Sv: Nupp/kub

Jag har ingen kunskap alls om just autism sa jag kanske har fel i hur jag tänker, ber om ursäkt isafall.

Jag tror att autism är ett av dom värsta handikapp jag kan tänka mig, just att inte kunna fa kontakt med sitt barn och att det lever i en "egen värld" känns väldigt skrämmade.

Skickar ocksa en styrkekram
 
Sv: Nupp/kub

Jag tänker precis som Cala skriver.

Jag tycker det är bra att man kan testa mot sjukdomar som ger mkt stort lidande och en mkt för tidig död. Men vart ska man sen dra gränsen för vad man ska testa för? Om man kan testa för allergier, ska man kunna göra abort för det? Om fostret visar sig ha lag IQ?
Nu funderar jag bara fritt, tror inte ens det är möjligt att se sant sa tidigt. Men vart ska man dra gränsen?

Eftersom vi har fri abort i Sverige så tror jag inte man kan dra gränsen någonstans egentligen utan det är upp till var och en att bestämma vilka problem de kan "stå ut med". Vissa kanske inte ser något problem med DS medan andra har svårt att tänka sig ett barn med allergi.

Nu kan man ju inte testa för så mycket saker så det lär ju dröja tills man behöver ta ställning till det. Men eftersom det är så individuellt så tycker jag det verkar lite farligt att några skall sitta och bestämma för alla vad som är ett handikapp man kan leva med och inte.
 
Sv: Nupp/kub

Jag tänkte som du - vi har fri abort. Jag vet en tjej som gjorde abort för barnet beräknades komma typ vid jul - och hon tyckte inte det passade så hon gjorde abort och blev gravid igen 4 månader senare, och då passade det bättre så det behöll hon.
Man kan säga vad man vill om det, men nu har vi fri abort och den tycker inte jag att vi skall mippla med. Anledning till abort är endast kvinnans sak att avgöra. Vill man göra tester så visst. Vem är jag att lägga mig i det?
 
Sv: Nupp/kub

Jag tror turbofling menar att iom att det minskas kan ju en anledning vara att fler DS:barn aborteras och att det inte enbart ska framställas som något positivt.

Men det är ju också svårt - är minskat antal aborter bara positivt? Om alla 'oönskade' barn, eller barn hos tonåringar, missbrukare och andra som valt abort istället skulle födas - är det bara bra för alla inblandade?

Frågan är så svår för det finns så många dimensioner.
 
Sv: Nupp/kub

Jag har ingen kunskap alls om just autism sa jag kanske har fel i hur jag tänker, ber om ursäkt isafall.

Jag tror att autism är ett av dom värsta handikapp jag kan tänka mig, just att inte kunna fa kontakt med sitt barn och att det lever i en "egen värld" känns väldigt skrämmade.

Skickar ocksa en styrkekram


Autism är ett av de värsta funktionshindrena ens barn kan få. men vet aldrig om barnet kommer kunna utvecklas något, om barnet är mottagligt för det. med autism är det mer som att hoppet är det sista som försvinner...å man kommer väl hoppas hela levet på att det ska bli bättre.

Usch, så började de förbannade tårarna att rinna igen. Jag kan inte skriva något om Tim utan att börja gråta. Svårt det där, undertryckta känslor som aldrig tycks försvinna. något man får leva med.

Imorgon ska svärmor ha lillasyster för första gången över en natt, så på torsdag ska jag hitta på något roligt med Tim som inte får hans autism att sabba allt, om man begränsar tiden. Vi kan leka utomhus :bump:

Jag hoppas det kommer fler tester för att se tidigt om barnet i magen har handikapp eller inte. sen är det upp till föräldarna hur dom vill göra. men bara att ha valmöjligheten.
 
Sv: Nupp/kub

Men det är ju också svårt - är minskat antal aborter bara positivt? Om alla 'oönskade' barn, eller barn hos tonåringar, missbrukare och andra som valt abort istället skulle födas - är det bara bra för alla inblandade?

Frågan är så svår för det finns så många dimensioner.

Just i det här fallet är det sa att antalet barn som föds med DS minskat kraftigt, just pga att fler foster med misstänkt DS aborteras. Det ser jag inte bara som posetivt. Kan tänka mig att det blir ännu jobbigare för dom med DS om dom blir färre, och för deras föräldrar.
 
Sv: Nupp/kub

Jag tror det är bra att du later känslorna komma ut, gar du och pratar med en kurator eller liknande?
Utan att egentligen veta hur det känns sa kan jag gissa att det är mkt skuldkänslor kring att ha en handikappat barn (och ett fullt friskt barn med ibland), man "far" inte tycka det är jobbigt.
 
Sv: Nupp/kub

Jag tror det är bra att du later känslorna komma ut, gar du och pratar med en kurator eller liknande?
Utan att egentligen veta hur det känns sa kan jag gissa att det är mkt skuldkänslor kring att ha en handikappat barn (och ett fullt friskt barn med ibland), man "far" inte tycka det är jobbigt.

Nej, jag pratar inte med någon. tycker det känns väldigt knepigt att sitta pch beklaga sig över sitt barn för någon annan hur handikappat det än är.
jag skriver av mig ibland i min blogg å det kommer med jämna mellanrum.
man inser sin sanning när man är på tex stan. bara att se ett litet barn ropa mamma kan få mig att bli avundsjuk, för att deras barn kan prata, och då gäller det istället att hålla huvudet högt och inte bli mer blödig än man är.

Haha åh nej. Man får absolut inte vara ledsen över att man fått ett handikappat barn, man kan ju trots allt få barn och det betyder mer :grin:
vad man fått höra av andra då. man ska tydligen vara glad för det man har, utan att känna en sorg för det man inte fick.
Jag älskar Tim men jag känner ändå sorg över det barn jag inte fick, och aldrig kommer få.

sedan är det så att eftersom hans funktionshinder inte syns till utseendet så blir det svårare. För andra tror han är bortskämd och att han får göra som han vill, och automatiskt blir man en dålig förälder. Jag ser hur andra tittar på oss ibland. Hade han haft DS hade nog inte folk glott så mycket får då hade dom sett att han var annorlunda direkt.

Förr i tiden så trodde man att autism berodde på att mamman var kall som ett kylskåp mot sitt barn, och därför blev dom autistiska. det lever kvar än idag i vissa och ibalnd så börjar man ju undra vad man gjorde för fel när han var liten.
skuldkänslor kommer det alltid att finnas, kanske kunde man gjort något annorlunda?...
 
Sv: Nupp/kub

Fördomar och "gamla sanningar" är hemskt, tänk vad mycket lättare det hade varit för alla om inte folk hade fördomar och förutfattade meningar om saker.
Det är inte lätt, alla har nog mer eller mindre fördomar om saker men jag önskar ända att det inte fanns.
 
Sv: Nupp/kub

Jo absolut, jag la inga egna värderingar i det jag skrev utan bara förklarade hur jag tolkade Turbofling.

Det är jättesvårt, jag tänker inte moralisera över någon annans beslut. Jag vet vad jag och min sambo står i frågan och det räcker för mig.
 
Sv: Nupp/kub

Men det är ju jättesvårt att veta

Just i det här fallet är det sa att antalet barn som föds med DS minskat kraftigt, just pga att fler foster med misstänkt DS aborteras. Det ser jag inte bara som posetivt. Kan tänka mig att det blir ännu jobbigare för dom med DS om dom blir färre, och för deras föräldrar.

Det kan ju lika gärna vara tvärtom, att alla de med DS som föds i Danmark är väldigt älskade. De har föräldrar som riktigt bra kan kämpa för dem och har tid och ett samhälle som får bättre resurser. Dvs väldigt få barn med DS i Danmark riskerar få föräldrar som hellre gjort abort.

Allting som funnits tidigare är inte dåligt att ändra.

(Helt ärligt har jag en dålig åsikt också när det gäller att tex abortera flickfoster. Jag vet att det är fel att tänka så, men jag tycker någonstans att har man en miljö hemma/kultur/religion eller bara allmän aversion mot flickor så kanske man inte förtjänar att få en. Dessutom kanske den lilla flickan inte borde behöva utstå den typen av liv som de föräldrarna kan förse med. (exempel jag hört från Indien där i ngn region småflickor får för lite att äta och aldrig får gå till läkare... gifts bort tidigt och dessutom riskerar brännas upp av svärmor i en köksolycka. För att inte tala om vad kvinnan som födde en 6 flicka får utstå.). Helt enkelt för barnens och kvinnans skull är nog helt fri abort inte alltid fel. För jämställdheten och samhället däremot kan det vara dumt.)
 
Sv: Nupp/kub

Just i det här fallet är det sa att antalet barn som föds med DS minskat kraftigt, just pga att fler foster med misstänkt DS aborteras. Det ser jag inte bara som posetivt. Kan tänka mig att det blir ännu jobbigare för dom med DS om dom blir färre, och för deras föräldrar.

Det är ju inte frågan om att barn med misstänkt kromosomfel aborteras med ledning av nupp eller kub. Det som händer är att ett "dligt resultat på nupp/kub leder fram till att man tar ett moderkaksprov eller fostervattensprov och där får man det fastställt om barnet har ett kromosomfel eller ej. Många som fått dåliga kubresultat visar sig ha friska barn i magen ändå!

Jag förstår inte riktigt vad du menar med din sista mening, anser du att den fria aborten borde avskaffas för att det finns en risk att det föds färre barn med kromosomfel???

Personligen så tycker jag att det är utmärkt att det finns tester, sedan kan man aldrig gardera sig helt hursomhelst. Det står ju varje blivande förälder fritt att testa sig eller ej samt även att bestämma sig för abort eller behålla.
Det är deras ensak.
 
Sv: Nupp/kub

Jag tycker absolut inte att den fria aborten ska avskaffas och inte heller begränsas pa ngt sätt. Det jag ville med traden var att fa andras syn pa abort pga ngt som är fel.
Jag tycker det är jättebra att det kan testas för fel som är direkt farliga för barnet, och nu har jag även ändrat lite uppfattning och inser att det även kan vara bra att göra tester för dom som verkligen inte kan tänka sig att ha ett handikappat barn (även om jag tror att dom allra flesta skulle klara det utmärkt).

Fostervattensprov/moderkaksprov är det stora risker med, missfallsrisken är stor. Men Nupp/kupp är bra för att man kan göra det innan, för dom som kanske annars skulle gjort fvp direkt.

Det jag menar med sista meningen är att om fa barn föds med tex. DS sa kommer det säkert bli jobbigare för dom, att dom känner sig ännu mer annorlunda om det inte finns fler barn/ungdomar/vuxna med DS runt dom. En nackdel med att fler aborteras, menade inte pa ngt sätt att man inte ska fa abortera bara sak som kan bli en konsekvens av det.
 
Senast ändrad:
Sv: Nupp/kub

Jag har bara läst i det papper vi fick här om information kring fosterdiagnostik, siffrorna där var höga. Kommer inte ihag exakt och nu hittar jag inte pappret.
 
Sv: Nupp/kub

Du har källa på en amerikansk undersökning, här får du källa på svenska siffror.
http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_aer_gravid/fosterdiagnostik/fostervattenprov/

Högre än så är det inte.

"Risken för missfall ligger mellan 1 på 100 till 1 på 200, det vill säga mellan 0,5 till 1 %. Risken är bara aningen högre än den normala risken för att få missfall, utan att ha genomgått fostervattensprov, vid den här tidpunkten i graviditeten"
 
Sv: Nupp/kub

Nej, jag pratar inte med någon. tycker det känns väldigt knepigt att sitta pch beklaga sig över sitt barn för någon annan hur handikappat det än är.
jag skriver av mig ibland i min blogg å det kommer med jämna mellanrum.
man inser sin sanning när man är på tex stan. bara att se ett litet barn ropa mamma kan få mig att bli avundsjuk, för att deras barn kan prata, och då gäller det istället att hålla huvudet högt och inte bli mer blödig än man är.

Haha åh nej. Man får absolut inte vara ledsen över att man fått ett handikappat barn, man kan ju trots allt få barn och det betyder mer :grin:
vad man fått höra av andra då. man ska tydligen vara glad för det man har, utan att känna en sorg för det man inte fick.
Jag älskar Tim men jag känner ändå sorg över det barn jag inte fick, och aldrig kommer få.

sedan är det så att eftersom hans funktionshinder inte syns till utseendet så blir det svårare. För andra tror han är bortskämd och att han får göra som han vill, och automatiskt blir man en dålig förälder. Jag ser hur andra tittar på oss ibland. Hade han haft DS hade nog inte folk glott så mycket får då hade dom sett att han var annorlunda direkt.

Förr i tiden så trodde man att autism berodde på att mamman var kall som ett kylskåp mot sitt barn, och därför blev dom autistiska. det lever kvar än idag i vissa och ibalnd så börjar man ju undra vad man gjorde för fel när han var liten.
skuldkänslor kommer det alltid att finnas, kanske kunde man gjort något annorlunda?...

Tycker du verkar vara en halt otrolig mamma,
men klart man måste få känna sig ledsen.
Folk har väl rätt till sina känslor, även du.

Tyvärr hörde jag igår att det hade varit en föreläsare här i stan för ett tag sen, inbjuden av chefen på psyk, den föreläsaren stod för att ADHD/autism berodde på att föräldrarna inte hade älskat barnet nog, ja som du nämde. :eek::crazy:
Känns skrämmande, visst dom har väl rätt till sin tro om det hela,
men jag får ändå rysningar längs ryggraden av det. :(
 
Sv: Nupp/kub

den föreläsaren stod för att ADHD/autism berodde på att föräldrarna inte hade älskat barnet nog, ja som du nämde.

Helt vansinnigt. MEN ett barn som har autism kan bli bättre eller sämre beroende på hur mycket föräldrarna älskar barnet och jobbar med barnet. Var det inte så föreläsaren menade? Det är inget konstigt. Därför är det härligt att se filmen med Ria och hennes son. Ria, jag är fullt övertygad om att du förbättrar Tims liv avsevärt med ditt tålamod och din kärlek och att det kommer att påverka hela hans förhållningssätt till omgivningen i hela hans liv.
 
Sv: Nupp/kub

Helt vansinnigt. MEN ett barn som har autism kan bli bättre eller sämre beroende på hur mycket föräldrarna älskar barnet och jobbar med barnet. Var det inte så föreläsaren menade? Det är inget konstigt. Därför är det härligt att se filmen med Ria och hennes son. Ria, jag är fullt övertygad om att du förbättrar Tims liv avsevärt med ditt tålamod och din kärlek och att det kommer att påverka hela hans förhållningssätt till omgivningen i hela hans liv.

Jag önskar och hoppas att jag missupfattade han som berättade om det hela!
För jag var inte på föresläsningen själv.
Men tyvärr stämmer det nog överens med överkuckun på psyket här i stan. Hon är visst avigt inställd till dessa diagnoser.

För jag håller ju med dig oma tt med tålmod och kunskap så måte man ju precis som RIA kunna förbättra tillvaron otroligt för dessa barn.
Tror det var därför jag blev så varm i hjärtat av RIAs filmer också :bow:

Men jag hoppas fortfarande att det var en missuppfattning angående föresläsaren, känns bättre så :p
 

Liknande trådar

Småbarn Min dotter är 3,5 ar och började ny förskolegrupp i september, tidigare var hon i smabarnsgrupp men i samma hus. Hon är ett envist barn...
Svar
13
· Visningar
1 711
Senast: Sofie.S
·
Relationer det är dagen innan min läkartid för att kontrollera i i vilken vecka jag är. För drygt en vecka sedan testade jag positivt... men...
2
Svar
21
· Visningar
4 317
Senast: Skjøldur
·
Gravid - 1år Just nu har jag gråtit mest hela förmiddagen, jag är bosatt deltid i östersund och deltid i sthlm (är dock skriven i sthlm) Jag fick...
2 3
Svar
57
· Visningar
22 780
Senast: Nemo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad såg ni senast? Del 3
  • Vad gör vi? Del CCVIII
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

  • Lugnande medel till hund.
  • Uppdateringstråd 30
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp