Katastrofpass idag. Bestämde mig av okänd anledning för att uteritt barbacka var en bra grej. Det visade sig vara en rätt dålig grej. Sambon cyklade med hund framför och cykeln hade obehagliga ljud för sig på isfläckarna, hunden rullade sig i diket i form av ett svart monster, kompisen gnäggade i hagen, cykel, sambo och hund försvann bakom en kurva vilket ökade på hastigheten samtidigt som kompisens gnäggande drog hemåt. Vände hem efter 1-1.5 km när jag inte tyckte att det var så roligt längre och då satte turbomotorn igång på riktigt. Kändes för första gången som att en felaktig förhållning hade kunnat skapa skolor ovan mark. Jag fick nog när hon drog iväg hemåt eller låtsades bli rädd och hoppade iväg. Tackar min lyckliga stjärna för att jag har övat upp mina reflexer under många år så hon hann bara försöka dra innan jag plockat fast i en tygel och böjt in henne på en liten cirkel. Då satt jag av och bröt ihop en stund. Är så obehagligt när gammal ridrädsla kommer i dagen.
Efter en stund gick jag hem med häst som försökte dra hemåt precis hela tiden. Jag blev arg några gånger och påminde ordentlig om i vilken hastighet vi skulle gå. Använde mitt schabrak som jag suttit på som förstärkning vilket funkade rätt bra, blev ingen dragkamp alls.
Funderar nu på om det eventuellt var ångor djur i buskarna, hon sneglade och lyssnade åt samma håll hela tiden. I värsta fall har väl någon björn vaknat och i bästa fall är det bara strörenarna som är i farten (jag såg spår på vägen på några ställen), så här brukar hon absolut inte bete sig nämligen. Nå det är bara att bryta ihop (det gjorde jag redan på vägen) och gå vidare (det får jag göra i morgon).
Efter en stund gick jag hem med häst som försökte dra hemåt precis hela tiden. Jag blev arg några gånger och påminde ordentlig om i vilken hastighet vi skulle gå. Använde mitt schabrak som jag suttit på som förstärkning vilket funkade rätt bra, blev ingen dragkamp alls.
Funderar nu på om det eventuellt var ångor djur i buskarna, hon sneglade och lyssnade åt samma håll hela tiden. I värsta fall har väl någon björn vaknat och i bästa fall är det bara strörenarna som är i farten (jag såg spår på vägen på några ställen), så här brukar hon absolut inte bete sig nämligen. Nå det är bara att bryta ihop (det gjorde jag redan på vägen) och gå vidare (det får jag göra i morgon).