Nu vill jag diskutera försäkringskassan.

Varför är det alltid antaget att intyget är dåligt, läkaren kass eller handläggaren inkompetent i de fall beslutet innehåller en bedömning att arbetsförmåga finnes?

Det kan liksom vara så att det är en korrekt bedömning trots att personen själv inte tycker det.

Fast när en läkare sjukskriver en patient, så gör den ju det för att patienten bedöms av läkaren (som träffat patienten i fråga) vara för sjuk för att jobba och om då försäkringskassans läkare/handläggare som inte har träffat patienten gör en helt annan bedömning är det väl ganska givet att de flesta undrar och ifrågasätter vad de baserat sin bedömning på, när den så väsentligt skiljer sig från den bedömning som behandlande läkare gjort..

Var kommer uppgifterna som f-kassan lutar sig mot när de bedömer en patient som arbetsför, när läkare (i vissa fall flera stycken) som träffat patienten anser att patienten inte är arbetsför liksom?
 
Jag var sjukskriven under lite mer än 2 års tid. Under den tiden hade jag minst 6 olika handläggare på försäkringskassan.

Visst, min läkare skrev bra intyg, absolut. Men jag hade aldrig problem, det blev alltid beviljat. När jag 9 månader in i sjukskrivningen började prata om att arbetsträna så bromsade försäkringkassan och sa att jag nog skulle fundera ett par varv till och inte rusa in i väggen igen.

Jag var förvisso under utredning för hypofysinsuffiens undertiden, något som tog långt tid, och inte är helt klart än.

Jag upplevde aldrig några problem. De var alltid trevliga när de ringde, alltid förstående för att jag mådde dåligt. De tillomed ringde innan de skickade brev hem till mig, och förklarade vad som stod i brevet så att jag inte skulle stressa upp mig när det kom.

Sedan att min ersättning sjönk som en sten när jag blev av med jobbet är ju en annan sak såklart. Men handläggaren lyssnade och var helt förstående när jag satt och grät i telefonen över att jag skulle få 6000 mindre/månad.

Det är ju inte handläggarnas fel att vissa regler är helt bakofram, det är politikerna!

Jag kände att det behövdes ett positivt inlägg om försäkringskassan här oxå.

Jag tillhör också en av dem som har klart övervägande bra erfarenhet av FK, trots att jag har haft att göra med dem till och från under lång tid och därmed haft många olika handläggare. Senaste gången jag pratade med någon av dem i telefon handlade de om att jag blev uppringd och en glad röst undrade om jag inte skrivit fel på ett papper om reseersättning för arbetsträning. Jag hade nämligen glömt att ta sträckan x 2 eftersom det var tur och retur och det vore ju synd om jag inte fick det jag var berättigad till...
 
Fast när en läkare sjukskriver en patient, så gör den ju det för att patienten bedöms av läkaren (som träffat patienten i fråga) vara för sjuk för att jobba och om då försäkringskassans läkare/handläggare som inte har träffat patienten gör en helt annan bedömning är det väl ganska givet att de flesta undrar och ifrågasätter vad de baserat sin bedömning på, när den så väsentligt skiljer sig från den bedömning som behandlande läkare gjort..

Det är inte läkaren som avgör om personen har rätt till ersättning från försäkringskassan.
Läkaren skriver ett medicinskt underlag som ska ligga till grund för FK beslut.
Läkaren beskriver (så långt som möjligt) de objektiva fynd som ligger till grund för bedömning om nedsatt arbetsförmåga.
Därefter gör läkaren något slags bedömning om utsträckningen (i procent) av arbetsförmågeersättningen.

Läkaren sitter inte inne med facit.
Den skriver ett medicinskt underlag.

Sedan beslutar FK om intyget visar att personen har rätt till ersättning från FK.

Men jo, den beskrivning du gör stämmer väl överens med hur situationen uppfattas av många.
Många människor tror att det är läkaren som bestämmer om en person ska vara sjukskriven eller inte, men så är det ju inte. Och så har det inte varit på de 20 år som jag varit yrkesverksam.
Men myten är svår att slå hål på.
 
