Negativ tankespiral/mesig...

[Poetry_princess]

Jag blir så arg på mig själv!!

På senare tid har jag kommit in i ett pessimistiskt tänkande med hästar. Jag vet inte vad det beror på, men förmodligen p ga brist på hantering?

Mitt självförtroende är bottenlågt och så fort hästen lyfter på svansen och lägger öronen bakåt tror jag att jag ska få en spark. Det mesta brukar jag lösa med att låta bli att göra vissa saker, som att kratsa bakhovarna t ex. ..

Jag vågar helt enkelt inte säga ifrån till en häst om den t ex springer vid ledning, hotar med bakbenet eller sådana saker. Ja, jag kan helt enkelt inte sätta gränser!

Det är som sagt en negativ spiral och irrationellt tänkande. Jag vet ju att hästar inte sparkas om de verkligen inte har anledning till det. Men ändå så tänker jag "nej, nu kommer han sparka/bocka/bitas/slänga sig i diket" osv...

Min generella "ideologi" har alltid varit att vara snäll, lugn och konsekvent. Men det börjar mer luta sig åt att vara mesig, för när hästen väl börjar kräva att jag ska vara ledare så gömmer jag mig som en rädd mus... Jag gullar hellre med hästen och kliar den i manen om den hotar mig, men det funkar ju inte på alla hästar...

Observera att det inte alltid har varit så, det är något som kommit det senaste året.

Vad har hänt? Vad ska jag göra? Jag vill inte att det går så långt att jag faktiskt blir rädd för hästar! Något måste göras pronto...

 

[Liquid Diamond]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Det blir som en ond cirkel också när hästarna känner att man nästan förväntar dig att de ska uppföra sig dåligt, till exempel sparka eller bitas. De känner nog att man är spänd tror jag...

Min unghingst började testa att bitas för ett tag sedan, från början blev jag besviken och nästan rädd och då kändes det som att det blev bara ännu värre. Sedan tänkte jag efter och kom på att det han gör är ju att han testar om han får göra så och då måste jag som ledare visa att "nope, det där går inte för sig".

När jag gjorde det så var det som att han fattade på en gång. Då var det som att cirkeln vände om och blev en god cirkel igen. Det kändes som att jag hade lagt för stor vikt vid bitningen och att det därför "blossades upp"...

Försök att inte tänka att hästarna vill göra dig någonting, för det vill dom inte. Jag tror att du kommer att kunna sluta tänka negativt

 

[Klubban]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Ush.. vad tråkigt att du har börjat känna så här, jag hoppas att du lyckas ta dig ur den onda cirkel du hamnat i... Du måste får tillbaka ditt självförtroende på hästar igen och du kan nog bara göra det genom att börja om lite från början.

* Se till att du få hålla på med de hästarna som du vet är snälla och som du själv känner dig trygg med. Skit i om det inte är den vackraste hästen i stallet eller den mest populära det viktiga är att den inte får dig att känna dig rädd i de olika situationer som kan uppstå.

(Dominanta hästar tar gärna kommandot om de känner att skötaren/ryttaren är osäker... detta är farligt, inte bara för dig utan för alla andra runt omkring.)

*Var noga med säkerheten.. ska du borsta hästen så bind upp den i stallgången. Där har du gott om plats och kan hålla dig på säkert avstånd från både bakdel och framdel om du är rädd för sparkar eller att den ska bitas.

Det är bra att du har respekt för hästen.. när den lägger öronen bakåt gör den det för att visa sitt missnöje. Ta ett steg åt sidan och försök fundera ut vad det var fick hästen att göra så... Var det grannen i boxen brevid? Ofta kan det vara händelser runt omkring hästen som får den att reagera och då kanske det räcker för dig att på ett bestämt sätt säga ex. NEJ.. så riktas hästens uppmärksamhet tillbaka till dig. Beter sig hästen hotfullt mot dig då måste du säga ifrån... du får inte krama och gosa med den istället, den måste förstå att den gör fel.

Försök lära dig så mycket du kan om hästars beteende... Studera hästarna i hagen - titta hur de beter sig mot varandra och se om det är något i deras sätt och beteende som du kan tillämpa när du håller på med hästen inne. Vem har inte stått och kliat sin häst vid mankammen och fått liknade vänskapsnyp tillbaka.. precis så gör ju hästkompisar med varandra ute...

Hur beter sig andra i stallet med sina hästar... hur gör dom när dom lyfter hovarna, ryktar, leder sina hästar?!

När jag red på ridskola så såg man ganska snabbt hur hästar ändrade attityd när det kom en självsäker person in i boxen/spiltan, då gick allt som en dans men när det kom en osäker liten själ in som ville att den skulle flytta sig åt sidan så dom kunde komma åt att lägga på sadeln då var det många hästar som inte flyttade sig ur fläcken...

 

[Totola]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Hrrm. Känner igen mej.

NU däremot har jag skärpt upp mej rejält, så nu säger jag till ordentligt om det behövs.
En fråga: Gäller det många olika hästar eller har du en egen? För känner man att man har en för dominant och aggressiv häst får man antingen göra något drastisk, åka iväg på en lång kurs i hästhantering t ex med hästen eller sälja den och skaffa en som man känner sej tryggare med. Oftast brukar det första alternativet vara bäst för att bryta den onda cirkeln. Där kan du få hjälp av andra med NÄR och HUR du ska säga ifrån.

I höstas och vintras var min häst (enligt omgivningen) aggressiv och nästan farlig. Jag blev inte drabbad av det eftersom jag ställde mej i en position där hästen inte kunde komma åt mej t ex vid sadling för det gillade han inte. Mesig vill jag inte påstå att jag var men jag satte inga tydliga gränser vilket hästen hade behövt.

Nu, sisådär ett halvår senare är jag aldrig rädd att hästen ska bitas eller sparka för han har fått så tydliga gränser att jag skulle behöva pressa honom rejält för att han skulle få för sej att göra illa mej och då är jag garanterat förberedd på det :smirk:
Det spelar ju egentligen inte så stor roll HUR du tillrättavisar men från början måste man vara tydlig med vad som är rätt och vad som är fel. Blir hästen aggressiv när jag hanterar honom så säger jag "nej" och backar honom för att förstärka tillsägelsen. Då kommer jag också på säkert avstånd från honom.
Står jag stilla och ska sadla och han surar säger jag också "nej" och rycker i grimskaftet en gång. Numera sitter gränserna så tydligt att jag väldigt sällan behöver tillrättavisa honom.

Hästen ska respektera ditt utrymme, inte ångvälta på dej, stå och klia på dej, bita eller sparka. Då måste du vara bestämd. Använd en metod som gör att du kan känna dej säker - en snabb ryggning brukar vara bra (genom att skaka med grimskaftet t ex) för som sagt så kommer du utom räckhåll för hästen.
Sparkar hästen när du kratsar bakhovarna så får du först ta reda på varför. Annars förtjänar du inte hästens respekt. Är den stel? För då inte hovarna så högt och lång bakåt utan lyft bara såpass att du kommer åt hovarna. Rycker hästen (beroende på hästens storlek) kan du antingen bara släppa benet och börja om igen eller tillrättavisa hästen genom att hålla hårdare i benet och be om avslappning igen. Vänta ut hästen. Stå i en säker position så du inte riskerar att bli sparkad.

Man BEHÖVER nte alltid tillrättavisa hästen heller, det lönar sej bäst i längden att ta reda på orsaken till att hästen surar mer vid ett visst tillfälle. Är den stel? Spänd? Har en dåligt passande sadel? Eller är det helt enkelt för att den har lärt sej att man får göra så? Man kan vara mycket mer rättvis och konsekvent om man vet orsaken. Och vet du att hästen bara är sur för att skrämmas, jag då vet du att du måste tillrättavisa hästen för att sätta din gräns.

 

[Poetry_princess]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Tack för alla uppmuntrande svar!

Jag rider både på ridskola och privat, och inte helt förvånande är det ridskolehästarna som gör mig mest osäker... Man möts av ett par bakhovar när man ska in i spiltan + det är trångt om utrymme...

Jag har ridit på denna ridskola i 10 år och har aldrig varit rädd för hästarna, de facto har jag varit ganska morsk... Jag begriper inte vad det är som har hänt, det är som om jag har en hyperkänslig radar som noterar minsta rörelse hästen gör nuförtiden.
Det kan bero på följande:

1) En lång period red jag i en grupp då hästarna redan var färdiga i ridhuset, så då gick det ganska lång tid mellan de gånger hästen skulle göras iordning. Osäkerheten har väl kommit krypande genom åren, förmodar jag.

2) Alla medryttarhästar jag har haft har varit väldigt snälla samt jag har haft möjlighet att ställa upp hästen i gången istället för att tränga mig in i en spilta...Jag har dessutom lärt känna mina medryttarhästar och fått råd från ägarna om hur de ska hanteras.

3) Jag har helt enkelt blivit äldre och fegare...

Jag ska försöka att göra något "läskigt" varje gång jag är på ridskolan, t ex att kratsa bakhovarna.. I värsta fall ber jag någon om sällskap, det brukar faktiskt kännas lite tryggare att ha någon att prata med medan jag gör "det läskiga" som avdramatisering.

 

[Totola]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Ja, alltså ridskolehästarna brukar som sagt vara värst jag blev rejält sparkad av en ponny i spilta när jag skulle gå in till den. Du kanske kan ställa upp hästen annorlunda om den står i en trång spilta? Sätta ett rep baktill i spiltan och låta den stå åt andra hållet? Hästar blir oftast osäkra av att inte se framåt och ha rumpan "fri".
Det är också ganska viktigt då att göra klart för hästen vilken typ av människa du är (eller rättare sagt vill vara) och inte vara stöddig men bestämd.

 

[Totola]

Sv: Negativ tankespiral/mesig...

Kan tillägga att huvudsaken egentligen är att du kan hantera dina medryttarhästar/din egen häst dvs privat.
jag är också osäker på andras hästar. Inte ridskolehästarna eftersom jag lärt känna dom vid det här laget. Men bara en sån sak som att ha stalljour och behöva leda in/ut andras ouppfostrade hästar och itne kunna lära in något annat på den korta tiden. Det är acceptabelt.
Men lär fortfarande varje ny häst din personliga gräns - inte spriga över dej. Håller den på att preja dej får du säga till med kroppsspråket "här står jag!" Och tillrättavisa om den försöker bitas. Jag brukar bara vända bort hästens huvud eller vifta till med händerna.