synd om dig för att du hade ont, att han ville trösta dig.

Jag tolkar det som att hunden blev orolig av ditt annorlunda beteende och började känna sig otrygg.

Och jag håller med Bebben: En otrygg/vaktande hund är mindre stabil än en trygg. Så jag tycker det är synd att en del framställer det som något positivt. Men det är kanske för att man så gärna VILL att det ska betyda något annat...

 

[boccia]

Sv: Nyblivna föräldrar med hund??

Vi fick våran dotter för 15 månader sedan. Var lite nervös inför hur vår hund skulle reagera, eftersom hon tidigare visat att hon inte var helt förtjust i barn (blev maniskt fixerad vid dem, litade inte på dem och släppte dem ej med blicken)

Hon var jättenyfiken i början, men som vi tyckte, lite för burdus (hon kunde ju inte veta att det lilla livet inte var lika tålig som matte o husse), men efter ett par veckor så avgudade hon vår dotter och skulle ALLTID vara i närheten av henne. Tyvärr gick det inte ändå, då hon började vakta vår dotter mot andra barn, och vid ett tillfälle t.o.m. nafsade mot ansiktet på en bekants son som var på besök. Det var då vi bestämde oss för att det var bättre för både hund och oss att hon fick flytta tillbaka till sina förra ägare (det var en omplaceringshund som kommit till oss som 3-åring)

Själv är jag (och mina syskon) uppvuxna med hundar omkring oss (mamma har dalmatinerkennel) och det har aldrig varit några som helst problem. För det allra mesta tar hunden till sig den nya familjemedlemmen som en i flocken, och det är inga som helst problem, men man kan ju aldrig garantera...