Okej, då är det säkert så :) jag har aldrig haft någon ep-hund, men jag tycker ändå man hört om mildare anfall där hunden knappt krampar men är borta en stund? Det finns ju ep även hos wachtel, men det kanske inte är lika vanligt med en så aggressiv form där som hos border collie?
Sover man t ex på skilda våningsplan i ett hus tänker jag att det kan vara lätt att missa något som händer när man sover. Men förr eller senare bör man ju så klart märka det!
Det finns något som kallas fokal kramp som bara drabbar en kroppsdel men det är ovanligt. Min tiks allra första kramp var bara en fokal kramp där hon blev som apatisk och saliverade kraftigt. Efterföljande har alla varit omedveten hund som tuggar fradga, blir stel, faller omkull, börjar krampa med hela kroppen för att sen bli slapp en stund innan hon ”vaknar upp” igen. Då springer hon runt och är orolig och extremt hungrig och letar mat i ca 10-15 min innan hon blir sig själv igen. Andra hundar kan bli extremt trötta efteråt, vingliga, aggressiva mot sin ägare etc. Det är vanligt att hunden både kissar och bajsar på sig under krampen, min har tack och lov aldrig gjort det. Min hund får också kluster dvs krampar hon en gång kommer oftast en till under samma dygn.
De flesta krampar alltså rätt vilt och då märks det. Just border collie drabbas oftast så pass illa att de får kramper som inte går över av sig själv och svarar ibland dåligt på medicin.
 
Nu vet jag inte hur det är för andra, men man missar omöjligt om min hund har fått anfall. Hon får även alltid kluster, så skulle man missa första gången märker man övriga. Jag vaknar inte lätt men alltid när hon får anfall, det låter och känns. Hon tuggar även alltid fragda och brukar kissa på sig så luktar gör det också, men det det verkar inte vara så för alla. Det tar även ofta ett tag innan hon är helt sig själv igen, hon brukar vara trött två- tre dagar efter anfallen och rörig. Blir rädd för helt orimliga saker hon inte bryr sig om annars.

Så med henne missar man det inte, men andra verkar kunna få det mildare.
Det finns något som kallas fokal kramp som bara drabbar en kroppsdel men det är ovanligt. Min tiks allra första kramp var bara en fokal kramp där hon blev som apatisk och saliverade kraftigt. Efterföljande har alla varit omedveten hund som tuggar fradga, blir stel, faller omkull, börjar krampa med hela kroppen för att sen bli slapp en stund innan hon ”vaknar upp” igen. Då springer hon runt och är orolig och extremt hungrig och letar mat i ca 10-15 min innan hon blir sig själv igen. Andra hundar kan bli extremt trötta efteråt, vingliga, aggressiva mot sin ägare etc. Det är vanligt att hunden både kissar och bajsar på sig under krampen, min har tack och lov aldrig gjort det. Min hund får också kluster dvs krampar hon en gång kommer oftast en till under samma dygn.
De flesta krampar alltså rätt vilt och då märks det. Just border collie drabbas oftast så pass illa att de får kramper som inte går över av sig själv och svarar ibland dåligt på medicin.

Intressant, tack för att ni delar med er! Intressant men också väldigt ledsamt så klart, jag trodde helt klart att fokal kramp var vanligare baserat på det jag läst.
Så fruktansvärd sjukdom :(
 
Ja hon fick det när hon var 5 veckor in i dräktigheten som 3-åring, kastrerades när hon gått 7 veckor för att slippa behöva genomgå en förlossning och riskera att föra det vidare till valparna. Minns att jag skrev om det här inne de första väldigt jobbiga dygnen där jag inte ens visste om hon skulle klara sig. Hon är min ryska import och enligt uppfödaren finns inget bakom på mammans sida men hon poängterade också att det är Ryssland och saker mörkas så det går aldrig att lita på. Uppfödaren till hennes pappa vägrade inse att hon hade EP och trodde stenhårt på en tumör...Hon har ett halvsyskon i Sverige och flera andra halvsyskon som går i avel i andra länder. Har ingen koll på om fler inom släkten är drabbade. Min tik är i alla fall stabil på medicin och får enstaka kramper var 4:e-6:e månad och har dispens för att tävla trots medicinering. Så hon lider tack och lov inte av det!
EP förekommer inom rasen men främst hos svarta DS i Sverige. Dock ovanligt, det är inget större problem (än så länge). Då har vi andra problem som är betydligt vanligare så som parodontit och urinsten.

