Ner med näsan i spåret

  • Övr. Hund
  • Trådstartare Trådstartare Raderad medlem 19815
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 36
  • Visningar Visningar 2 742
R

Raderad medlem 19815

På min spårkurs finns det en hund som har väldiga problem med att få ner nosen i spåret. Den går mest och vädrar med huvudet uppe, stannar till och funderar eller hafsar omkring, och den spårar bara periodvis. Det verkar litegrann som om hunden inte förstått vad det går ut på eller är omotiverad.

Vi har oftast placerat en person med matskål i spårslutet för att få honom lite mer motiverad men detta kanske har förvärrat problemet. Jag tänker att han ofta då går på vittring i spårslutet och därför går och vittrar hela tiden.

Jag har tänkt att tipsa ägaren om att träna in IPO-spår så att hunden blir ordentligt spårnoga och förstår att den ska spåra med nosen nere och sedan köra vanligt bruksspår utifrån detta. Då tänkte jag inte att man skulle gå hela vägen med IPO-spåret utan träna in näringsrutor som man gör större och större och fortsätta med fotspår.

Vad tror ni om detta? Eller har ni några andra tips?
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Vad är det för hund?
Vissa större raser spårar på det viset.
Min tax kan ibland stanna upp och fundera...det är nog inget fel i det. Visserligen är hon extremt effektiv övrig tid och lullar knappast runt.

Jag vet tyvärr inte vad IPO-spår är så där kan jag inte hjälpa dig.

Men om den tröttnar så kanske ni ska gå tillbaka och göra kortare spår men klurigare kanske. Göra det intressant för hunden.
Sen tror inte jag att det är så bra med en matskål i slutet men jag har inte nån direkt anledning.:p bara lite erfarenhet från min egen som vi la godis till på slutet och hon stirrade på oss som om vi var dumma i huvudet. Då gick det mkt bättre med ett grisöra(bäst är ju förstås en klöv men vi hade ingen då) för det var ju något extra gott som hon inte får så ofta.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Den klassiska lösningen på problemet är ju att lägga mat i spåret. Verkligen pyttebitar som ska höja motivationen att behålla näsan i backen.

Spårslutet ska ju aldrig vara visuellt, utan hunden ska verkligen spåra ändå fram till slutet, där ska det ligga en förstärkare värd namnet för hunden. Det finns en väldigt bra artikel om just detta i senaste nr av Canis, där författaren verkligen betonar att det är ingen ide att gå vidare i spårträningen utan att man hittat en verkligt bra förstärkare.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Börja med att ta bort "slutet" med matskål så har ni kommit en bit på väg...

Det är inte slutmålet som ska vara det viktiga utan motivationen ska ligga I SPÅRET. Lägg raka korta spår med SMÅ matbitar i spåret, lägg dem tätt så tror jag att ni kommer få se en hund med näsan i spåret.

Gå sen över på raka korta spår med färre bitar för att senare lägga ut korta spår med enbart personvittring och små apporter, gärna i tyg eller andra mjuka material. Vid varje liten markering från hunden, stanna, sätt den ner och uppmuntra kontakten med apport. Byt sedan apporten mot en snabb liten godisbit och fortsätt sedan spårandet - upprepa samma procedur vid varje apport.

Så fick jag en hund som hade näsan i backen, markerade tydligt och som inte forsade fram i spåret. Däremot har jag haft ngn hund som spårade kanon=missade inte en apport och gick spåret klockrent MEN hans sätta att spåra var lite annorlunda, gick ngt högre med näsan och ville slå lite i solfjäderform. För min del spelar det ingen som helst roll eftersom han ändå löste uppgiften utmärkt.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Vad är det för hund?
Vissa större raser spårar på det viset.
Min tax kan ibland stanna upp och fundera...det är nog inget fel i det. Visserligen är hon extremt effektiv övrig tid och lullar knappast runt.

Jag vet tyvärr inte vad IPO-spår är så där kan jag inte hjälpa dig.

Men om den tröttnar så kanske ni ska gå tillbaka och göra kortare spår men klurigare kanske. Göra det intressant för hunden.
Sen tror inte jag att det är så bra med en matskål i slutet men jag har inte nån direkt anledning.:p bara lite erfarenhet från min egen som vi la godis till på slutet och hon stirrade på oss som om vi var dumma i huvudet. Då gick det mkt bättre med ett grisöra(bäst är ju förstås en klöv men vi hade ingen då) för det var ju något extra gott som hon inte får så ofta.


Tack för svar! Det är en rottis på dryga året. Han är matgalen så jag tror inte det blir så stor skillnad ifall vi lägger godis eller mat.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Den klassiska lösningen på problemet är ju att lägga mat i spåret. Verkligen pyttebitar som ska höja motivationen att behålla näsan i backen.

Spårslutet ska ju aldrig vara visuellt, utan hunden ska verkligen spåra ändå fram till slutet, där ska det ligga en förstärkare värd namnet för hunden. Det finns en väldigt bra artikel om just detta i senaste nr av Canis, där författaren verkligen betonar att det är ingen ide att gå vidare i spårträningen utan att man hittat en verkligt bra förstärkare.

Godisbitar i spåret lägger vi men det fungerar inte så jättebra tyvärr. Vi kanske skulle lägga dem ännu tätare än vad vi gör? Det var därför jag tänkte på IPO-spår för där blir det ju ännu tydligare att näsan i backen = godis.

Förklarade nog dåligt, men vi har inget visuellt i spåret. Personen som sitter i spårslutet gömmer sig bakom ett träd eller liknande och även matskålen göms. Det blir ju dock så då att hunden de sista 10 meterna eller så går på vittring även om detta självklart inte är meningen.

Ska kolla upp Canis!
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Börja med att ta bort "slutet" med matskål så har ni kommit en bit på väg...

Det är inte slutmålet som ska vara det viktiga utan motivationen ska ligga I SPÅRET. Lägg raka korta spår med SMÅ matbitar i spåret, lägg dem tätt så tror jag att ni kommer få se en hund med näsan i spåret.

Gå sen över på raka korta spår med färre bitar för att senare lägga ut korta spår med enbart personvittring och små apporter, gärna i tyg eller andra mjuka material. Vid varje liten markering från hunden, stanna, sätt den ner och uppmuntra kontakten med apport. Byt sedan apporten mot en snabb liten godisbit och fortsätt sedan spårandet - upprepa samma procedur vid varje apport.

Så fick jag en hund som hade näsan i backen, markerade tydligt och som inte forsade fram i spåret. Däremot har jag haft ngn hund som spårade kanon=missade inte en apport och gick spåret klockrent MEN hans sätta att spåra var lite annorlunda, gick ngt högre med näsan och ville slå lite i solfjäderform. För min del spelar det ingen som helst roll eftersom han ändå löste uppgiften utmärkt.

Ang. motivation i spåret. Ja, så tänker jag också, men tyvärr är min tränare av en annan mening. Enligt honom så slutar hunden spåra om den inte får belöning i slutet. Så det är nog uteslutet.

Tack för tips i övrigt, det låter jättebra. Ska absolut tipsa hundägaren i fråga om detta!
 
Sv: Ner med näsan i spåret

hur gammalt är spåret? det verkar som om hunden försöker vinda in doften. när jag började med spår (både person och blod) så lät jag spåren ligga riktigt länge så att dofttunneln hade lagt sig på marken.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

hur gammalt är spåret? det verkar som om hunden försöker vinda in doften. när jag började med spår (både person och blod) så lät jag spåren ligga riktigt länge så att dofttunneln hade lagt sig på marken.

Det brukar ligga ca 1-15 timme av just den anledningen.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

min hund är lite så.
vi är totalt nybörjare och jag har köpt mig en spårbok och gick ut och la ett kort rakt spår med godis i varje steg.
hon tog första köttbullen genom att nosa framoch sen gick hon i 190 och letade upp köttbulllarna med ögonen.
hon missade även MASSA efterom hon i princip lyfte på huvudet, såg en köttbulle längre bort och sprang dit och tog den.

Vad gör man ?
visserligen lät jag det inte ligga länge alls och sen blev det ju inte så tätt med kötbullar eftersom jag la i mitt fotspår, gick ett steg och la i där osv osv.

och i min bok finns 3 olika spår, jag minns inte namnet men det var typ;
det jag gör att man lägger godis
där man släpper hunden som får leta efter en människa som gömt sig
där man har hunden kopplad och någon annan gått ett spår som hunden ska ta upp..

vilket är bäst och kan man göra alla tre ?
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Du har redan fått bra svar, bort med matskålen och lägg godis I spåret.
I början kan du lägga i varje steg för att successivt lägga mindre och minde godis. Bra exempel på godis är tex korv eller blodpudding.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

*KL*
kan tänka mej att då det är en rottis att den gillar att kampa. Varför inte lägga en kampleksak i slutet o kampa med den som spårsluts belöning???
Det borde väl göra att den får motivation till att spåra?
 
Sv: Ner med näsan i spåret

*KL*
kan tänka mej att då det är en rottis att den gillar att kampa. Varför inte lägga en kampleksak i slutet o kampa med den som spårsluts belöning???
Det borde väl göra att den får motivation till att spåra?

Den blir jättetaggad av matskålen och käkar upp allt direkt så det är nog inte det som är problemet. Den är bara inte så intresserad av själva spåret. Eller så fattar den inte?
 
Sv: Ner med näsan i spåret

min hund är lite så.
vi är totalt nybörjare och jag har köpt mig en spårbok och gick ut och la ett kort rakt spår med godis i varje steg.
hon tog första köttbullen genom att nosa framoch sen gick hon i 190 och letade upp köttbulllarna med ögonen.
hon missade även MASSA efterom hon i princip lyfte på huvudet, såg en köttbulle längre bort och sprang dit och tog den.

Vad gör man ?
visserligen lät jag det inte ligga länge alls och sen blev det ju inte så tätt med kötbullar eftersom jag la i mitt fotspår, gick ett steg och la i där osv osv.

och i min bok finns 3 olika spår, jag minns inte namnet men det var typ;
det jag gör att man lägger godis Förstår inte riktigt, detta kan innebära en massa olika saker

där man släpper hunden som får leta efter en människa som gömt sig Detta är inte spår utan sök. Här ska hunden gå på vittring och inte på spår.

där man har hunden kopplad och någon annan gått ett spår som hunden ska ta upp..Denna är väl att föredra i början, fast du kan ligga gärna lägga spåret själv. Närmare förklarat så kan du gå ca 25-50 m, ej i motvind. Sparka upp marken där du började gå så du tydligt ser var spåret börjar, och lägg godis eller leksak i spåret. Vänta 50 min - 1 timme.

Sedan kan du göra på två olika sätt. Antingen gå fram med hunden till spårbörjan och visa med handen och bara följa med när den börjar spåra. Eller att korsa spåret några meter efter spårbörjan med hunden först och inte säga eller göra någonting och låta hunden ta upp spåret själv.


vilket är bäst och kan man göra alla tre ?

.........................
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Du har redan fått bra svar, bort med matskålen och lägg godis I spåret.
I början kan du lägga i varje steg för att successivt lägga mindre och minde godis. Bra exempel på godis är tex korv eller blodpudding.

Ja, det var så jag tänkte också. Vi lägger alltid korv eller köttbullar eftersom det luktar mycket!
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Min rottis blev mer spårnoga av att få ett par apporter nära varandra i början - kanske tre apporter de första 30-40 meterna. Det märktes en avsevärd skillnad redan efter 2-3 sådana spår.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

När jag provade personspår med min ena saluki så gick jag ca 70 meter rakt in i skog och små godisbitar med en meters mellanrum hela vägen. Saluki är ju ingen ras som "jagar med nosen", men det gick utmärkt att göra så. Vi gick på en gång efter att jag hade gått upp spåret, ingen väntan alls för att det skulle lukta så mycket som möjligt.
Tror att hon stannade en eller två gånger, men satte självmant igång igen bara man väntade lite på henne.
Så har tränaren sagt att vi ska göra med alla hundar, fast på vissa, som redan har massor av motivation, ta bort godiset. Belöning hade vi i slutet.

Tänk på att vara JÄTTENOGA med vinden. Har ni motvind i spåret är det inte det minsta konstigt att hunden tar upp huvudet och söker istället för spårar.
 
Sv: Ner med näsan i spåret

Ja, det var så jag tänkte också. Vi lägger alltid korv eller köttbullar eftersom det luktar mycket!

Fast luktar det mycket, så behöver ju inte hunden få ner nosen för att känna doften och vittringen stiger ju upp från spåret..

Bättre med svag doft och verkligen lära hunden att spåra. Korta spår till en början så att han kan hålla kvar fokus.

*håller inte alls på med sådant spår, men ändå*
 
Sv: Ner med näsan i spåret

haha jag är ju inte så bra på det här med spår, därav att mina förklaringar inte blir bra !

jag gör bara så att jag lägger några köttbullar vid "start" och sen går jag rakt fram x antal steg.
I varje steg lägger jag sen en godis och som slut lägger jag hennes leksak.
det är så jag gör :angel:

fast det sista jag skrev, att någon annan går ett spår och sen ska hunden kopplad ta upp spåret känns ju som samma sak som det jag gör?
jag lägger ju godis i spåret jag gått i..

men någon som vet hur jag ska få henne att inte rusa rakt fram i 190 så att hon hoppar över massa bitar ?
hon verkar inte lukta efter dom utan hon verkar bara spana..
 

Liknande trådar

Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag... 2 3
Svar
49
· Visningar
7 567
Senast: IngelaH
·
Övr. Hund Vill varna för en lång historia men ska försöka göra den så kort det går. Vi(jag och min sambo) Har två hundar, en liten havanais... 2
Svar
28
· Visningar
6 633
Senast: Dopy
·
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar... 2
Svar
32
· Visningar
13 066
Senast: Milosari
·
Övr. Katt I början av juli lämnade vi våra båda katter till en vän på en skärgårdsö när vi åkte på semester. När vi kom tillbaka efter tre veckor...
Svar
12
· Visningar
3 657
Senast: MJLee
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp