Nu går det inte längre.

[Senap]

Håller med @TinyWiny Inget barn mår bra över att växa upp i en sådan miljö. Barn är otroligt mycket mer lyhörda och förstår mycket mer än vi vuxna tror. Det finns hjälp att få.
Jag vet inte om jag börjar bli yrkesskadad men även fast jag möter föräldrar i arbetet som är charmiga lyser verkligheten igenom rätt snart. Min bedömning vad barnet behöver görs inte utifrån charmstatusen på föräldrarna.

Vad för hjälp? Här byts personalen på både familjerätt och soc ut så fort att ingen någonsin hinner sätta sig in i något. Och charmig är kanske fel ord, han har en förmåga att få folk med sig helt enkelt.
Visst förstår jag att det här inte är bra för barnet. Men är det bättre att vara utelämnad till en förälder som inte kan se någon annan än sig själv?

 

[BernT]

Nej rekommendationen är väl varannan vecka tidigast vid 2 år har jag för mig. Vilket innebär att jag riskerar att pappan fixar till sig hela boendet och så är barnet helt ensam.
Nej han saknar självinsikt. Jag kan inte komma på ett enda tillfälle under våra 4 år tillsammans som han bett om ursäkt för något eller sagt att han missförstått eller gjort något galet.
När jag var gravid i vecka 32 söp han sig full efter ett gräl och kom hem fyllesjuk kl 5 på morgonen. Ja g fick städa upp hans spyor och hjälpa honom i och ur duschen. Men det var inte han som gjort något fel, hade jag inte gnällt och skrikit på honom så...

Varför skulle han få hela boendet och inte du? Du är väl inte en dålig förälder? Ska han ta hela boendet måste han väl vara föräldraledig? Eller går barnet på dagis? Är han deprimerad "på riktigt" eller självdiagnosticerad?

 

[Senap]

Varför skulle han få hela boendet och inte du? Du är väl inte en dålig förälder? Ska han ta hela boendet måste han väl vara föräldraledig? Eller går barnet på dagis? Är han deprimerad "på riktigt" eller självdiagnosticerad?

För att han kan ljuga och övertyga och spela teater på ett sätt jag inte kan. Och för att han kan få fram en hel massa människor som gärna vittnar om hur instabil och opålitlig jag är.
Jag å andra sidan kan inte ljuga som honom och spelar jäkligt dåligt. Tack vare honom har jag dessutom nästan inga vänner kvar och ingen som har sett hans negativa sidor. Han är ju en dröm när andra är närvarande

Barnet går inte på dagis än. Pappan klarar väl kanske nån månad som föräldraledig sen hivas troligen barnet runt hos vänner som råkar vara lediga när pappan jobbar.

Han depression är mitt påhitt så att säga. Har själv varit deprimerad flera år och känner igen det väldigt tydligt. Det vore heller inte konstigt då han har det väldigt jobbigt.

 

[cirkus]

Du gör både dig och barnet en otjänst att stå ut och tiga och lida. Det gagnar absolut ingen. Särskilt inte barnet

Varför tror du att socialen och familjerätten är helt oproffessionella? De är vana vid manipulerande människor. De kommer se igenom honom.

 

[Senap]

Du gör både dig och barnet en otjänst att stå ut och tiga och lida. Det gagnar absolut ingen. Särskilt inte barnet

Varför tror du att socialen och familjerätten är helt oproffessionella? De är vana vid manipulerande människor. De kommer se igenom honom.

Nej det gör de inte.

 

[Trissa]

Hur ska jag kunna lämna barnet hos en pappa som knappt ser hen? Eller hens behov? På vilket sätt är det bättre att vara utelämnad till en pappa som kan vara världens roligaste och mysigaste men bara på sina villkor?
Jag förstår vad du menar också men jag går sönder bara vid tanken på att lämna barnet ensam. Litar inte på att varken familjerätten eller soc hjälper mig i någon större omfattning.

Men hur ska du kunna låta barnet växa upp i ett sånt förhållande? Och kanske sen i sin tur som vuxen tro att det är okej och normalt beteende?

 

[Senap]

Men hur ska du kunna låta barnet växa upp i ett sånt förhållande? Och kanske sen i sin tur som vuxen tro att det är okej och normalt beteende?

Nej det är ju så himla fel! Jag vet det!
Men hur hemskt blir det inte för barnet att vara ensam med en sådan pappa? Kanske på heltid i värsta fall och matas med hur dum mamma är?

 

[cirkus]

Nej det gör de inte.

Vadå nej det gör dom inte?
Ni har väl inte ens varit där?

 

[cirkus]

Nej det är ju så himla fel! Jag vet det!
Men hur hemskt blir det inte för barnet att vara ensam med en sådan pappa? Kanske på heltid i värsta fall och matas med hur dum mamma är?

Varför tror du att han skulle få heltid med barnet? Finns det något som tyder på det? Han har ju inte ens varit barnledig. Barnet har knutit an till dig mest inte minst beroende på att du har spenderat så gott som all tid med det.

 

[Senap]

Vadå nej det gör dom inte?
Ni har väl inte ens varit där?

Jag kan tyvärr inte säga mer än så utan att riskera att helvetet bryter löst om någon känner igen situationen och gissar vem jag är.

 

[Trissa]

Nej det är ju så himla fel! Jag vet det!
Men hur hemskt blir det inte för barnet att vara ensam med en sådan pappa? Kanske på heltid i värsta fall och matas med hur dum mamma är?

