Nekades veterinärvård under jourtid: ”Sårbar och maktlös”

När Ida Emilssons sto skulle föla mådde hästen dåligt och blödde kraftigt, så Ida ringde efter veterinär. Men den jourhavande veterinären nekade henne vård på grund av att nattsömnen behövde prioriteras. Ida ifrågasätter hur detta kan komma sig och menar att det krävs tydligare riktlinjer för hur ett fall ska hanteras under jourtid.

 

[Blyger]

Hästar och i viss mån andra sällskapsdjur stöttar upp och gör det mer hållbart för distriktsveterinärerna när det inte finns nog underlag med lantbruksdjur. Jag anser det rätt och bra att distriktsveterinärer även finns för hästar. Däremot så kommer de i dagsläget i andra hand om man måste välja.

Det här tänkte jag också på men lyckades inte formulera.

Dessutom är hästen viktig för landsbygden i stort varesig man vill eller inte. Korna minskar men hästar behöver också foder.

 

[Badger]

Jag hör ofta veterinärer som gärna skulle jobba med stordjur, men inte med nuvarande villkor. T.ex. är det många som inte fixar att vara i tjänst flera dygn i sträck, men gärna skulle jobba natt om de fick vara lediga dagen efter. Även de som är privata egenföretagare har svårt att ta nätter; de kan inte boka in en massa kunder dagen efter eftersom de kanske måste jobba hela natten. Å andra sidan kanske det bara blir någon enstaka patient, och den kan inte ensamt bära kostnaden för en utebliven fullbokad heldag. ALLA är naturligtvis inte intresserade av att jobba med stordjur i glesbygd, men min bild är att många fler skulle vara det om de fått ersättning och återhämtning enligt arbetstidslagen (som det i nuläget är undantag från..)

Min tanke är att vård på primärvårdsnivå obekväm tid borde kunna finansieras genom att man öronmärker momsen från veterinärbranschen till detta. Jag menar inte att fullt utrustade djursjukhus ska tillhandahållas på varenda fjälltopp, men att det i normalfallet ska gå att få enklare vård inom 3-4 h tycker jag är rimligt. Det är däremot orimligt att djurägare inte alls ska kunna söka den vård de enligt djurskyddslagen är skyldiga till, och det är lika orimligt att en statlig arbetsgivare inte behöver följa arbetstidslagen.

Tänker att en del av det problemet har accelererat iom att allt fler har djur som de inte vet hur de ska ta om hand, dvs har inte erfarenhet av många olika hundar/katter genom sin uppväxt (jag är en av dem i samma ögonblick jag ev skaffar djur. Erfarenhet av släktens hundar men inte egen i familjen). Dvs att allteftersom hela befolkningen kommer allt längre ifrån landet så är det också fler som äger djur som känner att de behöver fråga och vill ha väldigt utvecklade svar, genast.

En gammal hästkvinna från 1950-talet hade kanske tyckt att det här (i ts) är ju helt normalt och något som händer var X år.

Sedan problemet att vi numera vill ha mer av en humanvård, eller kanske lite bättre än humanvård till djuren. Tex en människa som blir allergisk får allergitabletter, en dvärgpudel som blir allergisk får ett specialgjort läkemedel för just den hunden med program för att bli av med allergin (om jag förstårr rätt från kollegorna) och ett flertal höftledsoperationer och behövar definitivt inte vänta ett år eller två osv. Samtidigt som tex hundar avlas på ett sätt som gör att de behöver allt större insatser för problem de helt enkelt avlas för att ha. Tex de avlas för att ha svårt att andas eller för liten skalle för hjärnan, och så måste man operera 50% för just det.

 

[MJLee]

Jag tror ingen, allra minst jag, skulle propagera för att hästar skulle försvinna från landsbygden, det skulle skapa ett stort tomrum och vara en katastrof för bönder som försörjer sig på att sälja foder till hästnäringen. Frågan är om staten, DVS, bär det huvudsakliga ansvaret för hästen och att därför är skyldiga att erbjuda av akutvård. Eller om det åligger hästägaren i första hand att se till att hästen inte lider.

 

[MiaMia]

LRF tycker att DV ska arbeta med ”lantbruksdjur och hästar” men jag kan personligen hålla med om att man kan behöva göra viss skillnad på hästar i produktion och rena nöjesdjur.

