Sv: Nu tog det sig!
Haha! Sådär känner/kände jag också. Vart egentligen inte helt övertygad om att det faktiskt finns nån där inne förrän vid ultraljudet. Det var det!
Jag mår så oförskämt bra att folk omkring en nästan blir besvikna. Verkar vara allas favoritnöje att oja sig över krämpor så det blir för trist när man inte har en enda att visa upp och oja sig över...
På inskrivningen hos barnmorskan var jag lite förfärad över att dom inte ens gjorde ett graviditetstest när man lämnade blod och urinprov. De påstod att ett positivt hemmatest var så säkert så. Javisst är det ju det men man går ju ändå och funderar på om man inbillar sig. Det känns ju liksom inte!
Jag gick in i vecka 23 igår och har fortfarande mina vanliga kläder. Nu har jag ju lite "hrm" stoppning... så det kan väl maskera en del kanska, men ändå! Det är verkligen inte uppenbart att man är gravid i alla fall...
Nu börjar man ju känna bök och stök där på insidan och vis såg ju att där var någon på UL, men fortfarande väntar man på mer "synliga" tecken. Så du är inte ensam om det och du kan få vänta längre på det där kännas och synas!