Ja, efter ett års sjukskrivning är det väldigt svårt att få godkänt.
Ett års sjukskrivning är väldigt lång tid.
Och ändå behövs det i vissa fall. Jag var tex inte redo för full arbetstid efter ett år, är det inte ännu och kommer nog aldrig att bli.
Det gäller ju även om man är sjukskriven på deltid, dvs håller på att komma tillbaka.

Då är det något annat i livet man måste göra något åt.
Jaha, så mina recidiverande depressioner beror på att jag gör nåt fel i livet?
 
Personligen har jag som regel inga problem att få intygen godkända. Visst, det händer efter dag 180 men då kan jag som regel tycka att det är rätt rimligt eftersom personen jämförs med hela arbetsmarknaden.

Min kommentar handlade mer om att - utifrån min roll i det hela - väldigt många läkare är väldigt frustrerade över att behöva komplettera, komplettera, komplettera.
Visst har jag också sett ett gäng undermåliga intyg.
Men jag har också sett ett gäng situationer där verkligheten är att det inte går att objektivt påvisa några fynd även om beskrivningen är trovärdig.
Särskilt när personer varit sjukskrivna länge och på deltid och är på väg att minska sjukskrivningsgraden. Då är ju personerna så pass återställda att de inte sitter och gråter, inte har svårt för att hålla röd tråd i samtal, inte är särskilt nedstämda. Inte behöver ha minneslappar. Inte upprepar sig.
Men det kan vara förståeligt att personen behöver viss extra återhämtning.
Och så har personen passerat dag 180 och jämförs mot hela arbetsmarknaden. Eftersom FK då inte får ta hänsyn till vilket yrke personen har, är det väldigt svårt att bli fortsatt (deltid) sjukskriven då.

Det är ju precis som du skrivit tidigare, och fler användare också.
Detta handlar om politik.
Hur generöst eller begränsat systemet ska vara, avgörs politiskt.

Det är ett samhällsekonomiskt problem när många människor blir försörjda av det allmänna.
När kostnaderna blir för höga, fattar politikerna beslut som ska leda till lägre utbetalningar. Då höjs ribban för vilka som får ersättningen.
FK handläggare måste följa lagarna.

Det blir svårare för intygsskrivande läkare att "få igenom" sjukskrivning när det blir snävare ramar.

Jag tror att mycket av våra åsikter om rätt eller fel i sådana här fall handlar om vår personliga/politiska uppfattning om individens eget försörjningsansvar.

Tycker vi att individen har ett stort eget försörjningsansvar så kan vi se att det är rimligt att en person behöver byta yrke vid längre sjukskrivning, om man kan ta ett annat jobb.

Tycker vi att samhället ska bära alla våra medborgare, så blir det ju helt absurt att behöva tänka tanken att byta jobb.
Eller att behöva söka jobb på andra orter än där vi bor.

Du tillhör antagligen de läkare som skriver bra och korrekta intyg då :)

Nyfiken fråga - i de fall där det faktiskt inte går att och inte förväntas se några objektiva fynd vid mötet, skriver du det då? Vi diskuterade det häromdagen, att det är få läkare som skriver det och om det skulle göra skillnad (i meningen att då kunna gå på patientens berättelse beskriven av läkaren)
 
Javisst dras det skatt på den...men du kan idag få ut full garantipension utan att ha betalt in ett enda öre till statskassan i form av inkomstskatt eller hur? Sedan får du ju bostadsbidrag vilket tillsammans med garantipensionen gör ungefär 10 000/månaden efter skatt vilket är det samma som ca 25 000 kr före skatter o sociala avgifter per månad....för en person som betalar in vill säga..
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?
 
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?