Eller i alla fall en viss skillnad i prioritetsordning?
Man får kanske tala om dels vad som ingår i uppdraget,
dels hur en ska prioritera om olika åtgärder och behov står emot varandra när en ska välja vart en åker först (eller vart en inte åker alls)

Sen tillkommer väl för "nöjesdjur" att efterfrågan inte har samma naturliga begränsning till vad som är ekonomiskt motiverat att behandla. Där bör det vara någons sorts tak på vilken sorts vårdinsatser som ges. Man får liksom vara beredd på att det kommer till en nivå där det är avliva eller gå till kommersiella marknaden som gäller.

Bara för att det finns tillgång till veterinär, finns det inte tillgång till att denna gör allt man önskar få gjort. (Vilket väl är det som artikelns fall handlar om) Den delen skulle man kunna prata mer om.

 

[Lobelia]

Veterinärernas villkor kommer i skymundan i den här tråden, jag vet inte exakt hur det fungerar men det jag hört är deprimerande. Alla förtjänar vettiga arbetsvillkor. Ingen gör ett bra jobb eller är en säker bilförare efter flera dygns kraftig sömnbrist.

Jag tror som flera andra att mycket kan göras genom modern teknik, bättre tillgång till mediciner och utbildning i akutsjukvård för djurägare och möjlighet för djurägare att göra enklare behandlingar med stöd på distans med av veterinär. Kan veterinären se djuret med bra ljus, höra tarm och hjärtljud och djurägaren fått lära sig exempelvis att sätta dropp, slanga vätska, ge sprutor intramuskulärt och rengöra/sy ihop sår så kan en hel del göras på distans. Det krävs ändrad lagstiftning för detta dock.

 

[athena]

Eller i alla fall en viss skillnad i prioritetsordning?
Man får kanske tala om dels vad som ingår i uppdraget,
dels hur en ska prioritera om olika åtgärder och behov står emot varandra när en ska välja vart en åker först (eller vart en inte åker alls)

Sen tillkommer väl för "nöjesdjur" att efterfrågan inte har samma naturliga begränsning till vad som är ekonomiskt motiverat att behandla. Där bör det vara någons sorts tak på vilken sorts vårdinsatser som ges. Man får liksom vara beredd på att det kommer till en nivå där det är avliva eller gå till kommersiella marknaden som gäller.

Bara för att det finns tillgång till veterinär, finns det inte tillgång till att denna gör allt man önskar få gjort. (Vilket väl är det som artikelns fall handlar om) Den delen skulle man kunna prata mer om.

Ja precis så menar jag. Och som någon skrev ovan så är det redan så då DV endast ger/behöver ge basal värd till hästar. Å andra sidan kan det vara det andra de tjänar pengar på.

 

[Lobelia]

Jag tror ingen, allra minst jag, skulle propagera för att hästar skulle försvinna från landsbygden, det skulle skapa ett stort tomrum och vara en katastrof för bönder som försörjer sig på att sälja foder till hästnäringen. Frågan är om staten, DVS, bär det huvudsakliga ansvaret för hästen och att därför är skyldiga att erbjuda av akutvård. Eller om det åligger hästägaren i första hand att se till att hästen inte lider.

Och vem som ska finansiera det...

 

[Blyger]

Jag tror som flera andra att mycket kan göras genom modern teknik,

Klippte ut bara detta, så intressant för i veckan fick jag mail från mitt försäkringsbolag om att de gav 300:- rabatt på självrisken om man konsulterade deras videoveterinär innan man åkte till klinik.
Telefonsamtalet är kostnadsfritt också.
Det är alltså fler som tänker i de här banorna.

 

[MJLee]

Som jag har förstått det är det smådjurspraktiken som väger upp till en del förlusten som DV gör på lantbruks (inklusive hästar) djur. Och att privata aktörer anser att DVS ska sluta eftersom de har ett orättvist försprång pga statliga medel. Men skulle den delen slopas skulle det krävas ännu mer medel för att kunna ge vård till lantbruksdjur, särskilt då akutvård på obekväma arbetstider.

Det är väl en stor del till varför DVS givit sig in på smådjursmarknaden.

 

[MiaMia]

Som jag har förstått det är det smådjurspraktiken som väger upp till en del förlusten som DV gör på lantbruks (inklusive hästar) djur. Och att privata aktörer anser att DVS ska sluta eftersom de har ett orättvist försprång pga statliga medel. Men skulle den delen slopas skulle det krävas ännu mer medel för att kunna ge vård till lantbruksdjur, särskilt då akutvård på obekväma arbetstider.

Det är väl en stor del till varför DVS givit sig in på smådjursmarknaden.

De har väl alltid tagit smådjur (som i katter och hundar) där det varit behov av det?
Här är det så att det som förändrats är att privata tillkommit, men då tar emot bara dagtid. Vilket gör att DV får arbeta mer jourtid i relation till dagtid (=sämre arbetsförhållanden för personalen och sämre ekonomi för verksamheten). Det går lika gärna att säga att de privata har ett orättvist försprång när de kan välja att bemanna bara lönsamma och bekväma pass.

Man ska nog säga att det är en komplex fråga där man behöver väga in många olika aspekter samtidigt...

 

[Lobelia]

De har väl alltid tagit smådjur (som i katter och hundar) där det varit behov av det?
Här är det så att det som förändrats är att privata tillkommit, men då tar emot bara dagtid. Vilket gör att DV får arbeta mer jourtid i relation till dagtid (=sämre arbetsförhållanden för personalen och sämre ekonomi för verksamheten). Det går lika gärna att säga att de privata har ett orättvist försprång när de kan välja att bemanna bara lönsamma och bekväma pass.

Man ska nog säga att det är en komplex fråga där man behöver väga in många olika aspekter samtidigt...

Jag får inte ihop det, vad är det jag missförstår? På vilket vis gör det att DV får mer procentuell jourtid av att ta emot privata husdjur dagtid?

 

[skogaliten]

Jag har svårt att tro att du bor långt ut i ödemarken med många timmar till någon form av veterinärvård nu om de haft 30 minitervtill 2 olika DV stationer.

Vem menar du har valt att du ska bo där du gör och fortsätta bo kvar om du inte valt/väljer? Vi vet alla att samhället förändras och mycket av servisen centraliseras det gäller sjukhus, skolor affärer mm så det kan inte vara en överraskning att DV också gör drt.

Jag blir oerhört provocerad: det handlar inte om sällskapsdjur, och "långt bort", det handlar om lantbruk mitt i odlingslandskapet i såväl Götaland som Svealand, alltså långt ifrån Övre Norrlands inland.

Det handlar inte om att det är långt till civilisationen, det handlar om områden med mellan 15-30-40 minuters färd till Sveriges större städer, som Linköping, Örebro, Göteborg, Eskilstuna, Karlstad, Västerås, Kalmar, Jönköping m.fl. (ingen nämnd eller glömd med avsikt).
Områden där det vimlar av smådjursveterinärer och kliniker, men där jourverksamheten till lantbrukets djur försvinner.

Man kör inte en ko (häst, gris, får) med födslokomplikationer till veterinären. Det går inte. Hur tänker du dig att ett djur som väger 600-700 kg som blivit liggande i t.ex. kalvningsförlamning ska transporteras?

Det här handlar om odlingsbygder med levande landskap, där djurhållning är en del av lantbruket, och har varit i tusentals år.

Det handlar inte folk som nyligen, avsiktligt bosatt sig i isolerade skogsområden, utan om en nedmontering av en viktigt samhällstjänst.

 

[MJLee]

När Megara (katt) blev akut sjuk och kräktes och kräktes på Nyårsafton så var DV de enda jag kunde vända mig till. De finns bara i Söderhamn - jag i Bollnäs - och jag skulle behöva ta mig dit. Men var det akut, akut, akut, kunde de eventuellt göra ett hembesök.

Största fördelen med att bo i Stockholm är tillgången till akutvård. Bagis har öppet dygnet runt och det tar en kvart dit med taxi.

 

[MJLee]

Jag blir oerhört provocerad: det handlar inte om sällskapsdjur, och "långt bort", det handlar om lantbruk mitt i odlingslandskapet i såväl Götaland som Svealand, alltså långt ifrån Övre Norrlands inland.

Det handlar inte om att det är långt till civilisationen, det handlar om områden med mellan 15-30-40 minuters färd till Sveriges större städer, som Linköping, Örebro, Göteborg, Eskilstuna, Karlstad, Västerås, Kalmar, Jönköping m.fl. (ingen nämnd eller glömd med avsikt).
Områden där det vimlar av smådjursveterinärer och kliniker, men där jourverksamheten till lantbrukets djur försvinner.

Man kör inte en ko (häst, gris, får) med födslokomplikationer till veterinären. Det går inte. Hur tänker du dig att ett djur som väger 600-700 kg som blivit liggande i t.ex. kalvningsförlamning ska transporteras?

Det här handlar om odlingsbygder med levande landskap, där djurhållning är en del av lantbruket, och har varit i tusentals år.

Det handlar inte folk som nyligen, avsiktligt bosatt sig i isolerade skogsområden, utan om en nedmontering av en viktigt samhällstjänst.

Jag håller helt med dig, men DV och Jordbruksverket har gjort bedömningen att nyttodjur har minskat betydligt medan hästhållningen ökat lika mycket eller mer. Vilket jag antar att de har statistik för. Så frågan är då, ska staten öka sina anslag till DV för att serva en sjunkande andel jordbyggsdjur.

 

[Roheryn]

Jag håller helt med dig, men DV och Jordbruksverket har gjort bedömningen att nyttodjur har minskat betydligt medan hästhållningen ökat lika mycket eller mer. Vilket jag antar att de har statistik för. Så frågan är då, ska staten öka sina anslag till DV för att serva en sjunkande andel jordbyggsdjur.

På den frågan skulle jag svara ja (helt oavsett hästarna alltså). Det handlar i slutändan om vårt lands förmåga till självförsörjning av mat. Om sedan vi som har häst glider med i det hela "på ett bananskal" och kanske dessutom då kan bidra ekonomiskt genom att betala vad det faktiskt kostar när vi behöver hjälp, så är det väl win-win?

 

[MiaMia]

Jag får inte ihop det, vad är det jag missförstår? På vilket vis gör det att DV får mer procentuell jourtid av att ta emot privata husdjur dagtid?

Av att privata veterinärer öppnat som tar emot enbart på dagtid, istället för att DV ger all vården oavsett när som innan.
=Alla går till privatkliniken på dagtid och ringer DV på nätter och helger =Minskat behov av dagtidsarbete, samma behov av jourtidsarbete =förskjutning av de relativa proportionerna

 

[Ainon]

Och hela Norrland är inte ödemark utan orter med stora basindustrier samt gamla jordbruk som varit etablerade länge.
Håller med om att folk glömmer att detta INTE handlar om sällskapsdjuren, där tycker jag faktiskt (!) folk kan lasta in sin hund/katt i bilen och åka några timmar till närmsta jouröppna privata djursjukhus. Hästarna hamnar lite mitt mellan, där de inte bidrar särskilt mycket till matptoduktion men kan ingå i företag som kan ge enorm nytta (ridskolor, turridningar etc) Men lantbruken oavsett placering i landet borde ha tillgång till veterinär oavsett om det är ett av fåtalet i Norrlands inland eller i mer lantbrukstäta områden. Bemanningen behöver anpassas så att arbetsmiljön är god och man kanske får vara lite kreativ i områden med få lantbruk där det dagtid kanske räcker med 1-2 veterinärer men behövs fler för att täcka ’beredskapstid’ för att ordinarie veterinärer som alltid är på plats inte ska behöva vara på standby jämt.

Jag blir oerhört provocerad: det handlar inte om sällskapsdjur, och "långt bort", det handlar om lantbruk mitt i odlingslandskapet i såväl Götaland som Svealand, alltså långt ifrån Övre Norrlands inland.

Det handlar inte om att det är långt till civilisationen, det handlar om områden med mellan 15-30-40 minuters färd till Sveriges större städer, som Linköping, Örebro, Göteborg, Eskilstuna, Karlstad, Västerås, Kalmar, Jönköping m.fl. (ingen nämnd eller glömd med avsikt).
Områden där det vimlar av smådjursveterinärer och kliniker, men där jourverksamheten till lantbrukets djur försvinner.

Man kör inte en ko (häst, gris, får) med födslokomplikationer till veterinären. Det går inte. Hur tänker du dig att ett djur som väger 600-700 kg som blivit liggande i t.ex. kalvningsförlamning ska transporteras?

Det här handlar om odlingsbygder med levande landskap, där djurhållning är en del av lantbruket, och har varit i tusentals år.

Det handlar inte folk som nyligen, avsiktligt bosatt sig i isolerade skogsområden, utan om en nedmontering av en viktigt samhällstjänst.

 

[Lingon]

På den frågan skulle jag svara ja (helt oavsett hästarna alltså). Det handlar i slutändan om vårt lands förmåga till självförsörjning av mat. Om sedan vi som har häst glider med i det hela "på ett bananskal" och kanske dessutom då kan bidra ekonomiskt genom att betala vad det faktiskt kostar när vi behöver hjälp, så är det väl win-win?

Om förhållandet mellan antalet kor/grisar/får och antalet hästar (som åker med på ett bananskal) har ändrats sedan systemet infördes så kan ju det förklara varför systemet inte längre håller? Många hästar är ju rena nöjesdjur. Undantagen är de få går till slakt för mat och t.ex. ridskolehästar och liknande. Man kan ju argumentera att staten ska sponsra ridskolornas hästars veterinärvård genom att säkra distriktsveterinärernas närvaro och tillgänglighet. Men hur argumenterar för samma sak med Lisas egen privata häst som hon har för eget nöjes skull? Det pratas dessutom om att vi ska äta mindre kött och säg att dessa kampanjer lyckas. Då ändras också förhållandet mellan lantbruksdjur och hästarna som "åker bananskal" somdu uttrycker det. Jag tror att om förhållandet de två grupperna emellan förändras tillräckligt mycket så måste även systemet som driver runt det ändras.

 

[Ainon]

Olika taxor för hästar borde vara lätt löst (?) tycker jag genom att djursjukvård till hästar som inte faktureras företag har betydligt högre taxa som inte subventioneras. Blir ett mellanting där hobbyhästar fortfarande kan få tillgång men bidrar ekonomiskt till basverksamheterna med lantbruksdjur och ’nyttohästar’

Om förhållandet mellan antalet kor/grisar/får och antalet hästar (som åker med på ett bananskal) har ändrats sedan systemet infördes så kan ju det förklara varför systemet inte längre håller? Många hästar är ju rena nöjesdjur. Undantagen är de få går till slakt för mat och t.ex. ridskolehästar och liknande. Man kan ju argumentera att staten ska sponsra ridskolornas hästars veterinärvård genom att säkra distriktsveterinärernas närvaro och tillgänglighet. Men hur argumenterar för samma sak med Lisas egen privata häst som hon har för eget nöjes skull? Det pratas dessutom om att vi ska äta mindre kött och säg att dessa kampanjer lyckas. Då ändras också förhållandet mellan lantbruksdjur och hästarna som "åker bananskal" somdu uttrycker det. Jag tror att om förhållandet de två grupperna emellan förändras tillräckligt mycket så måste även systemet som driver runt det ändras.

 

[Lobelia]

Jag blir oerhört provocerad: det handlar inte om sällskapsdjur, och "långt bort", det handlar om lantbruk mitt i odlingslandskapet i såväl Götaland som Svealand, alltså långt ifrån Övre Norrlands inland.

Det handlar inte om att det är långt till civilisationen, det handlar om områden med mellan 15-30-40 minuters färd till Sveriges större städer, som Linköping, Örebro, Göteborg, Eskilstuna, Karlstad, Västerås, Kalmar, Jönköping m.fl. (ingen nämnd eller glömd med avsikt).
Områden där det vimlar av smådjursveterinärer och kliniker, men där jourverksamheten till lantbrukets djur försvinner.

Man kör inte en ko (häst, gris, får) med födslokomplikationer till veterinären. Det går inte. Hur tänker du dig att ett djur som väger 600-700 kg som blivit liggande i t.ex. kalvningsförlamning ska transporteras?

Det här handlar om odlingsbygder med levande landskap, där djurhållning är en del av lantbruket, och har varit i tusentals år.

Det handlar inte folk som nyligen, avsiktligt bosatt sig i isolerade skogsområden, utan om en nedmontering av en viktigt samhällstjänst.

Då kanske du ska bli irriterad på @Ullmerkott som startade spåret om veterinärvård för alla inom 3-4 timmar som startade det här spåret. Jag fortsatte att diskutera orimligheten i det. Så detta inlägget är alltså främst just om områden som övre Norrland och just om alla djur inklusive katter och marsvin. Och att detta skulle finansieras genom offentliga medel (öronmärkta momspengar). Och nej jag tror inte att @Ullmerkott menar alltid 100% uppfyllelse och kanske inte riktigt alla men heller inte att hon skulle utesluta 1/3 av Sveriges yta eller så och utesluta den mycket stora andelen sällskapsdjur och hästar för rent nöje. Jag citerar inlägget jag utgått från i hela resonemanget. Det är ett led i den diskussionen, att tillhandahålla vård för djur så att ägaren kan följa lagen - som i och för sig missuppfattats då det inte finns några krav på just veterinärvård.

.Min tanke är att vård på primärvårdsnivå obekväm tid borde kunna finansieras genom att man öronmärker momsen från veterinärbranschen till detta. Jag menar inte att fullt utrustade djursjukhus ska tillhandahållas på varenda fjälltopp, men att det i normalfallet ska gå att få enklare vård inom 3-4 h tycker jag är rimligt. Det är däremot orimligt att djurägare inte alls ska kunna söka den vård de enligt djurskyddslagen är skyldiga till, och det är lika orimligt att en statlig arbetsgivare inte behöver följa arbetstidslagen.