NH, hantering eller nåt annat?

[fiautanknuff]

det är klart att man har förvärvat mycken god kunskap om man sysslat med hästar länge. det är väl som med allting annat, ju mer man vet desto mer inser man hur lite man kan.

det handlar nog mer om olika grundsyn. flera av de gamla NHgubbarna ägnade hela sina liv åt att lära sig förstå hästen.

fram för en mer progressiv attityd!



mvh rymdentusiasten

 

[**BORTTAGEN**]

Den stora skillnaden som jag har funnit mellan "NH-are" och "andra" är väl att när man får problem så söker "andra" problemet hos hästen och "NH-aren" söker det hos sig själv

Själv söker jag FELET rätt och slätt .....och försöker ta reda på om det handlar om:

* konsekvensen av mitt handlande
* hästens anatomi
* sjukdom
* olycksfall
* arv (psyke)
* oändligt många andra orsaker.........

VEM man ska skylla på och låta stå med hundhuvudet är oväsentligt när skadan reda är skedd (bäst är ju att se när något är på gång.....och kunna stoppa det i tid).
Det viktigaste när man väl har hittat och åtgärdat felet är att förhindra så långt det går att "felet"/felhanteringen upprepas.

Jag använder mig av hanteringsformen PS .....lyckas ibland och misslyckas ibland, men gör mitt bästa och försöker lära mig så mycket som möjligt av erfarna, kloka människor, genom att läsa mycket och sist men inte minst av mina hästar (bästa mentorn) .Jag plockar saker jag gillar ur alla läror men köper inget rakt av utan vill känna efter om det stämmer med min egen filosofi och sätt att vara.

Sist men inte minst och med risk för att bli hängd här måste jag erkänna att jag främst har mina hästar för min egen skull (inte hästens).......är jag en fullblodsegoist då ?????
Jag mår bra av att leva med mina hästar, se fölen födas, unghästarna växa upp och sedan följa dem i livet.......(även om de inte bor hos mig hela sitt liv.)

 

[saddleman]

Jag vet inget om NH gubbar..och deras utbildningar egentligen heller....


Det jag tycker också är konstigt är att man inte kan ta del av erfarenheter av andra människor som haft hand om hästar i 20-30 år , för man anser inte att dom kan tillföra något för dom håller inte på med NH

Det är nästan självmål nu, va? I samma inlägg dessutom ....

Visst skall man ta del av hur och vad andra gör. Antingen lär man sig att det fungerar bra eller så lär man sig att det inte fungerar bra. Det är en kunskap både att veta vad man skall göra och att veta vad man inte skall göra.

Jag vill helst ha hela bilden klar för mig, därför är det viktigt för mig att veta hur andra tänker, även de som håller sig med helt annan filosofi än jag gör.

Det är rätt bra att även ta del av hur gamla NH-gubbar som hållit på i 20-30 år tycker ... ?

 

[angelaL]

Ja du gissade närstan rätt på min ålder,,
Jag vet att pareli spelar in massor av filmer när andra tränare tränar hästarna och studerar dessa filmer.
Jag tror att han har varit ellev hos Ray hunt och anledningen till att han kommit till sverige är att Ray Hunt rekomenderade honom.

Jag har bara sätt bra nh (tur va) med riktigt duktiga tränare, de förvandlingarna jag sätt duktiga tränare gjort med hästar talar för sig själv.. och om en normal människa skulle kunna 1/10 av de tränare jag sätt kan, så skulle många hästar vara mycket lyckligare..

sen fungerar inte hästen som en bok, självklart är de individer och det är så självklart att man inte ens ska behöva nämna det..

Läsa är viktigt, men bara för att man läser något så gör man ju inte som man läst utan att reflektera över det.

Mvh angela 21 år gammal :smirk:

 

[ankans]

Lånar knapp!

Många av de "dåliga" NH utövare jag träffat, har anammat filosofin i ett tidigt stadium av sitt "hästeri". Kanske är det så att de med väldigt lite erfarenhet och grundkunskap förlitar sig alldeles för mycket på den filosofi de lär från början, utan att tänka för de har inga referensramar?

Med mycket erfarenhet är det ju lättare att solla bort det som känns fel och sätta saker i rätt sammanhang?

