Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

[ika77]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Ja en kompis till mig som är lite mer våghalsad än jag provsatt honom och han kickade runt med henne en stund innan hon satt av och upplyste mig om:
""att denna hästen måste vara mer än lovligt galen.. Eller bara jävligt "testig"""

Så ja, han gjorde precis likadant..
Alltså ni får inte tro att jag har mesat med honom och bara suttit och klamrat mig fast och skrikit på mamma, typ.
Jag har verkligen försökt att få fram honom när han börjat backa och jag har skänklat på honom TROTS att han nästan kickat fram mig till öronen..
Men in get har hjälpt. Då har han surnat till ÄNNU mer och det har bara blivit värre.
Det här med kickandet har jag kunnat avstyra.
Han har slutat och gått villigt framåt tills nästa sak jag har bett honom om.
Det kan vara så fort jag ber om nåt annat än att följa fyrkantsspåret så har han börjat igen..
Men det här när han backade och sen gjorde en tvärvändning och en bockning var det bara att låta honom göra klart.
För jag kunde ryta, tjoa och skänkla på. Jag daskade t.o.m till honom med spöet men inget hjälpte..
Han backade över grannens häst och när han sen ansåg sig klar skrittade jag 3 problemfria varv och sen satt jag av..
Det är sista gången jag red honom..

 

[C_L]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Misstag gör alla.
För inte så länge sen var det en annan anv. som också köpte en häst osedd. Men eftersom det går bra med den hästen så får inte hon höra att hon är ett idiotiskt pucko, utan där var det bara pluttenuttiga svar. I det här fallet funkar inte kemin och det är inte säkert hon hade det upptäckt under en provridning. Nån sa videofilm, hur mycket hade det hjälpt om han går bra med förra ägaren. Då ser man en häst som går bra, inte en som slår mot skänkel och leker rodeohäst.

Va bra att du får lämna tillbaka hästen. Lycka till o hitta en mer passande.

Vem har sagt att det gar bra?

Han är sjuk i musklerna, detta har jag berättat, förmodligen kan vi inte rida honom pa ett ar minst, han vaknade till liv med lite mat och blev hingstig som fan, han har ett gaffelband som bara gar upp hela tiden och jag undrar om det kommer att läka.

Skillnaden är att jag dömer inte ut honom som om han vore en idiot.

JAG väljer att se det positiva i honom, skriva positivt om honom för att halla upp, halla fram, belysa honom sa att han kan känna att det är värt att kämpa för att bli bättre, det ger FÖRTROENDE.

Du kan väl inte jämföra de tva tradarna? Var ser du att jag är fördommande nagonstans?

Jag är glad och stolt över min häst trots hans brister för att jag vill ge honom bade en, tva och tre chanser att komma igen.

Om man ska jämföra sadär hej vilt far man nog ha lite mer fläsk pa benen.

Jag kan inte för fem öre se logiken i ditt resonemang.

 

[sune4you]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Jag tycker du ska be tidigare ägare att komma till er och se er tillsammans. Hon kan kanske rida den för att känna om den förändrats något. Kan hon inte komma åk dit och kolla hur hon hanterar sina hästar. Honkan ju vara en sådan person som automatiskt får sina hästar att lyda henne utan att hon tänker på vad hon gör, det är bara självklart för henne... Iakta hur hon gör och kopiera det när du kommer hem från att ta ut och in hästarna i hagen, ge mat mm. Om hon höjer rösten någon gång eller inte osv. fråga, fråga , fråga. Då lär man sig något nytt!

Tills dess tycker jag att du ska dra ner på kraven tömkör (om det går) gå ut och gå med den och rida ut om det fungerar bättre. Du är ju i en återvändsgränd just nu och då är det ju inget roligt att rida på fyrkanstsspåret ändå. Longering fungerade ju inte på honom eller hur?

Utgå från att hästen tycker att vad du begär är orimligt för honom, och få honom att förstå att det är mycket rimligt och genomförbart att göra vad du vill. Det ska vara enkelt för honom att göra vad du vill. Även krumelurhästar är hästar...

