Sv: Nupp/kub

Tja, det beror väl pa vilket handikapp det handlar om. Ryggmärgsbrock tex är väl sällan skäl till abort? Men ända ett handikapp.

Numera gör man väl inte det testet rutinmässigt, eftersom det funkade så dåligt?

När jag var gravid för 20 år sedan ville de testa just för ryggmärgsbrock på alla. Jag vägrade göra testet, och det fick jag kämpa för.

De flesta handikappade jag känner beskriver själva sina handikapp som en del av sin person, utan vilket de inte skulle vara de personer de är. Alltså inte nödvändigtvis som en belastning. För någon har handikappet till och med inneburit den enorma fördelen att han slapp ta över föräldragården, och kunde utbilda sig istället.
 
Sv: Nupp/kub

Finns inte en chans att jag vill ha ett barn med downs och sådant. Jag vill kunna fortsätta med mina hästar osv.

Då kan du inte heller ha ett barn med allergi. Ska det också testas och kunna aborteras? Och var går gränsen?

Du är ute på mycket tunn is i ditt resonemang.
 
Sv: Nupp/kub

Numera gör man väl inte det testet rutinmässigt, eftersom det funkade så dåligt?

När jag var gravid för 20 år sedan ville de testa just för ryggmärgsbrock på alla. Jag vägrade göra testet, och det fick jag kämpa för.

De flesta handikappade jag känner beskriver själva sina handikapp som en del av sin person, utan vilket de inte skulle vara de personer de är. Alltså inte nödvändigtvis som en belastning. För någon har handikappet till och med inneburit den enorma fördelen att han slapp ta över föräldragården, och kunde utbilda sig istället.

Så säger ju alla om allting och det är visserligen sant. Men jag är inte ledsen att jag inte är handikappad för att jag eventuellt hade varit en bättre människa... Min kompis var med om en hemsk olycka för två år sedan och det har på vissa sätt förändrat honom till det bättre men jag (och han) önskar att han slapp vara med om den.

Slippa ta över föräldragården och liknande kan man göra ändå om man sätter ner foten.
 
Sv: Nupp/kub

Då kan du inte heller ha ett barn med allergi. Ska det också testas och kunna aborteras? Och var går gränsen?

Du är ute på mycket tunn is i ditt resonemang.

Det är väl ändå bara i extrema fall man inte kan fortsätta med hästar. Ungen behöver ju inte följa med till stallet.

Jag har hundar och träffar ofta min allergiska kompis (inte hemma hos oss) och det går jättebra.
 
Sv: Nupp/kub

Varför skulle du inte kunna fortsätta med hästarna om du fick ett handikappat barn?
Föräldrarna behöver komma iväg och göra egna saker även om barnet är handikappat (kanske ännu viktigare da)
 
Sv: Nupp/kub

Då kan du inte heller ha ett barn med allergi. Ska det också testas och kunna aborteras? Och var går gränsen?

Du är ute på mycket tunn is i ditt resonemang.

Off t

Eller så kan det räcka med att bli gravid.
Har vid några hästletar-tillfällen tittat på hästar som varit till salu pga fogar och svanskotor som aldrig blivit bra.
Minns en särskilt, en goding efter Martini-Pontus, ägarinnan var helt knäckt efter tre års hopp om att kunna rida igen. Tyckte enormt synd om henne.
 
Sv: Nupp/kub

Jag har hundar och träffar ofta min allergiska kompis (inte hemma hos oss) och det går jättebra.

Precis som handikappade barn klarar av att mamma rider. Jag ville veta var gränsen går.

Att abortera ett barn för att barnet eventuellt kommer att hindra mamman från att rida är ett väldigt märkligt tänk. Det finns inga garantier varken med barn eller med övriga livet. Ska man gallra foster för att ett barn kanske inte passar in i ens liv så ska man nog köpa en akvariefisk i stället.
 
Sv: Nupp/kub

Off t

Eller så kan det räcka med att bli gravid.
Har vid några hästletar-tillfällen tittat på hästar som varit till salu pga fogar och svanskotor som aldrig blivit bra.
Minns en särskilt, en goding efter Martini-Pontus, ägarinnan var helt knäckt efter tre års hopp om att kunna rida igen. Tyckte enormt synd om henne.

Vinkar med en hand!!

Håller med det har varit betydligt mer komplikationer än vad jag trodde, snett bäcken och en fog som smärtar. Men det går åt rätt håll för mig, dock så kan jag inte sitta i min underbara dressyrsadel jag köpte precis innan jag blev gravid :( Så den skall säljas

Mycket kan påverka ridningen men jag måste nog ändå säga som har en nära väninna med en pojke med ds att hon har inte hunnit med så mycket mer än honom när han var yngre. Hon tog upp ridningen och tävlande betydligt senare än vad hon hade hoppats på ca 14år. Så visst blir det stora förändringar när man har ett barn med ds
 
Sv: Nupp/kub

Precis som handikappade barn klarar av att mamma rider. Jag ville veta var gränsen går.