Det finns bostadstillägg med, ej åldersbegränsat dock även där krav på låg inkomst men det är ju ganska givet. Möjligt att söka för personer med beviljad aktivitetsersättning eller sjukersättning samt pensionärer. De med nämnda ersättningar har en arbetsförmåga som är nedsatt som minimum ett år (aktivitetsersättning, kan sökas mellan 19-30 år) eller bedöms vara en arbetsförmåga som bedöms vara permanent nedsatt (sjukersättning, kan sökas mellan 19-65 år). Man kan få aktivitetsersättning för förlängd skolgång med och då behöver man inte vara sjuk när man får det men att man på grund av funktionsnedsättning inte klarat av den inom ordinarie tid och behöver längre tid.
 
Fast när en läkare sjukskriver en patient, så gör den ju det för att patienten bedöms av läkaren (som träffat patienten i fråga) vara för sjuk för att jobba och om då försäkringskassans läkare/handläggare som inte har träffat patienten gör en helt annan bedömning är det väl ganska givet att de flesta undrar och ifrågasätter vad de baserat sin bedömning på, när den så väsentligt skiljer sig från den bedömning som behandlande läkare gjort..

Var kommer uppgifterna som f-kassan lutar sig mot när de bedömer en patient som arbetsför, när läkare (i vissa fall flera stycken) som träffat patienten anser att patienten inte är arbetsför liksom?
Precis!
 
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?

Vem kan leva på medmänsklighet enbart? Man måste liksom sy ihop ett system som är ekonomiskt hållbart, oavsett vad det får för konsekvenser.

Det är lätt att skrika om mer bidrag till alla, men att få ett hållbart och bra system är svårt. Extremt svårt.

Medmänskligast vore att se till att alla försörjer sig själva, det är där insatsen ska ligga. Inte på passiva bidrag efter en akut fas. Att försörja sig själv behöver inte alls betyda 100% arbete eller arbetsförmåga.
 
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?
Bostadstillägg kan alla söka med aktivitetsersättning, sjukersättning och pensionärer
 
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?
Han menar nog bostadstillägg. Det är en annan sak.
 
Det finns bostadstillägg med, ej åldersbegränsat dock även där krav på låg inkomst men det är ju ganska givet. Möjligt att söka för personer med beviljad aktivitetsersättning eller sjukersättning samt pensionärer. De med nämnda ersättningar har en arbetsförmåga som är nedsatt som minimum ett år (aktivitetsersättning, kan sökas mellan 19-30 år) eller bedöms vara en arbetsförmåga som bedöms vara permanent nedsatt (sjukersättning, kan sökas mellan 19-65 år). Man kan få aktivitetsersättning för förlängd skolgång med och då behöver man inte vara sjuk när man får det men att man på grund av funktionsnedsättning inte klarat av den inom ordinarie tid och behöver längre tid.
Jo jag vet. Har sjukersättning och bostadstillägg själv. Haft aktivitetsersättning innan. :p
 
Vem kan leva på medmänsklighet enbart? Man måste liksom sy ihop ett system som är ekonomiskt hållbart, oavsett vad det får för konsekvenser.

Det är lätt att skrika om mer bidrag till alla, men att få ett hållbart och bra system är svårt. Extremt svårt.

Medmänskligast vore att se till att alla försörjer sig själva, det är där insatsen ska ligga. Inte på passiva bidrag efter en akut fas. Att försörja sig själv behöver inte alls betyda 100% arbete eller arbetsförmåga.
Kan du inte förklara vad de ska innebära då och vad du tycker eller tror är rimligt att leva på per vuxen och per barn tex.
 
