Nordsvensk häst eller kallblodstravare.....

[avslutat medlemskap]

Får likadana rysningar om ordet isis och islänning.

Raggsockor menar du?
Fast säger man det åt matte slåss hon med närmsta pisk och säger man det åt hästen så bits den. Jag har erfarenhet av dom båda två.

 

[Atle]

I Sverige har vi en betydligt "yngre" ras än den norska kallblodstravaren. Tidigt 1900-tal hade de mer renodlade travare medan vi i Sverige harvade med den nordsvenska brukshästen. Sakta men säkert blev ju intresset för trav större även här och aveln inriktades ordentligt, norska hingstar importerades (och på den tiden kunde de norska hästarna både godkännas som travare och inom döle-stamboken, inga konstigheter i Norge liksom. Vet att kallblodstravaren Pajaprins f.1990 gett berättigade avkommor i dölestamboken) men när det började ske här i Sverige blev det svettigt värre. När svenskfödda Solo 1026 (f.1930) godkändes blev det ramaskri och många arbetade för att han inte skulle få användas i avel, hans pappa var nämligen norsk och med en fin travstam. Vet inte hur intresset för Solo blev bland bruksfolket men han kom att dominera inom travaveln och fick många framgångsrika tävlande hästar. Där på 50-talet började vi ta in fler norska hingstar och vet att det finns flera av dessa norska travhingstar som har registrerade nordsvenska bruksavkommor, det var väl där nånstans det började bli allvar på att dela upp raserna och 1964 delades stamboken på riktigt och i den är just 50-talshästarna upptagna och det hette då NORDSVENSK TRAVARE och band 1-3 heter den just så, fr.om band 4 så heter dom Kallblodig travare, för att aveln mellan Norge och Sverige var så påtaglig så blev de en gemensam ras. Inte lika ofta har vi exporterat svenska hingstar men till slut fanns det ett intresse för norrmännen att köpa in någon svensk hingst som varit framgångsrik på banorna.

Kallblodstravaren var skild från dölen tidigare och hade egna stamboksnummer. De gick ihop ungefär samtidigt som vi gick isär i Sverige. Det är därför det krånglade med importer av hingstar till travavel under 50-talet. Norge har alltid legat före oss så våra tidiga duktiga travare har alltid haft norskt påbrå, Solo, Ceres, Eivin... Efter importer av dölehingstar till nordsvensk avel har vi nu fått tillbaka hingstlinjer som vi inte haft på länge, Skarphedin 543 ligger bakom Heirums Nils och Remin 1276 (importerad för travavel på sin tid) ligger bakom Isvind som har två söner i avel nu. Dessutom har vi en hingstlinje från Steggbest!

 

[skogaliten]

Kallblodstravaren var skild från dölen tidigare och hade egna stamboksnummer. De gick ihop ungefär samtidigt som vi gick isär i Sverige. Det är därför det krånglade med importer av hingstar till travavel under 50-talet. Norge har alltid legat före oss så våra tidiga duktiga travare har alltid haft norskt påbrå, Solo, Ceres, Eivin... Efter importer av dölehingstar till nordsvensk avel har vi nu fått tillbaka hingstlinjer som vi inte haft på länge, Skarphedin 543 ligger bakom Heirums Nils och Remin 1276 (importerad för travavel på sin tid) ligger bakom Isvind som har två söner i avel nu. Dessutom har vi en hingstlinje från Steggbest!

Jag antar att du menar att Norge har legat före i kallblodtravar-aveln/att skapa hästar som springer fort?

För vad avser Nordsvensk Brukshäst aveln, så här de inte legat före sedan 1930-talet eller så...

Att ha "fått tillbaka" de hingstlinjerna, övertrumfar tyvärr inte de hingstlinjer som vi nyligen har förlorat, eller som tyvärr snart är borta.
Det finns få generationer avkomlingar hittills av dessa norska importer som gett upphov till de ovan nämnda hingslinjerna, och samtidigt så har vi förlorat många generationer av avelsmaterial, när andra hingstlinjer försvagats kraftigt, avlövats, eller helt dött ut.

T.e.x Element 1452:s hingstlinje som hänger på en mycket skör tråd. Element var dessutom en viktig bärare av färganlaget för black, ett färganlag som tyvärr har blivit mer sällsynt än vad det var.

För att inte nämna Uno 1068:s hingstlinje, där Hejdu 1316:s gren tyvärr är helt "avsågad", och det bara finns någon enstaka hingst kvar.

Fler exempel finns...

.

 

[Atle]

Jag antar att du menar att Norge har legat före i kallblodtravar-aveln/att skapa hästar som springer fort?

För vad avser Nordsvensk Brukshäst aveln, så här de inte legat före sedan 1930-talet eller så...

Att ha "fått tillbaka" de hingstlinjerna, övertrumfar tyvärr inte de hingstlinjer som vi nyligen har förlorat, eller som tyvärr snart är borta.
Det finns få generationer avkomlingar hittills av dessa norska importer som gett upphov till de ovan nämnda hingslinjerna, och samtidigt så har vi förlorat många generationer av avelsmaterial, när andra hingstlinjer försvagats kraftigt, avlövats, eller helt dött ut.

T.e.x Element 1452:s hingstlinje som hänger på en mycket skör tråd. Element var dessutom en viktig bärare av färganlaget för black, ett färganlag som tyvärr har blivit mer sällsynt än vad det var.

För att inte nämna Uno 1068:s hingstlinje, där Hejdu 1316:s gren tyvärr är helt "avsågad", och det bara finns någon enstaka hingst kvar.

Fler exempel finns...

.

Ja, du tolkar mig rätt vad det gäller kallblodstravare.

Egentligen hade vi inte behövt den norska importen, om det var annorlunda blod vi sökte och det var ju främst för det som den norska importen tog fart igen. Det gör ju att vi kastade våra svenska hingstlinjer till förmån för de norska så jag håller med dig.