 

[sune4you]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Glömde också, rid utan skänkalar ett tag, var noga med att inte ge dubbla hjälper utan en hjälp i taget!

 

[mackan]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Usch fy vad jobbigt och tråkigt för dig!
Det verkar som han gått bäst de gånger du red i skogen? Kanske ska du hålla dig till det såhär i början för att bygga upp er relation och få tillbaks hans framåt bjudning. Rid även i sällskap, inte själv, så du kan få draghjälp när det behövs av en häst som kan gå före om din häst börjar backa och krångla.
Sanningen när det gäller att bygga upp ledarskap för en starkt psykiskt häst är ju att du faktiskt måste ha en portion "flyt" i början för att hästen ska börja överväga att se dig som ledare och lita på dig - som du säger så kan du ju inte ta strid med en häst på 1,68, och det är ju aldrig ett sätt att skaffa sig ledarskap i vilket fall.

jag tror absolut att det här är en strid om vem som är ledare er emellan. Kom ihåg att ta mark mot ditt ledarskap med de "små" sakerna. När du borstar, flytta på honom hit och dit, dvs knuffa på honom så han flyttar undan då och då. När du leder till och från hagen, se till att han går strax efter/brevid dig, och stanna upp då och då och kräv att han följer dig.

Har själv en psykiskt självsäker herre hade liknande problem i början då han kickade och backade när han blev osäker. Han har dessutom blivit pressad i dessa lägen av tidigare ägare, så han kunde blockera sig ganska mycket. Men det löste sig efter att jag red i skogen mest första månaderna och han började tycka saker var roliga och insåg att han kunde lita på mig.
Jag önskar dig innerligt lycka till, sånt här är inte roligt, jag lider verkligen med dig. Och kom ihåg att beslutet vad du ska göra är helt ditt, vill du ge det fler försök så rekommenderar jag att pröva lite sånt här. Känner du att du inte vill så sälj hästen och hitta en som passar dig bättre. Att rida skall vara roligt och man ska vara kompis med sin häst. För mycket tid och engagemang för att vara värt det om man inte kommer överrens eller är rädd för sin häst. Innerligt lycka till.

 

[ika77]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Jag vill börja med att ge dig en stor eloge för att det finns såna som du som vill hjälpa hästar som antagligen inte alltid är så lätt att hitta rätt hem till..
Kan tänka mig att du har säkert räddat din hästs liv genom att öppna din famn och ta emot honom.
Jag hoppas verkligen att det löser sig och att han blir pigg och frisk.

Sen hoppas jag att du förstår ironin lite i den här tråden. ( även i den andra tråden..)
Givetvis är inte alla halvblod hemska, men jag har stött på riktigt hänsynslösa hästar inom den rasen.
Jag vet att det beror på hur de är hanterade och uppfostrade.
Sånt är aldrig hästens fel.

Jag pratar inte illa om min häst, men just nu har jag en väldigt stor frustration inom mig.
Han är en gud att hålla på med och vill ni veta en sak.?. Han gnäggade åt mig igår.. Så nåt måste det ju finnas där..
Jag har märkt att han tycker om mig även om jag inte är en självklar ledare för honom ännu.. Men jag jobbar på inom hanteringen och han är väldigt lyhörd.
Han lyssnar på mig och jag gör mitt allra allra yttersta för att även lyssna och förstå honom.
Bakom denna fasad han har byggt upp finns en toppenhäst. Frågan är bara om det är en toppenhäst för mig..
Longeringen brister lite p.g.a att jag inte tror att han förstår, helt enkelt.
Detta har jag lätt kunnat korrigera och använder mig nu av tömkörning då jag kan "smyga " in emot mitten och kan hjälpa och vägleda honom genom att styra ut honom med yttern.
Och det märks på honom att han blir lycklig när han förstår vad det är jag vill.
Detta förstår han och det känns skönt att jag kan tömköra honom då jag föredrar det före att longera ändå..

Ibland blir det missförstånd, men det är både mänskligt och " hästligt"

Jag ska nog ge honom en chans trots allt och jag har en i stallet nu som har erbjudit sig att känna på honom för att försöka hjälpa mig ta reda på den verkliga orsaken.
Men om jag kommer behålla honom i framtiden det får tiden utvisa..
Kanske vi blir bästisar våran dåliga start till trots.. För nu kan allt bara bli bättre och bättre..
Och den dagen han gör allt för mig kommer jag finnas där och göra allt för honom också..
För han är en supervänlig häst att hålla på med.
Och det är OFTAST ganska gulligt när han drar av mig kepsen, rufsar upp en stor tjoffs i mitt hår, suger på dragkedjan och ber mig att försöka "fånga tungan" på honom.
Han är en kul kille det vill jag lova..

Såå. det finns massor av positivt att säga om honom..
Det enda negativa är väl att han har lyckats få mig osäker..

 

[break_a_leg]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Ta med hästen till någon som är kompetent, dvs har papper på sin utbildning eller har mångårig erfarenhet som instruktör. Att låta sina stallkompisar kliva upp och försöka (även om de är duktiga) tror jag inte kommer att ge speciellt mycket. DU behöver hjälp att förstå hur DIN häst fungerar och det gör du bara om DU sitter på.

Någonstans tror jag att det handlar om att han måste känna att det är DU som bestämmer, inte han själv. Var konsekvent när du rider, hästar med starkt psyke vet att utnyttja ryttare som kanske blir rädda/nervösa.

Låt det ta tid, det tar tid med nya hästar, de är inga maskiner som man kan knäppa av och på.Rid inte så långa pass i början och sluta i tid om det går bra.

 

[ika77]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Nä, det tror inte jag heller.
Men hon som har häst i stallet där jag är,
håller lektioner och har arbetat som ridlärare på ridskola..

Ja jag sitter som sagt inte och låter honom "hållas" men han väger lite och har han bestämt sig för att gå bakåt istället för att gå framåt i 170 så är jag nog inte människa nog att få honom på andra tankar.
Men jag ska inte ge mig..
Hälften av energin går till att bara hålla sig kvar..
Vet inte vad ni skulle säga om ni verkligen fick se hur han bär sig åt " in action".

Men tack för mycket bra tips!
Ja jag måste få honom att förstå at det är JAG som bestämmer.
Nu ska jag börja med att rida honom mycket i skog och mark och bygga upp en bra kontakt med honom.
Ut och lufsa för det märker jag att han gillar.
( även om han går med trippiga steg spänd som en fjäder och blåser för det mesta....)
Det får helt enkelt ta den tid det tar.
Det som är jobbigast är att det var inte det här jag ville.
Jag hade tänkt att sätta igång med westernträning, men det lär ju dröja innan jag kommit dit.. Om jag ens nånsin gör det..

 

[break_a_leg]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Vår ponny testade det mesta när han kom till oss, det tog nästan ett år, men nu så tävlar min dotter med honom - så ge det tid!

Vad gör du när han backar?

 

[ika77]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Nu gjorde han ju det bara sista ridpasset..
Det var lite som om han tog till " Plan B" när jag inte gav mig när han kickar, kickar , kickar..

Jag ger honom full tygel och går på honom bakifrån med skänkel + spö på baken då jag märkte att det inte funkade med enbart skänkel och röst och han höll på att backa över de andra hästarna. Men han bara strök öronen bakåt och blev mer förbannad och backade ännu snabbare för att sedan göra ett tvärkast helt om åt vänster och sen bockade han en gång. Då gick jag på honom ännu mer och sen kunde jag skritta honom 3 varv och sen hoppade jag av.

Tilläggas kan att han började backa från stillastående när jag stod helt lugnt och pratade med tränaren som stod brevid på backen.
Jag tog alltså¨inte ens i honom. han fick väl nog helt enkelt. Tyckte han hade stått stilla för länge.

Han flyter oxå hela tiden ut i den öppna delen av volten som vetter emot ingången till paddocken. ( vilket oxå tyder på att han vi hem igen. Tycker det e trist.)
Har även försökt att bara helt abrupt ta bettet och gå emot ingången.
Det har han inte lyckats med. Så det har han nu slutat med då jag istället la en liten volt åt motsatt håll så fort han gjorde så.
Märkte att det bara resulterade i att det blev ännu jobbigare istäälet.
Lite "omvänd psykologi" där..

 

[break_a_leg]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Prova att "inte göra något alls" nästa gång han backar. Det kanske inte alls blir lika roligt när du struntar i honom. Eller så prova att vända honom i stället mer med tygeln än att gå på med skänklar och spö.

Vår ponny vet också var utgången är på ridbanan Dock har han inte så mycket för det längre

Jag tror att du har köpt dig en häst som är stark i psyket, det är vår ponny med. Med sådana hästar beror det mycket på dagsform, och man ska inte bara vara "hård". Min dotter säger att hon "känner" när hon kan gå på mer, ibland lirkar hon med honom i stället.

 

[ika77]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Ja jag får testa det. Det är bara det att han lika gärna kunde gått omkull när han backade.. De som stod brevid och såg det hela sa att han nästan hade bakbenen framför frambenen och gick på haserna och det såg flera ggr ut som om han skulle ramla baklänges..
Att försöka vända honom var lönlöst..
Jag försökte , tro mig. Men det gick inte heller så det la jag ner..
Eftersom att jag tog kraftigt i tygeln och han drog emot kraftigt så blev det istället mer "påskjut" bakåt för honom.. Och då tappade han istället balansen och föll mer bakåt med hela kroppen.

Jo tack han är nog ganska stark i psyket.
Ingen man sätter sig på direkt ..

Jag kan säga att hade han varit en liten häst eller ponny hade jag varit mer än glad..
En buffel på nästan 1,70 som dessutom är GROV är inget vidare att sitta på i detta tillfälle.
Det är ungefär som att försöka flytta på en vägg när han går emot..
Ingen man t.ex skulle vända runt så lätt om han verkligen skulle ta bettet.
Nu kan han inte det, men jag kan lova att händer det inte nåt snart så kommer det säkert sluta illa.
Nån av oss kommer bli skadad..

Tur bara att det inte hände på nån annan plats än i paddocken som är inhägnad för hade det varit ute så hade han med all säkerhet rasat baklänges ner i ett dike eller ännu värre, tänk om han backat rakt in i taggtråd eller nåt..

Jag är inte hård emot honom i den bemärkelsen att jag pressar honom att gå i form eller att trava långa pass.
Men att han ska kunna skritta lugnt på lång tygel fyrkantsspåret ett helt varv är väl inte för mycket begärt... Utan att sprätta, trippa och kicka när jag tar ett ledande tygeltag eller ska styra för hand och skänkel..
Helst ska jag sitta som en stel fura och inte röra en min.
Då är han "lugn"..
Men han vill helst ..ingenting.. Bara gå och trippa vägen fram i sin egen takt. Fasen om jag kortar upp tygeln lite eller ens ska göra en sån enkel sak som att stanna eller svänga av från en väg..
han kan tjura så fort det går lite emot hans vilja. Nu får han ju gott finna sig i det, men han blir så förgrymmad på mig..
Nu är ju det bagateller då jag inte låtsas om honom utan helt sonika bara gör det vare sig han ställer på det eller inte.
När han väl har hittat traven ute i skogen går det bra. Men han kickar sig fram i den och när jag ska ta i tygeln för att stanna så VILL han helt plötsligt inte skritta.
Det är ju inte heller nåt jag bryr mig om för det är lixom bagateller och jag kan ta hans kickande och sura humör, men att han aldrig kan fatta att det går ju inte som han vill ändå.
Jag travar och jag saktar av när jag känner för det, ändå bara måååste han strejka lite och helt enkelt vara "motsatt" mot vad jag vill..

han är lite som ett stort trotsigt barn som VILL ha den där tablettasken i affären.
vet att det inte lönar sig att tjata, men gör det ändå..

 

[Centaur]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Ursäkta mig, men det låter som att
A. hästen är ej inriden
B. den har rejält ont någonstans (ryggen) och bör undersökas av veterinär snarast!!!

Tror inte den är "dum i huvudet". Hästar brukar inte vara det faktisk.

 

[Centaur]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Det tar ungefär ett år för en häst att falla till ro på ett nytt ställe/med nya människor om den tycker det är svårt.
Min häst blev också som förbytt, han gick på bakbenen hela vintern och var helt omöjlig, men jag gav inte upp. Jag gråt varje dag, men att sälja honom var helt uteslutet. Ibland måste man kämpa lite. Nu har jag en jättefin häst. Han hade varit hos uppfödaren hela livet, var fem år då jag köpte honom (och han var ko-lugn hos dom). Är man bara villig att investera lite tid och jobb så går det...

 

[Centaur]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Ursäkta mig, men det låter som att
A. hästen är ej inriden
B. den har rejält ont någonstans (ryggen) och bör undersökas av veterinär snarast!!!

Har läst några av inläggen nu, hade inte gjort det när jag svarade förut!

Låter som den har ont i ryggen eller är väldigt förvirrad och har svårt att smälta alla förändringar - och sånt tar TID för en häst!!! Låååång tid! Jag tycker nog du är lite "feg" som ger upp så snabbt, men vet du med dig själv att du inte orkar med att ge hästen den tiden han behöver, så är det givetvis bäst för er båda att han kommer tillbaka till förra ägaren.

Tror inte den är "dum i huvudet". Hästar brukar inte vara det faktisk.

 

[Centaur]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Han är en gud att hålla på med och vill ni veta en sak.?. Han gnäggade åt mig igår.. Så nåt måste det ju finnas där..
Jag har märkt att han tycker om mig även om jag inte är en självklar ledare för honom ännu.. Men jag jobbar på inom hanteringen och han är väldigt lyhörd.
Han lyssnar på mig och jag gör mitt allra allra yttersta för att även lyssna och förstå honom.
Och det märks på honom att han blir lycklig när han förstår vad det är jag vill.
Såå. det finns massor av positivt att säga om honom..
Det enda negativa är väl att han har lyckats få mig osäker..

Där har du väl uppsummerat det ganska bra själv...?

 

[UrsusRex]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Felpost

Mvh
Björn

 

[Humelibumlan]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Felpost

Mvh
Björn

Va?

 

[UrsusRex]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Nä, jag har precis hittat det här eminenta forumet och det här är den första tråden jag tittar i. Efter att ha läst första sidan och kommit till att ägaren är "nästan rädd" bestämde jag mig för att göra ett inlägg. Sadeln kunde det ju iofs vara. Men efter tre veckor och ett par ridpass tror jag mer på en osäker häst.

Det gick/går bättre i terräng? Kanske hästen är van eller t.o.m endast är van vid terräng. Jag skulle leda hästen i den nya miljön låta honom nosa och undersöka den innan jag kräver att rida den i (inomhus?) longering. Sedan om man själv är rädd så blir hästen än mer osäker både på den nya miljön och sin nya ägare..... ungf så var min felpost som jag inte vet hur man raderar.

Men så kom jag till sista sidan och det hela har ju löst sig så då är det bara att säga grattis och STARKT jobbat Kia.

Mvh
Björn

 

[Humelibumlan]

Sv: Nu ger jag upp!! *hästen åker tebax*

Nä, jag har precis hittat det här eminenta forumet och det här är den första tråden jag tittar i. Efter att ha läst första sidan och kommit till att ägaren är "nästan rädd" bestämde jag mig för att göra ett inlägg. Sadeln kunde det ju iofs vara. Men efter tre veckor och ett par ridpass tror jag mer på en osäker häst.

Det gick/går bättre i terräng? Kanske hästen är van eller t.o.m endast är van vid terräng. Jag skulle leda hästen i den nya miljön låta honom nosa och undersöka den innan jag kräver att rida den i (inomhus?) longering. Sedan om man själv är rädd så blir hästen än mer osäker både på den nya miljön och sin nya ägare..... ungf så var min felpost som jag inte vet hur man raderar.

Men så kom jag till sista sidan och det hela har ju löst sig så då är det bara att säga grattis och STARKT jobbat Kia.

Mvh
Björn

Önskar dig varmt välkommen!