Jag menar, när jag gick datakurs för hundra år sedan, så lärde jag mig att man ska gå till edit - copy för att kopiera något, idag vet jag att man kan trycka ctrl + c..

Poängen är att problemet kanske inte ligger i filosofin som sådan, snarare att det krävs erfarenhet och rutin innan man objektivt och konstruktivt kan använda sig av den på rätt sätt?

 

[Kassiopeja]

.....och en del söker felet i anatomin

Hmmm.. i anatomin... min? din? eller hästens?

Jag vet att jag just begick samma kardinalfel som de som svarade i den tråd som startade hela den här tråden förmodligen (och förhoppningsvis) gjorde.
Jag utgick ifrån, (When I assume I make an ASS out of U and ME!), att den som har problem med sin häst FÖRST kontrollerar hästens fysik och SEN letar efter sätt att ändra resultatet av umgänget med hästen. Tyvärr är det ju inte alltid så.

Det är iaf DÄR jag tycker att det ofta blir skillnader i tillvägagångssätt. Även rent specifikt i ridningen skiljer det för mig som exempelvis vägrar att driva med skänkel mot en stadig hand (för att ta ett exempel) av den enkla anledningen att det är att ge hästen signal för både stopp och gå samtidigt och det anser jag inte vara konstruktivt. Går jag då till en dressyrtränare som anammat NH-filosofin (jo, de finns faktiskt!!! ) så behöver jag inte förklara varför jag rider som jag gör, men hos en "vanlig" tränare så får jag försvara mig hejvilt.

...och otroligt men sant, vi når ändå samma resultat...

Så vad är bästa sättet då? Jag anser att det bästa sättet är det där hästen och du bråkar minimalt och där du själv kan se din häst i ögonen varje dag utan att skämmas. Något jag aldrig skulle kunna göra om jag exvis satt och gnagde med skänkeln i sidan på min häst i varje steg för att få till en ökning i tempo eller steglängd. Helt enkelt: om inte hästen VILL ge mig något utan att jag KRÄVER det så har nog JAG gjort nåt knas i mitt sätt att be om det..
Hem till planeringsbordet och börja om igen! eller varför inte gå en liten kurs?

eller.. hmm.. köpa ny häst kanske.. med bättre anatomi?

 

[Tassetass]

en del lär sig aldrig att hantera hästar, medans andra kan det med blodet...

Oavsett ens naturliga fallenhet för hästhantering/ridning/körning så kan man pga fel ridskola/tränare/lärare hamna på villovägar där inte minst kommunikationen till ens egen intuition stängts av.

Om man från början får inpräntat att saker och ting är på ett visst sätt, är det inte allra enklast att bryta det mönstret - oavsett vad man har i blodet. Jag lärde mig på ridskolan att hästen SKA lyda till varje pris. Slå, sparka och bita var fullt tillåtet - mer än en gång såg jag ridlärare prygla hästar som inte lyssnade, som kanske bet till vid sadling eller liknande. Eleverna, däribland jag, tog efter detta.

Jag tyckte nog inte att det var särskilt roligt att hålla på så, men om ridläraren sa så så var det ju så! Simple as that. Att det INTE ska vara så lärde jag mig inte förrän Malte pryglade skiten ur mig

Så oavsett vad man har i blodet behöver man lite knuffar i rätt riktning för att få fram sin talang. Väldigt få klarar sig helt själva, oavsett vad man håller på med. Kajsa Bergkvist skulle inte hoppa 2.05 om hon inte fått perfekt träning, Henrik Larsson skulle inte vara en av Sveriges bästa fotbollsspelare om inte han från tidig ålder uppmärksammats och guidats rätt.

Att ha en viss sak i blodet, vad det än månde vara, är ingen garanti för att man lär sig rätt, då man fram till en viss ålder är extremt lättpåverkad av vad alla andra säger och gör.

 

[Tassetass]

Lånar knapp!

Många av de "dåliga" NH utövare jag träffat, har anammat filosofin i ett tidigt stadium av sitt "hästeri". Kanske är det så att de med väldigt lite erfarenhet och grundkunskap förlitar sig alldeles för mycket på den filosofi de lär från början, utan att tänka för de har inga referensramar?

Med mycket erfarenhet är det ju lättare att solla bort det som känns fel och sätta saker i rätt sammanhang?