Bostadsbidrag kan bara folk upp till 29 och barnfamiljer få. Om man har tillräckligt låg inkomst alltså.
Ja, 10 000kr/månad är ju verkligen en förmögenhet. :meh:
Spela roll om man inte betalat in något till statskassan, hört talas om medmänsklighet?
Vem ska betala då? Du kan ju inte leva på luft? Ska jag slita som ett djur rent ut sagt, som är så trött varje dag att jag kan börja gråta, glömmer bort vad jag gör, men vill inte sjukskriva mig, för att du ska få vaddå? 20 000 kr i månaden? För att vi måste visa vår medmänsklighet? Jag blir snart riktigt irriterad. Jag har aldrig haft problem med att vi är ett kollektiv, att vi betalar x antal % på våra olika inkomster, att vi har ett system som gör att ingen eller iaf väldigt få hamnar totalt utanför, men att sitta och håna 10 000 kr för att vara sjukskriven och anse att vi som pyntar in mer skatt i rena kronor ska visa medmänsklighet? Du har snart fått in mig på "sköt dig själv och skit i andra"-spåret.
 
Vem ska betala då? Du kan ju inte leva på luft? Ska jag slita som ett djur rent ut sagt, som är så trött varje dag att jag kan börja gråta, glömmer bort vad jag gör, men vill inte sjukskriva mig, för att du ska få vaddå? 20 000 kr i månaden? För att vi måste visa vår medmänsklighet? Jag blir snart riktigt irriterad. Jag har aldrig haft problem med att vi är ett kollektiv, att vi betalar x antal % på våra olika inkomster, att vi har ett system som gör att ingen eller iaf väldigt få hamnar totalt utanför, men att sitta och håna 10 000 kr för att vara sjukskriven och anse att vi som pyntar in mer skatt i rena kronor ska visa medmänsklighet? Du har snart fått in mig på "sköt dig själv och skit i andra"-spåret.
Vad är det du betalar skatt till då, vad tycker du ska ingå i samhälletsskyddsnät?
 
”Det ska vara ett arbete som finns”
13 mars, 2018

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

Vad är ett normalt förekommande arbete?

– Det ska vara ett arbete som finns på arbetsmarknaden. Inte ett fiktivt arbete, utan ett som är reellt och begripligt för människor. Jag hör om människor som upplever att det inte fungerar så och att det stöd som de behöver inte har funnits. Därför har vi lagt fram ett paket med åtgärder och tillsatt en utredning av hur normalt förekommande arbete och särskilda skäl tillämpas.

Ska utredningen ses som ett tecken på att tillämpningen inte är korrekt?

– Det är inte upp till mig att bedöma. Men vad man som politiker kan konstatera är att sjukförsäkringen – som lagstiftningen ser ut i dag – inte riktigt fungerar som vi skulle önska att den gjorde. Både för dem som upplever att de bedöms mot arbeten som inte finns eller inte är möjliga och för dem som hamnar mellan myndigheter.

En kvinna jag träffade anses kunna utföra ett arbete som varken ställer krav på finmotorik eller god handstyrka. Vad skulle det kunna vara?

– Det kan inte jag svara på, ärligt talat. Men det är jättebra att vi får ett utfall som myndigheterna kan implementera i sin handläggning.

Sedan målet om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar infördes 2015 har andelen som får indragen sjukpenning ökat, i synnerhet efter dag 180.

– Jag vet att det är så. Men vi sköt till nästan en kvarts miljard per år för att förstärka Försäkringskassans handläggning. Det är klart att det påverkar prövningarna, och därmed också avslagen. Jag har försökt att vara tydlig i dialogen med Försäkringskassan och påpekat att det inte handlar om att de själva ska försöka uppnå ett visst sjuktal. Det ska inte ske genom att man trixar med statistiken, utan genom att människor får rätt stöd – är man sjuk ska man omfattas av sjukförsäkringen.

Så vad ska utredningen av normalt förekommande arbete leda till?

– Jag hoppas att vi kan få en klar bild av de eventuella brister som finns i dag och att vi i så fall kan förändra lagstiftningen.

I dag tar människor tjänstledigt när de fått sjukpenningen indragen och får i stället a-kassa medan de väntar på att återigen få söka sjukpenning.

– Det är inte bra – och är väl ett ganska tydligt bevis på att sjukförsäkringen inte fungerar som den var avsedd."'

http://da.se/2018/03/det-ska-vara-ett-arbete-som-finns/
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp