Jag känner en del som jobbar på FK och den absoluta majoriteten är humana och drivs av en genuint behov av att hjälpa.
Problematiken bygger delvis på att FK och AF gör olika bedömningar. FK kräver ett korrekt sjukintyg som enbart
bedömer personens nuvarande och framtida arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden oberoende om personen redan arbetar. AF har mycket få (ingen?) läkarexpertis, de gör alltså sin bedömning grundad på personens läkarintyg. Det är därför de gör så olika bedömningar.
Hypotetiskt. En takläggare trillar ner och bryter foten. Sjukskrivning av läkare, självklart fall för beviljande av korttidssjukskrivning och beviljande av sjukpenning. Komplikationer tillstöter, foten blir svårt infekterad, fortsatt sjukskrivning inga problem. AG omplacerar takläggaren temporärt till andra arbetsuppgifter, ex kontorsjobb. Ännu fler komplikationer tillstöter och takläggarens ben amputeras. Hen kan därmed aldrig återgå till sitt tidigare yrke. Takläggaren får som resultat av en läkare diagnosen djup klinisk depression som gör hen inkapabel att arbeta och med suicidbenägenhet. Personen blir sjukskriven på 100%. Efter 120 dagar börjar takläggaren arbeta på 25% och senare 50% hos AG och börjar långsamt rehabiliteringen. 180 dagen kommer och det är nu det blir komplicerat. FK konstaterar att takläggaren kan
utföra andra arbetsuppgifter än som takläggare, särskilt som hen de facto redan gör det. Hen ska därför som deltidssjukskriven prövas mot hela arbetsmarknaden för arbetsuppgifter som hen
kan utföra.
Takläggaren går till AF för att anmäla sig och visar samtidigt upp läkarintyg om svår depression, behov av långvarig rehabilitering och suicidbenägenhet av sin läkare. AF konstaterar att takläggaren därför inte är kapabel att var
aktiv arbetssökande utan kräver vidare rehabilitering som AF inte ansvarar för, vid en deltids sjukskrivning. AF placerar de personer som är inskrivna hos dem i olika kategorier, det är riktigt, de som är i behov av rehabilitering, lång och kort tid, de som med stor sannolikhet aldrig kommer tillbaka till arbetslivet, aktiva arbetslösa osv men personerna måste vara det på heltid och man kan inte vara aktivt arbetssökande om man redan har en fast anställning på 100% i botten och är deltidssjukskriven.
Då är vi där. För att vara berättigad till AFs insatser krävs att takläggaren är 100% inkapabel att arbeta, hen måste därför avsluta sin anställning och när hen inte har a-kassadagar kvar beviljar FK aktivitetsersättning. FK konstaterar samtidigt att det inte finns underlag för fortsatt beviljande av sjukpenning eftersom takläggaren visar att hen är kapabel att utföra sina nuvarande och därför andra arbetsuppgifter.
Det finns groteska fall hos både AF och FK där folk har ramlat mellan stolarna och far fruktansvärt illa. Men vare sig man är handläggare, beslutsfattare, processförare hos FK så har man ett regelverk och en av oberoende juridisk instans beslutad praxis. Inte heller att förglömma, en handläggare har X antal ärenden. Om hen sitter i telefon halva dagen för att förklara för arga personer varför handläggningen av deras ärenden tar så lång tid tas den tiden från handläggning av ärendet och ergo tar det ännu längre tid.