Jag menar, när jag gick datakurs för hundra år sedan, så lärde jag mig att man ska gå till edit - copy för att kopiera något, idag vet jag att man kan trycka ctrl + c..

Poängen är att problemet kanske inte ligger i filosofin som sådan, snarare att det krävs erfarenhet och rutin innan man objektivt och konstruktivt kan använda sig av den på rätt sätt?

Det krävs inte mycket särskilt mycket erfarenhet för att använda sig av NH-filosofin, det är inte där problemet ligger. Problemet ligger i den stora mängd totala amatörer utan nån som helst vett och reson som tror sig kunna lära ut NH till folk. Det skrivs dåliga böcker, det ges dåliga kurser och så vidare. För att inte tala om alla lurendrejare som i NH:s namn säljer sina totalt värdelösa tjänster, och folk går på det eftersom folk inte har vett nog att kolla upp vem dom går på kurs hos.

Det krävs inte mycket förkunskap för att använda sig av NH-filosofin, men det krävs en stor erfarenhet och en enorm pedagogik för att kunna lära ut det på ett sätt som i slutändan gagnar hästarna.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: om folk, oavsett hur mycket dom kan, lärde sig att ordentligt kolla upp folk innan dom sväljer allt dom säger så skulle en stor del av det här problemet försvinna. Och det gäller inte bara NH, för "låtsastränare" är ett problem även inom dressyr, hoppning, trav och allt vad det finns...

 

[ankans]

Svar till:
Det krävs inte mycket särskilt mycket erfarenhet för att använda sig av NH-filosofin, det är inte där problemet ligger. Problemet ligger i den stora mängd totala amatörer utan nån som helst vett och reson som tror sig kunna lära ut NH till folk. Det skrivs dåliga böcker, det ges dåliga kurser och så vidare. För att inte tala om alla lurendrejare som i NH:s namn säljer sina totalt värdelösa tjänster, och folk går på det eftersom folk inte har vett nog att kolla upp vem dom går på kurs hos.

Den problematiken finns i alla läror igentligen, den är en form av kvacksalveri och så länge det inte finns någon typ av licensiering/standardisering så kommer problemet att kvarstå.

Det jag menar med att det krävs erfarenhet till, är att ifrågasätta och veta när man ska använda sig av kunskapen. Sen att filosofin inte bygger på exempel utan mer en grund syn på hästhantering, det förstår jag med.

Men det hålls praktiska kurser i ämnets namn som kanske är jättebra, tex en NH kurs där man lär sig hur man hanterar hästen från marken och då är ju risken att det man lär sig där är bara är ett eller några exempel, som kanske faktiskt inte är applicerbara på de hästar man själv hanterar och då kan det bli väldigt fel. Felet där ligger inte i själva kursen utan i att man inte har den fulla filosofin i grunden, samt bristande erfarenhet.

Detsamma kan man säga om man går en kurs i inridning/inkörning eller vad som helst. man måste han en balans mellan erfarenhet och det man lär sig så man kan få rätt perspektiv och göra en "rättvis" bedömning av hur man ska hantera olika situationer. mentor är bra....

 

[**BORTTAGEN**]

Det ligger mycket i vad du skriver.......jag tror att jag förstår ditt "tänk" och håller med om att det krävs en balans mellan erfarenhet och det man lär sig.

Utan viss kunskap,erfarenhet och mognad är det lätt att folk hittar en "förebild/idol" och sedan utan urskiljning "köper" allt den personen säger eller gör.


Detta fenomen förekommer ju överallt och är inte unikt för just "hästfolk". Alla vi som har småbarn vet väl vilken "makt" idrottsledare, äldre kompisar osv har......och hur mossiga föräldrars åsikter är

 

[ako]

det skulle nog inte vara så dumt att ta lydnadstester på hund och överföra på häst:

träna att stå still lös
komma på inkallning
skicka och hämta saker
mm

varför inte?

kanske skulle införas på ridskolor som grundläggande dressyr. borde egentligen ingå i gröna kortet.

Nej, det är väl inte fel. Vad jag vände mig emot är de som har hästen ENBART till sådana här "lekar", och alltså inte sysslar med varken ridning eller körning ed. Varför inte skaffa en hund i så fall? Och varför i hela friden ska hästen kunna apportera?

Självklart lider ju hästen inte av det, men det verkar som slöseri, tycker jag.

 

[**BORTTAGEN**]

det är klart att man har förvärvat mycken god kunskap om man sysslat med hästar länge. det är väl som med allting annat, ju mer man vet desto mer inser man hur lite man kan.

det handlar nog mer om olika grundsyn. flera av de gamla NHgubbarna ägnade hela sina liv åt att lära sig förstå hästen.

Måste man vara NH människa för att ägna hela sitt liv åt att lära sig förstå hästen.....och för att förstå att man aldrig blir fullärd ??? För mig är det just det som är tjusningen med hästar........man upptäcker alltid något nytt och varje enskild individ är unik

En sista viktig fråga från mig till alla som håller på med NH :
Är ömsesidig respekt,tillit och kunskap om hästens naturliga beteende (försök att låta hästen leva så naturligt som möjligt) unikt för NH-läran

NH-filosofin är helt ok för mig om den används på ett förnuftigt sätt, men den är långt ifrån den enda rätta !!!

Tack för en intressant diskussion.....nu räcker det för mig i den här tråden

 

[Tassetass]

Äh, du vet vad jag tycker Så länge folk är schyssta mot hästarna skiter jag i vad de kallar sin "filosofi".

 

[Mia_R]

Ursäkta, men det här anser jag vara rent svammel!

Den stora skillnaden som jag har funnit mellan "NH-are" och "andra" är väl att när man får problem så söker "andra" problemet hos hästen och "NH-aren" söker det hos sig själv.

Jag har ingen aning om hur liten jag var när jag fick lära mig att respektera djur och jag satt till häst innan jag kunde gå, men för den skull är jag varken bäst eller proffsigast på hur man hanterar hästar och andra djur.

Mina ledstjärnor är däremot att alltid, alltid ta hand om min häst innan jag ser till mina egna behov. Enligt mig så går alltid hästen före ryttaren. Gammal hederlig regel som lärdes ut på ridskolorna förr och av gamla hästkarlar! Är det något som inte fungerar i hanteringen så är frågan alltid varför det gick fel, vad kunde jag gjort annorlunda och vad var det som jag gjorde fel?!

Det är inte NH att leta felen hos sig själv eller att behandla djur med respekt, det är gammalt hederligt bondförnuft som folk har vetat i årtusenden.

 

[Björk]

NH för mig är inget speciellt ,det har bara med snt förnuft att göra.
Jag behöver ingen rundkorall för att få en häst som litar och lyder mig och som jag kan ha roligt med.
jag har hanterat massor av hästar och bara fått beröm.
Det är bara småsaker tycker jag, jag kräver att de ska sköta sig när jag leder och hanterar dem, i hagen får de vara vilda bara de står still när jag hämtar dem.
Det funkar faktsikt på hingstar under betäckningssäsong och på unghingstar som svämmar över av hormoner.
Jag kallar mig inte för NH tränare för det bara häst människa???!!!

Jag håller med. Jag bara kör mitt race så att säga... gör man inget krångligt utan har ett naturligt förhållningssätt till hästen så brukar det mesta funka utan några specifika "Metoder" som kallas vid visst namn. Jag är lite skeptisk till en del NH, men samtidigt kan jag se att det är bra om folk som inte själva hittat vägar till samarbet kan få hjälp med detta i och med NH. Men; nog kan man få hästarna att vara väluppfostrade, lydiga och lita på en utan att använda sig av rundcorall, lekar och annat. Jag lastar, leder, tömkör, promenerar med min häst utan problem trots att jag inte kan särskilt mycket om just NH-metoden.

 

[Björk]

det skulle nog inte vara så dumt att ta lydnadstester på hund och överföra på häst:

träna att stå still lös
komma på inkallning
skicka och hämta saker
mm

Jag tycker faktiskt att jag på det stora hela "fostrar" min häst på samma sätt som jag hade gjort med en hund. Hon kan inte apportera , men i det stora hela funkar de ju på samma sätt (med skillnaden att hästen är flyktdjur och hunden rovdjur) vad gäller ledarskap just för att de är flockdjur.

 

[morbullan]

men inom NH hittar man fler sådana personer

många ggr när man yttrar sig om att hästen är en individ som har de å de behoven så svarar folk.så gör bara nhare å det sysslar jag inte med

hästens väl å ve borde ligga ialla hästmänniskors intresse

om man går i vanlig ridskola får man inte lära sig så mycket om hästens signaler å vad de betyder

sånt som hästmänniskor har vetat i årtusenden och varit a och o för dem men det är inte på modet inom den accepterade hästvärlden där går allt ut på att börja tävla å bara då är man en duktig hästmänniska

märkligt

många av de mindre tävlingsinriktade människorna som umgås med hästen av andra anledningar har sökt sig till NH för att de vill ha ut mer av relationen till hästen därav flumstämpeln

icke tävlande =onödigt hästeri??



mvh rymdentusiasten

 

[morbullan]

ja svårare än så är det inte bara man är lite öppen hästarna är ju det



mvh rymdentusiasten

 

[Mia_R]

Det tror jag inte på, för fick man lära sig det när jag var liten så finns det fler som både kan och vet det! Dessutom, eftersom jag själv lever efter den filosofin så "präglar" jag även min omgivning och min sambo som knappt sett en häst vet nu hur det fungerar. Finns ett väldigt bra citat: "Hästens välbefinnande går alltid före ditt eget." Menar du att man inte lär ut att man alltid, alltid, alltid tar hand om hästen före ryttaren? Ok om det behövs ambulans, men annars? Det kommer ju samtidigt med att man får det indunkat i huvudet att alltid sitta upp om man ramlat av, för att inte glömma bort att det krävs minst 100 avramlingar innan man kan kalla sig ryttare. När min morfar en vinter gick genom isen med häst och timmer, så såg han till att hästen var varm, hade foder och mådde bra innan han själv gick in och bytte om till torra och varma kläder.

Det är väldigt många människor både här på buke och IRL som inte sysslar med tävling, men även väldigt många tävlingsmänniskor som ser till sin hästs bästa. En duktig hästägare ser alltid till sin häst först och är något fel stryker man den från start.

Jag hörde att gamla tant Ella*, tror det var Östermalms ridklubb hon huserade på, inte ens lät ryttarna gå på toaletten innan de tagit hand om hästen efter lektionerna. Jag har hamnat på akuten två ggr efter fall från häst, bägge gångerna såg jag till att den kom hem till stallet, sadlades av och sköttes om innan jag tog mig in. Ena gången fick jag en spricka i höften och fick sy i ansiktet, andra gången gick jag med vadbenet avslaget under knäet och fick inte sitta till häst igen på sex veckor. Mitt tredje akutbesök var när jag sparkades av en häst som blev skrämd i samband vid utsläpp. Min lårmuskel kommer aldrig att bli helt återställt efter den fullträffen, men jag är tacksam att han inte slog av lårbenet eller träffade knäet istället. Jag täckade och släppte ut resterande hästar innan min sambo skjutsade mig sista biten till akuten, jag körde halva sträckan själv.

Det är jättebra att man försöker alternativa vägar om man får problem, men för den skull behöver man inte svälja hull och hår och okritiskt gå på vilka dumheter som helst. Man får inte glömma bort det viktigaste av allt, nämligen hästen!
*För de som inte vet så var tant Ella en av bokförlaget Wahlströms ponnyklubbs "kändisar".

 

[morbullan]

jag tycker man ska vara lika kritisk åt alla håll och inte svälja allt med hull å hår.

när jag lärde mig rida fick man lära sig att om man hade ont i armarna hade man ridit fel
man skulle rida med båda händerna en handsbredd över manken med några få undantag
handen skulle vara still
vi fick veta att det är svårare att rida en häst strax framför lodplan än bakom
det var bara hästar med extrema exteriöra defekter som behövde hjälptyglar
om man överfodrade med kraftfoder var det lätt att få korsförlamning
det var viktigare att sadeln passade hästen än ryttarens rumpa (manskapssadeln)
att den högre skolan var en fortsättning på den vanliga dressyren


listan kan göras hur lång som helst på hur standarden har ändrats ur hästens synvinkel man behöver bara titta på bilder med hästar ifrån 70talet tex wahlströms hästböcker och formen de arbetade i. nånstans har det gått snett och jag kan tacka gud att jag fick höra allt det då eftersom jag då har referensramar nog att inte köpa allt det jag ser i det som idag räknas som BRA hästkännedom



mvh rymdentusiasten