Jag tror det ska bra mycket till i första skedet för att det inte ska bli delad vårdnad. Och vem vet, när han blir ensam förälder varannan vecka kanske han steppar upp och blir en bra pappa?

 

[Magiana]

Skulle du kunna sätta upp dolda kameror i hemmet? Det skulle ju på ett oberoende sätt visa hur verkligheten ser ut.

 

[cirkus]

Jag kan tyvärr inte säga mer än så utan att riskera att helvetet bryter löst om någon känner igen situationen och gissar vem jag är.

Du verkar ju redan leva i helvetet som jag tycker det verkar.

Vill du inte ta den hjälp som finns så får du nog finna dig i att leva som du gör. Jag tycker bara det är extremt naivt att tro att ditt fall är mer specialfall än något annat fall och att just ditt fall inte skulle bedömas på ett adekvat sätt. Jag vet att de som jobbar med detta är proffs på riktigt. De är experter på att se igenom det som du tror att ingen annan ser. Om det tex är så att snubben jobbar på soc i er kommun så är det självklart att ni hamnar någon annanstans om det skulle vara en komplikation

 

[oxo]

Jag tycker att du ska ringa och rådfråga socialtjänsten/familjerätten. Det kan man göra helt anonym. Efter det behöver inget alls hända. Men du får beskriva din oro. Ni är ju inget ärende.
Det sitter faktiskt mycket kompetent folk där som har sett det mesta. Din situation är otroligt jobbigt men inte unik.

 

[Youmeoh]

Nej det är ju så himla fel! Jag vet det!
Men hur hemskt blir det inte för barnet att vara ensam med en sådan pappa? Kanske på heltid i värsta fall och matas med hur dum mamma är?

Utifrån vad du skriver upplever jag det som att du är så mitt i skiten att du inte inser vilken otjänst du gör ditt barn. Han har lyckats manipulera dig så stenhårt. Våga lita på att soc. är proffs som ser igenom allsköns teater dagarna i ända. Här har du även en fördel i att dagens samhälle inte hunnit bli helt jämställt - du som mor sitter i regel bättre till när barnet är så pass litet om det inte går att få fram rent konkreta bevis som talar för att du skulle vara direkt olämplig (typ)

Ingen kommer tacka dig för att du biter ihop, allra minst din onge (been there, done that. Barn förstår mycket mer än vuxna tror och såren sitter i ofantligt länge och förstör så otroligt mycket)

 

[Amha]

Skulle du kunna sätta upp dolda kameror i hemmet? Det skulle ju på ett oberoende sätt visa hur verkligheten ser ut.

Jag är ganska säker på att ts sitter riktigt i skiten om pappan väljer att anmäla det.

 

[Görel]

Litar inte på att varken familjerätten eller soc hjälper mig i någon större omfattning.

Har du varit i kontakt med dem?
Eller är det en förklaring du satt upp för att känna att du inte behöver kontakta dem, efter som det i alla fall inte kommer leda till något positivt för dig?

Ingen ettåring ska bo varannan vecka, inte ens den som ska vara lika mycket hos sina båda föräldrar. Är barnet lika trygg med båda sina föräldrar handlar det om 2-3 nätter på raken hos vardera.

Och som jag tror jag skrivit ovan, gemensam vårdnad är en juridisk term och har inget med boende och umgänge att göra. Bara för att han är vårdnadshavare betyder det inte att barnet ska bo hos honom på halvtid.

 

[Görel]

Och den här mannen ÄR faktiskt charmig till tusen. Och kan producera tårar på kommando. Många gånger har ytan spruckit lite när vänner är närvarande och det är alltid mig man tittar snett på.

Vi som är professionella brukar snabbt genomskåda den typen. Jag har träffat flera i jobbet som gråter på kommando, både män och kvinnor, och det är rätt lätt att se igenom när tårarna är äkta och när de kläms fram för att försöka uppnå ett syfte.

 

[Amha]

Vi som är professionella brukar snabbt genomskåda den typen. Jag har träffat flera i jobbet som gråter på kommando, både män och kvinnor, och det är rätt lätt att se igenom när tårarna är äkta och när de kläms fram för att försöka uppnå ett syfte.

Jösses vilket jobb det är jag är glad att det finns folk som klarar av det yrket. Jag hade nog velat utdela en och annan blåklocka på folk som beter sig sådär. till dig med kollegor

 

[TinyWiny]

Hur ska jag kunna lämna barnet hos en pappa som knappt ser hen? Eller hens behov? På vilket sätt är det bättre att vara utelämnad till en pappa som kan vara världens roligaste och mysigaste men bara på sina villkor?
Jag förstår vad du menar också men jag går sönder bara vid tanken på att lämna barnet ensam. Litar inte på att varken familjerätten eller soc hjälper mig i någon större omfattning.

Om det är så att han inte ser barnet och hens behov så får du säga det till familjerätten. De har möjlighet att observera deras samspel och även stötta honom i föräldraskapet så att barnet kan få en vettig relation med honom.

Jag vet inte varför du inte litar på familjerätten, om det är färska erfarenheter eller gamla men jag tycker ändå att du ska göra ett ärligt försök. Gå dit och prata med dem. Förklara hur du lever och din rädsla för vad som ska hända om du lämnar. Det finns hjälp att få. Ingen ska behöva leva som du gör. Om du/din sambo känner folk som jobbar där och det är av den orsaken så tar jag förgivet att du kan få hjälp ifrån en annan kommun. @Görel , rätt eller fel? Visst måste man kunna få hjälp i en annan kommun isåfall?