Att abortera ett barn för att barnet eventuellt kommer att hindra mamman från att rida är ett väldigt märkligt tänk. Det finns inga garantier varken med barn eller med övriga livet. Ska man gallra foster för att ett barn kanske inte passar in i ens liv så ska man nog köpa en akvariefisk i stället.

Jag gjorde kub test och nej jag ville inte ha ett barn med ds och jo det hade hindrat mig betydligt i framtiden om jag ville fortsätta att tävla på den nivån jag gjorde innan, MEN det var inte orsaken till att jag gjorde kub utan det var det att eftersom jag är så pass gammal så ville jag utesluta just den orsaken till skada/sjukdom eftersom alla vill nog ha ett friskt barn.

Hade det ändå blivit ett barn med ds så hade jag älskat det precis lika mycket och då hade jag fått anpassa min värld efter det.
 
Sv: Nupp/kub

Varför skulle du inte kunna fortsätta med hästarna om du fick ett handikappat barn?
Föräldrarna behöver komma iväg och göra egna saker även om barnet är handikappat (kanske ännu viktigare da)

jag kan inte fortsätta ha egen häst. är nu 2 år sedan jag sålde sista hästen och jag har inte suttit på en häst efter det. finns ingen tid.
Tim ska dessutom precis påbörja en träning som jag ska träna med honom 2 timmar om dagen. NÄR skulle jag hinna med häst? Finns inte en chans i helvete att jag har tid för det nu, inte ens en medryttarhäst eller ens att få komma ut och borsta på en häst då och då.
hade Tim varit normalstörd hade han kunnat vara med i stallet till viss mån, men med ett så rymningsbenäget barn som han, och dessutom så ovetande om faror så skulle det aldrig gå.

men visst är det roligt att komma iväg ibland. jag fick ju faktiskt chans att handla alldeles själv idag eftersom svärmor kunde sitta barnvakt en stund. har inte med Tim i en affär mer än nödvändigt.

I alla fall så har mitt liv blivit väldigt begränsat med ett handikappat barn. Vi kan inte ens åka på semester för det är mer jobb än semester!

Såg en mamma som satt på café med sina 2 barn idag och fikade. dom satt ju till och med kvar på stolen å åt själva. Det är min dröm det. Att Tim ska kunna börja äta själv så jag slipper mata en snart 3½ åring. Å så vore det trevligt om han ville sluta med blöjor.
 
Sv: Nupp/kub

Om jag minns rätt fran tidigare tradar sa är din sambo/man borta mycket och du far ta en stor del av Tim själv. Hade ni delat lika med Tims behov, tror du inte det hade funnits mer tid för dig att göra egna saker da?
 
Sv: Nupp/kub

Om jag minns rätt fran tidigare tradar sa är din sambo/man borta mycket och du far ta en stor del av Tim själv. Hade ni delat lika med Tims behov, tror du inte det hade funnits mer tid för dig att göra egna saker da?

Japp, han är borta en hel del. Han har inte varit hemma på hela veckan och jag tror han kommer hem den 22 mars igen. Han är nere i Paris och snurrar runt just nu.

Innan hans chef började svinga runt deras schema så här mycket, så var han borta 4 dagar och sedan hemma 4 dagar (om vi hade tur). Då hade jag tid för hästen när Tim var liten och innan jag blev gravid med lillan. Men hade han haft samma schema NU och med den livssituation som vi har?
Nej, jag hade inte kunnat ha häst ändå. Tim kräver så otroligt mycket mer än ett normalstört barn.
Jag har ingen tid för egna intressen längre. Jag minns när jag fikade sist med en vän, och det var den 28 januari 2008 och det är ungefär så ofta jag får göra saker för mig själv. Dock så var ju Tim med på den fikan eftersom min man jobbade.

Förra våren så åkte vi till Brasilien för vi behövde verkligen komma bort och vi var tvungna att lämna Tim hemma för det hade aldrig gått att ha med honom.
Hur tror du det känns när man måste utesluta en annan familjemedlem för att dom inte kan vara med på saker vi andra vill göra pga handikappet?

Vi planerade en resa till hösten igen och funderar på om vi kan ta med Tim men nej, det kan vi inte för det skulle vara mer jobb än semester.
Vi funderar på om vi inte skulle betala min mans systers biljett också så hon kan följa med och agera personlig assistent en halv dag varje dag åt oss så vi kan få lite vanlig semester också, mot att hon får en betald resa då, och även lite semester själv. Går ju lösa att hon har honom på förmiddagen varannan dag och varannan kväll så får vi båda ha semester på förmiddagen och kvällen fast på olika dagar.
Vilket jävla planerande va?

Jag tycker fortfarande att livet vore enklare utan ett barn med handikapp. Man blir väldigt begränsad i sitt sätt att leva med ett handikappat barn och det är inte roligt att missa alla de saker som vanliga familjer kan göra men som vi inte kan göra.
Liseberg tex, går inte att han Tim där, inte heller på ett vanligt restaurangbesök och dit räknas mcdonalds, inte heller kan vi leka på lekplatser utomhus här eftersom dom inte är inhägnade. Kanske skulle ringa och klaga lite hos kommunen för faktum är att av de 4 lekplatser vi har här i vårat bostadsområde är finns det inget staket runt alls, så vi kan inte ens vara ute och leka när min man är borta. För jag har inte mig själv i 2 upplagor och kan passa båda barnen samtidigt för Tim måste ha någon efter sig precis hela tiden utomhus.
Jag önskar inte bort Tim, men jag önskar han vore frisk.
 
Sv: Nupp/kub

Jag måste säga att du ger mig ett än vidare perspektiv med dina inlägg om hur vardagen faktiskt kan te sig med ett handikappat barn.
Jag skickar en styrkekram för jag förstår att den verkligen kan behövas ibland.:love:
 
Sv: Nupp/kub

Ska man gallra foster för att ett barn kanske inte passar in i ens liv så ska man nog köpa en akvariefisk i stället.

Du dömer oerhört hårt.

Med mitt första barn så gjorde jag inga tester.
Jag ville ha barn och barnet fick bli som det blev.
Med mitt andra barn så blev det många tester då graviditeten krånglade.
Barnet växte dåligt och jag hade tidiga sammandragningar och riskerade alldeles för tidig förlossning.
Där så hade jag nog givit upp om inte barnet i magen hade varit friskt på alla tester.
Graviditet är jobbigt så jag ville ha ett friskt resultat.

Med tredje barnet så var villkoret för att jag skulle offra mig på en full graviditet att barnet skulle vara så friskt som man kunde ta reda på.
Annars så hade jag inte stått ut hela vägen.

Så skjut mig om du vill.
 
Sv: Nupp/kub

Jag måste säga att du ger mig ett än vidare perspektiv med dina inlägg om hur vardagen faktiskt kan te sig med ett handikappat barn.
Jag skickar en styrkekram för jag förstår att den verkligen kan behövas ibland.:love:

Tack, en styrkekram behöver verkligen ibland!

Just för tillfället så är det extra jobbigt, inte bara för att jag är själv med barnen för tillfället utan även för att jag varit tvungen att skriva en ny vårdbidragsansökan till försäkringskassan. man blir själv helt deprimerad av att läsa igenom det man skrivit om sitt egna barn. 14 sidor fick jag i alla fall ihop. Nu är det bara att vänta på beslut...

Ännu en sak man inte tänker på vad det gäller handikapp. ALLT ska redovisas så man ska ha rätt att få någon hjälp.

Men sen så finns det självklart ljusa stunder som för precis vilket barn som helst.
 
Sv: Nupp/kub

Jag skickar också en styrkekram till dig och hoppas att din vårdansökan går igenom snart så du får lite avlastning.
 
Sv: Nupp/kub

Vänd på frågan. Varför ska man inte testa för de handikapp, sjukdomar och defekter som man har möjlighet att testa?
Vari ligger det positiva i den hållningen?
 
Sv: Nupp/kub

När jag gjorde Nupp med dottern sa stog inte dom olika kromosomförändringarna sa, stog bara en gemensam siffra. Men det kanske är annorlunda med Kubb?

Mitten- Jo, hjärtfel är vanligare vid DS. Även en del andra missbildningar.

----
Jag läste en artiken där det stog att i Danmark föddes det numera väldigt fa barn med Down syndrom. Det framställdes som ngt väldigt posetivt. Men jag vet inte om jag bara kan se det som ngt posetivt.

Det är väl självklart att det är positivt att det föds fler friska barn. Hur skulle det kunna vara något annat?
 
Sv: Nupp/kub

Jag tror turbofling menar att iom att det minskas kan ju en anledning vara att fler DS:barn aborteras och att det inte enbart ska framställas som något positivt.
 
Sv: Nupp/kub

Jag tänker precis som Cala skriver.

Jag tycker det är bra att man kan testa mot sjukdomar som ger mkt stort lidande och en mkt för tidig död. Men vart ska man sen dra gränsen för vad man ska testa för? Om man kan testa för allergier, ska man kunna göra abort för det? Om fostret visar sig ha lag IQ?
Nu funderar jag bara fritt, tror inte ens det är möjligt att se sant sa tidigt. Men vart ska man dra gränsen?
 

Liknande trådar

Småbarn Min dotter är 3,5 ar och började ny förskolegrupp i september, tidigare var hon i smabarnsgrupp men i samma hus. Hon är ett envist barn...
Svar
13
· Visningar
1 711
Senast: Sofie.S
·
Relationer det är dagen innan min läkartid för att kontrollera i i vilken vecka jag är. För drygt en vecka sedan testade jag positivt... men...
2
Svar
21
· Visningar
4 317
Senast: Skjøldur
·
Gravid - 1år Just nu har jag gråtit mest hela förmiddagen, jag är bosatt deltid i östersund och deltid i sthlm (är dock skriven i sthlm) Jag fick...
2 3
Svar
57
· Visningar
22 780
Senast: Nemo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp