Sv: Ni med kallblod
Jag har en nordsvensk, ett sto född -89 e. Holme (tror jag
, har inte papperen just här). Lina 22137 heter hon, och hon har fått åtminstone två föl som jag vet, kanske flera.
Jag kör henne med en gammal flakvagn med järnhjul, lugna turer än så länge, har inga draglinor och svängel på vagnen.
I skogen, alltså med timmerkälke är hon hur pigg som helst, men när tömmarna ligger på marken står hon stilla, även om hon gräver med frambenet för att visa "skynda dig att lasta, nu då, så vi kommer iväg"!
Båda mina döttrar, 11 och 13 år rider henne. Jag och äldsta dottern har ridit lektion nu några gånger, och det märks att hon är utbildad någon gång, jag gjorde "nästan skänkelvikning" i lördags. Tredje lektionen, och då är JAG inte särskilt välutbildad
Kan inte lägga upp bilder här, men hon är den klassiska nordsvenskfärgen, brun med mjölnos, svarta ben och ljus under magen.
En riktig kompis, som skulle gått till slakt om inte vår dåvarande ridskolechef fått reda på det och köpt henne. Ett halvår stod hon på ridskolan, sen köpte jag henne. Vilket klipp! Där var hon lite för tung, men nu märks det att med lite träning skulle hon nog gått hur bra som helst, vet inte varför dom inte red till henne ordentligt! Eller trivdes hon inte riktigt mellan fyra väggar¨!
Eftersom det redan fanns en Lina på ridskolan fick hon heta Fia där. Så när hon kom till oss blev det Fia-Lina.
Aldrig mera utan nordsvensk!
Lotta