Sv: Ni som är veterinärer eller på väg att bli se hit!
Börja i tid!
Jag kan inte nog betona hur ledsen jag är över mina genomkorkade moves i grundskola/gymnasie. Jag har alltid vetat att jag ville arbeta med djur, och då i förtur som veterinär.
Mamma har berättat att när jag var liten (ca 3-4) klippte jag upp mina nallar och gosedjur och "opererade" dem, och sydde ihop dem igen... (Lite morbid kanske...
), jag smorde in allihopa med salvor och jox (urk, stackars mamma fick tvätta dem hela tiden) och lade förband och berättade för alla att jag skulle minsann bli veterinär.
Skolan gick åt pipan i högstadiet på grund av omständigheter i mitt liv just då, och jag gav upp, för jag såg intagspoängen på NV-linjen och veterinärprogrammet på SLU för den delen också. Läste medielinjen på gymnasiet. (Hoppade av för att det inte var rätt till syvende och sist). Stod med skitbetyg, fast jag är ett studie-äss, för att jag jag inte hade någon motivation till att göra något.
Gnetade med skitjobb som jag hatade, och läste till slut upp på komvux till ett slutbetyg. HUMANISTISKA ämnen... för jag skulle bli journalist... eller lärare... eller något... eller något annat...
Var inte nöjd med det heller. DÅ hör jag talas om att KVL i danmark inte praktiserar samma intagsprincip som Sverige, och ett litet hopp tänds. Kollar upp, och ser att det skulle kunna gå.
Har då arbetat som djurvårdare på djurpark bland annat, med hästar, och som volontär i sydamerika. Om jag kunde fixa några arbeten med djur till, och läsa in naturämnena, kunde saken vara biff tänkte jag. Anmäler mig till komvux IGEN, denna gång för att plugga naturämnen. Nästa skräll.
Syo berättar att jag aldrig kommer att komma in i Sverige hur jag än försöker, och kommer att ha mycket svårt i Danmark också, på grund av ingen informerade mig om grejen med slutbetyg...
(Tog ur det 2005 för att kunna läsa en kombinerad folkhögskole/högskole-linje med internationell anknytning - Afrikalinje med ingående 3-4 månaders resa i Afrika. Underbart! Men korkat nu i efterhand...) Ingen berättade för mig att ett slutbetyg är icke ändringsbart. Korkat av mig att inte ta reda på det, men skolan är skydlig att upplysa om det också, vilket ingen gjorde...
Grät sönder mig, ocj hoppade av för att det kändes omöjligt.
Nu sitter jag och tragglar igen, efter ett års hattande fram och tillbaka, och mycket sorg över min misslyckade skolkarriär.
Men denna gången ska jag klara det!
Jag kan...
A) Söka in på betyg och meriter varje j**a gång det är intag till KVL (där jag för övrigt VILL gå också). Skriva världens bästa brev, och tjatat dem blodiga för att de ska inse hur perfekt jag är för veterinäryrket. Förr eller senare måste de väl släppa in mig...
B) Fixa världens bästa betyg i NV-ämnena. Göra Högskoleprovet varje gång för att försöka få ett konkurrenskraftigt resultat.
Med HP kan jag komma in på Djurvårdarlinjen (för att kunna söka in till vet sen), eller veterinärlinjen (om man har världens tur vill säga). ELLER komma in på biologiprogrammet som läser i stort sett samma kurser som veterinärprogrammet första året, för att kunna använda som merit för att komma in på vet.programmet. Eller läsa kurserna enskilt för att kunna "hoppa in" i utbildningen.
C) Leta jobb som f*n och försöka få ihop en riktigt bra arbetslivserfarenhet och poäng till KVL.
Jag SKA klara det här om det så är det sista jag gör.
Jag kan inte nog betona; sköt er skola NU! Jag ångrar mig så mycket så det inte är klokt. Hade jag skött skolan så hade jag kunnat ha ett snitt på 20, det är jag kapabel till... men man kan inte alltid styra sitt liv. Jag har lyckats trassla till det så totalt så ibland känns det hopplöst, mn för mig finns inga alternativ. Jag SKA bli veterinär.
Punkt.