Nu när du berättar hela historien så minns jag ju :( Så himla trist.

Min har problem med sina tänder. Har dragit ut 5 st och behöver säkert ta lika många till nu (han är 7,5 år) Ändå tyckte veterinären att han hade ovanligt fina tänder för sin ålder och ras.
Ser också en del med Pankreatit i fb-grupperna. Känns som om rasen tappat en del i hälsa de senaste åren :(
 
Nu när du berättar hela historien så minns jag ju :( Så himla trist.

Min har problem med sina tänder. Har dragit ut 5 st och behöver säkert ta lika många till nu (han är 7,5 år) Ändå tyckte veterinären att han hade ovanligt fina tänder för sin ålder och ras.
Ser också en del med Pankreatit i fb-grupperna. Känns som om rasen tappat en del i hälsa de senaste åren :(
Jag tror snarare att det handlar om en ras som blivit väldigt populär de senaste 10-15 åren och det medfört att många mindre seriösa börjar avla på lite allt möjligt. De flesta är ändå friska och krya. Vad gäller pankreatit tror jag det finns en del överdiagnosticerade fall. Det är inte alltid så enkelt att ställa diagnos då blodprover kan vara falskt positiva och symtomen är samma som en vanlig magsjuka. Men visst finns det en ökad benägenhet inom rasen för att utveckla pankreatit, den har dock funnit där i många, många år och inget som tillkommit på senare tid.
Vad gäller tänder är det ett återkommande problem bland alla småhundsraser och det kräver också att ägaren är noga med tandborstning från början. Men skulle absolut önska att även uppfödare tog det mer i beaktning vid avel. Många gånger uppstår dock inte problemen förrän hunden är ganska gammal.
Jag har tack och lov två med väldigt god tandstatus (men ändå måste den ena dra ut två framtänder nu pga tandlossning och då har jag sedan valp varit noga med tandborstning och tandtrådning och alltid hållit undan tandsten) och jag ser att det absolut är ärftligt också. Vissa linjer har redan som unga tandlossning medan andra kanske får problem först i 10-års åldern.
 
Maken har intresserat sig för ras frågan nu och börjat läsa lite på rassidor, intresset kom plötsligt när jag nämnde att nästa hund vi skaffar får han ta agilityträningen med och även tävlandet 😁.

Hans input är
Inte en aussie då tycker han hellre en till mas (helst inte en till mas heller).
Han ser gärna att vi skaffar en "lätt" arbetsvillig hund som är okomplicerad utan för mycket egna idéer så han slipper jobba i motvind 🤣.
Av våra hundar så är corgisarna just lättast att jobba med, de är följsamma, arbetsvilliga, lättsamma och rätt okomplicerade trevliga hundar. Hade de bara haft en lite fördelaktigare fysik så hade jag nog ändå satsat på en corgi igen men vi vill ju gärna ha en hund med bra förutsättningar för agility. Just nu lutar det åt bc, wk eller kelpie..
 
Uppdatering i ras letandet..

Vi har kommit fram till att nästa hund blir makens istället. Jag har redan Nessie som går som en dröm, har driv och entusiasm i massor och kommer ha Nano som reserv tävlingshund. Både Nike och Nano saknar egentligen driv även om de går bra i agilityn så vill husse ha en hund med mer tryck som han känner är rolig att träna med.
Vallningen stryker vi och vi letar brett just nu men gärna medium storlek. Det känns som om vi får kika på rätt kombination och individ snarare än ras.
 
Uppdatering i ras letandet..

