Ja det stämmer tyvärr, ofta så möttes nämnden av nyslaktade hästar som hängde för att tas reda på. Finns de som fått livstids avstängning både att äga, träna och beträda travbanor igen efter att de blivit påkomna. Min hovslagare hade en hingst varav en farbror som just blev avstängd kom med sitt sto och tyckte att min hovslagare kunde ju gå in och ta sig en kaffe så länge så skulle han fixa det där. Tyckte inte min hovis lät som en bra idé då ryktena gått före farbrorn så han fick gott åka hem med ett betäckt sto ändå, vilket nog inte var tanken egentligen men det var bara att hoppas att hon inte tagit sig på det språnget och hem och betäcka med vad det nu var han använde istället.
Jag har sett många bilder på norrländska nordsvenska ston födda 20-30 tal som var otroligt lätta för den tiden som sedan användes i travaveln så ja det är nog inte helt omöjligt att det kan stämma att vi hade en lättare typ på den tiden :-)
Både ja och nej, på det där med "lätta hästar i Norrland" på den tiden...
Mitt intresse är främst Brukshästen, och dess historia, men det går ju inte att att ha det intresset, utan att också "kika lite" på travhästarna...
Även in på 1930-talet och 1940-talet, så är stomaterialet i stamböckerna ytterst heterogent. Om man läser måtten på hästarna, så ser man tydligt att det finns en "lättare" hästtyp, och en "grövre". Och man ser att valet av hingstar i aveln är också "olika".
Om vi går tillbaka till 1930-talet i runda slängar och fram till rasklyvningen 1964:
I främst län/områden som Västernorrland, Gävleborg, Värmland och delvis i Jämtland och vissa andra delmängder av Norrland, så togs det fram mycket travstammade hästar, som då mycket riktigt var "lättare".
I stamböckerna, om man nu brydde sig om att registrera hästarna i den då gemensamma stamboken, syns det tydligt att det i synnerhet i vissa geografiska områden, finns många hästar, "lättare" hästar med "travlinjer" i härstamningen.
Tyvärr är härstamningen, som den syns på Svensk Travsports tjänst "sök häst", inte riktigt komplett (det är inte "Blå basen" heller) när det gäller historiskt material, så de där hästarna som egentligen stod "med ett ben i vardera lägret" är ett uns svåra att identifiera, om man inte har tillgång till stamböckerna för både "Nordsvensk brukshäst", och för "Svensk Kallblodstravare"/"Nordsvensk travare".
Samtidigt, så pågick det en avel i norr, och då inkluderar jag "Hingstuppfödningsanstalten Wången" i resonemanget, ofta styrd av de Stora Skogsbolagen, där man försöker ta fram långbenta, stora och kraftiga Nordsvenska Brukshästar för att duga i skogen. De stora skogsbolagen, hade också egen uppfödning, samt höll egna avelshingstar.
Några exempel på stora "stuterier"/uppfödare är: Värmlandsstuteriet Norenberg, Umeå lantmannaskola, Holmens bruk m.fl.
Jag håller inte med om att hästarna generellt sett var större "i söder", men de som "exporterades" norrut, för skogsarbete, eller för avel, var oftast de "storväxta".