Tack då hänger jag med.
Det löser ju en del, jag tror många kan tänka sig att bidra till kostnaderna för ridskolans hästar, men kanske inte hästhandlarens eller tävlingsryttarens. Det går kanske att få till en vettig konstruktion med risken att de som kan väljer att kringgå faktura policyn och tar fakturan i det egna bolaget trots att verksamheten inte har ett dyft att göra med hästen. Min första veterinärfaktura fick jag exempelvis genom stallägaren som fakturerade mig vidare. Det var flera djur som kollades vid samma besök.
Jo exakt, vad ska vi ha ett land med en viss geografisk yta till om vi anser att en stor del av ytan inte ska gå att bo på och vi inte ska ha något lantbruk. (då kan vi ju ge all yta mellan städerna till Norge, utom virkesåkrarna, gruvan i Kiruna och Älvarna?)
Då är det ju inte vårt land. Den geografiska enheten Sverige finns ju för att människor bor på den. Det är inte någon gud som har ritat kartan. Dessutom tror jag visst naturen kommer klaga, människor har alltid bott i Sverige tillsammans med den natur vi har, vi är natur om vi beter oss rätt. Innan människor bodde här låg landet under någon kilometer is.
Förutom att ingen sagt att man inte får bosätta sig där, mer att man inte kan räkna med all upptänklig service inklusive DV nära till hands.
Men om man bedriver jordbruk och försörjer Sveriges befolkning med mat och har djur så behöver både Sverige och den som bor där inte all upptänklig service (som shopping malls och dyl) men dock DV, skola, sjukvård, livsmedel.
Det finns privata veterinärer som har det så - en i min bekantskapskrets har i normalfallet sitt eget företag och sina egna kunder, men jourtiden delar hon med ett antal andra veterinärer som har liknande upplägg. Så behöver hon inte ha jour jämt men hennes kunder har någonstans att vända sig under jourtid.
Ja så tänker jag, att Sverige är en mänsklig sammanslutning på ett geografiskt område. Viss service måste kunna ges till personer som bor över hela området och bygger på något slags intresse av att försvara hela området.
Ingen har pratat om att vi ska kasta ut folk, bara att naturen klarar sig bra utan människor. Naturen kan klara sig bra med människor också om vi vårdar den väl.
Exakt så. Och jag vill mena att vi hästägare gärna är med för att utgöra underlag till DV och för att hjälpa till att finansiera verksamheten. Jag betalar ju vad det kostar om jag t.ex. åker till Evidensias klinik, så då kan jag också betala vad det kostar om DV kommer till mig? (Lite osäker, inser jag, på om jag i nuläget betalar "för lite" för DV eller om jag bär mina egna kostnader som kund till dem)
Jag menade aldrig att alla ALLTID ska kunna få vård så snabbt för åkommor som inte kräver det. Däremot tycker jag att man vid allvarliga tillstånd bör kunna få vård inom den tidsrymden, även om man inte bor i Stockholms innerstad. Det innebär i praktiken 1,5 h för veterinären att avsluta det hen håller på med, och 2,5 h körtid. Alternativt att granndistriktet kör dit, om veterinären absolut inte har möjlighet att komma ifrån. Tittar man på en karta över DVs verksamhet är det inte orimligt för den absoluta majoriteten av Sveriges djurägare, förutsatt att man kan hålla befintliga stationer bemannade. Det är alltså inte någon gigantisk utökning jag eftersöker, utan att kunna behålla nuvarande tillgänglighet fast med hållbara arbetsvillkor (vilket i och för sig ökar tillgängligheten, eftersom veterinären i artikeln antagligen kunnat åka ut om hen hade fått vara ledig och sova innan arbetspasset..).
Genom avlivning. Helt acceptabel åtgärd enligt djurskyddslagen.
Stora delar av landet är redan obebott, men du anser alltså att man ska lägga ner större delen av Sverige genom att dra in på all service så ännu färre kan få sin försörjning och man till slut kan slå igen mindre orter totalt?
Det går ju, förutsatt att folk faktiskt gör det. Jag ser dock ett problem i att många ffa häst- och smådjursägare inte har kompetensen att avliva, och kanske inte heller mentalt är beredda att göra det om det inte är bortom alla tvivel nödvändigt - ökad djurlidande.