Vi har kommit fram till att nästa hund blir makens istället. Jag har redan Nessie som går som en dröm, har driv och entusiasm i massor och kommer ha Nano som reserv tävlingshund. Både Nike och Nano saknar egentligen driv även om de går bra i agilityn så vill husse ha en hund med mer tryck som han känner är rolig att träna med.
Vallningen stryker vi och vi letar brett just nu men gärna medium storlek. Det känns som om vi får kika på rätt kombination och individ snarare än ras.
Har ni tittat på Berger de pyrenees? Finns ju två varianter, finns flera i toppen av agilitylistorna 😁 Perro de agua espagnol är också en ras som kommer ordentligt, finns en del ruskigt snabba ⚡⚡
 
Just nu lutar det åt bc, wk eller kelpie..

Lapsk vallhund. Alla vallhundens fördelar utan att behöva vallas med. Lättlärda, pigga, glada, arbetsvilliga och vakna och jag gillar rasens lynne ren generellt. Men som med alla raser får man leta efter de uppfödare som har den typ man söker.
 
Om det är till agilty så pumi, mudi, sheltie eller pyrre? Annars finns ju spansk vattenhund och pudel också (även om pudel oftast hamnar i small).
 
En agilityinstruktör jag känner kör kroatisk vallhund, det kanske är något att kika på? Inte särskilt vanlig, men små och snabba som tusan. Tror de heter typ Hrvatski Ovcar eller dylikt, ser ut som en mudi.
 
Uppdatering i ras letandet..

Vi har kommit fram till att nästa hund blir makens istället. Jag har redan Nessie som går som en dröm, har driv och entusiasm i massor och kommer ha Nano som reserv tävlingshund. Både Nike och Nano saknar egentligen driv även om de går bra i agilityn så vill husse ha en hund med mer tryck som han känner är rolig att träna med.
Vallningen stryker vi och vi letar brett just nu men gärna medium storlek. Det känns som om vi får kika på rätt kombination och individ snarare än ras.
Innebär mediumstorlek klassen i agility? I så fall är väl de flesta du fått tips på för stora (utom möjligtvis pumi och sheltie). Kooikerhondje kanske vore nåt att kika på om ni är ute efter mediumstorlek enligt agility, har dock ingen aning om hur rasens status generellt ser ut i Sverige.

Annars, om aktiveringen består av annat än enbart agility, varför har ni strukit australian kelpie? Eller är det tanken nu att det ska vara mer en "aktiv sällskapshund" där främsta aktiveringen är mot just agilityträning? :)
 
Innebär mediumstorlek klassen i agility? I så fall är väl de flesta du fått tips på för stora (utom möjligtvis pumi och sheltie). Kooikerhondje kanske vore nåt att kika på om ni är ute efter mediumstorlek enligt agility, har dock ingen aning om hur rasens status generellt ser ut i Sverige.

Annars, om aktiveringen består av annat än enbart agility, varför har ni strukit australian kelpie? Eller är det tanken nu att det ska vara mer en "aktiv sällskapshund" där främsta aktiveringen är mot just agilityträning? :)

Vi har inte strukit nånting just nu, däremot har vi breddat eftersom vallning inte är viktigt för maken då han inte vallar. Skulle det bli en hund som behöver valla så blir det jag som kommer ta den biten.
Jag gillar kelpisarna, maken gillar mer fluff hundar men vi ska iväg och träffa några så han får känna efter då han inte träffat så mycket kelpies. I agility går gränsen vid 43 cm för medium.
Maken kör främst agility men har även tävlat nån runda rally och jag räknar med att om han ska ha en hund med lite drag under tassarna så behöver han lägga till nån mer träning eller så får jag stå för den biten. Jag tränar hund nästan varje dag, just ny lite lydnads moment på morgonen och idag blev det agilityträning på eftermiddagen (med maken) annars heelwork, freestyle, ett vall pass i veckan och så cykelturer och planen är att lyckas klämma in lite simning nu i vinter i skadeförebyggande syfte.

Förra veckan såg ut såhär utöver lydnads och heelwork /freestyle träningen hemma.

Måndag: agilityträning
Tisdag: träningstävling i lydnad
Onsdag: cykeltur
Torsdag: vallning Nano och agility träning
Fredag: vallning Nessie
Lördag: agility tävling
Söndag: tävling heelwork och freestyle

Denna vecka lugnare tack och lov, lydnadsträning och promenader och två pass agility sen åka och göra ett arbetsprov i vallning med Nessie också på lördagen 😋. Ska försöka klämma in lite heelwork då vi ha en tävling om en månad och jag måste få in ett program på Nano 🙈.
 
Vi har inte strukit nånting just nu, däremot har vi breddat eftersom vallning inte är viktigt för maken då han inte vallar. Skulle det bli en hund som behöver valla så blir det jag som kommer ta den biten.
Jag gillar kelpisarna, maken gillar mer fluff hundar men vi ska iväg och träffa några så han får känna efter då han inte träffat så mycket kelpies. I agility går gränsen vid 43 cm för medium.
Maken kör främst agility men har även tävlat nån runda rally och jag räknar med att om han ska ha en hund med lite drag under tassarna så behöver han lägga till nån mer träning eller så får jag stå för den biten. Jag tränar hund nästan varje dag, just ny lite lydnads moment på morgonen och idag blev det agilityträning på eftermiddagen (med maken) annars heelwork, freestyle, ett vall pass i veckan och så cykelturer och planen är att lyckas klämma in lite simning nu i vinter i skadeförebyggande syfte.

Förra veckan såg ut såhär utöver lydnads och heelwork /freestyle träningen hemma.

Måndag: agilityträning
Tisdag: träningstävling i lydnad
Onsdag: cykeltur
Torsdag: vallning Nano och agility träning
Fredag: vallning Nessie
Lördag: agility tävling
Söndag: tävling heelwork och freestyle

Denna vecka lugnare tack och lov, lydnadsträning och promenader och två pass agility sen åka och göra ett arbetsprov i vallning med Nessie också på lördagen 😋. Ska försöka klämma in lite heelwork då vi ha en tävling om en månad och jag måste få in ett program på Nano 🙈.
Australian kelpie behöver inte valla vad jag vet, även om jag tror det finns vallande linjer. Stor skillnad mellan working kelpie och australian.
 
Australian kelpie behöver inte valla vad jag vet, även om jag tror det finns vallande linjer. Stor skillnad mellan working kelpie och australian.


Det skulle vara intressant att veta vilka olikheterna är mellan a kelpie och w kelpie? Jag har ju träffat en del a kelpies och jag tycker de verkar vara rätt käcka hundar, glada i folk, lättsamma och med en hel del driv (de jag träffat iallafall). Där har även sagts att de gärna vallar men till skillnad från bc så behöver de inte valla utan klarar sig bra med annan aktivering. Vi har väl sett nån wk på tävling men inte haft tillfälle att stifta nån närmare bekantskap med dem.
 
Det skulle vara intressant att veta vilka olikheterna är mellan a kelpie och w kelpie? Jag har ju träffat en del a kelpies och jag tycker de verkar vara rätt käcka hundar, glada i folk, lättsamma och med en hel del driv (de jag träffat iallafall). Där har även sagts att de gärna vallar men till skillnad från bc så behöver de inte valla utan klarar sig bra med annan aktivering. Vi har väl sett nån wk på tävling men inte haft tillfälle att stifta nån närmare bekantskap med dem.
Working kelpie avlas precis som border collie - enbart på vallegenskaperna. Australian kelpie är mer inriktad på bruks och har även ett specifikt utseende att ta hänsyn till. Så enkla förklaringen till skillnaden är att den ena är en vallhund och den andra är en brukshund med vallursprung/-egenskaper.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 834
Senast: Cissi_ma
·
Hundavel & Ras Hejsan, skulle behöva lite rastips på en hund ni tror skulle passa mig. Har tidigare haft boxer och älskar rasen men pga sjukdomsrisken...
2
Svar
33
· Visningar
3 490
Senast: Åsa A
·
Övr. Hund Hej! I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit...
2
Svar
34
· Visningar
3 250
Senast: Roheryn
·
Hundavel & Ras Hej! Går som många före mig i tankarna på val av hundras... vi är en familj på fyra med två vuxna och två tonårsbarn. Vi har även två...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 392
Senast: Krumben
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp