När är det ok att ge sig ut på första tävlingarna

Sockerbit

Trådstartare
Precis som rubriker säger, när kan man börja ge sig ut på tävlingar i ert tycke? Tänker ni annorlunda med tex unghäst?

Var på en tävling i helgen och förundrades över en del ekipage där det brast i de mest grundläggande grejerna. Och i många fall rätt så illa ridning, där ritter detta till trots belönades med ca 62% (vi talar om nosen i vädret där ryttare bokstavligt talat försöker dra ner hästen i någon så kallad form, fattningar under lättridning och ur slängtrav).
 
Till första frågan: när tycker ni det är ok att ge sig ut:
Att man tävlar har väl flera syften,
1. Ge rutin
2. Ge resultat

Att ge sig ut att tävla behöver inte alltid innebära att man gör ett prickfritt resultat och snygg ridning. Ibland ställer sig hästarna på tvären när de kommer ut på okänd mark och man som ryttare rider som en kratta bara för att man inte är på hemmaplan. Hemma har ridningen gått jättebra. Jag kan tänka mig att många tittar på mina ritter som jag hoppas ser ganska ok ut men som tänker, varför tävlar hon när hästen inte ens kan fatta galopp åt rätt håll. Fast problemet är att hemma fattar hästen galopp rätt 9 av 10 gånger. Så jag tycker det är ok att ge sig ut och tävla när man själv känner att man vill det, oavsett vilket syfte det är. Sen är det inte alltid man själv inser att man inte är redo för en klass och ibland så kan man ställa upp i en klass fast man kanske inte är redo, av andra anledningar än att man vill vinna (även om jag tycker det är bättre att rida Pay & ride om man inte är riktigt redo).

Det andra känns som en annan frågeställning, att dommarna ger bra poäng trots att ritten kanske inte varit så harmonisk och den frågan tror jag lämnar därhän.
 
Jag tänker olika med unghäst och vuxen häst. Med en unghäst ger jag mig hellre ut tidigt så de får lära sig att vara i en sån miljö som tävlingar är. Hellre att de är ute och lever rövare som 4åringar men får vänja sig så de är roliga att tävla vid 5-6 för att de är vana då, än att sitta hemma och trimma och sedan behöva ta den biten när den är 6 år för att man fastnat vid att den ska prestera perfekt när man väl startar.

På en häst som redan har tävlingsvana sen tidigare så beror det väl på, ska man ut för att det är roligt så får man starta när man vill, ut och har roligt och går det mindre bra, whatever! Är man ute efter ett visst resultat så tycker jag att man kan starta när man känner att det sitter prickfritt hemma!
 
Så länge hästen är ok med det och känner sig trygg så tycker jag att man självklart får ge sig ut och tävla precis när man vill. Varför skulle det angå någon annan om jag rider på 49%? Jag tycker också att det är sorgligt att nivån är så hög (och av vissa anses ska vara så hög) som den ofta är i de lägsta klasserna. Jag önskar att de lägsta lokala klasserna var till för dem som har ridit i ett par år och ska fatta galopp på rätt ställe, rida bra vägar och vänja sig vid tävlingssituationen - inte för dem som idag glider igenom en lokal LB i perfekt, stadig form på 76%, för att nästa helg rida MSVC på 65%.
 
Så länge hästen är ok med det och känner sig trygg så tycker jag att man självklart får ge sig ut och tävla precis när man vill. Varför skulle det angå någon annan om jag rider på 49%? Jag tycker också att det är sorgligt att nivån är så hög (och av vissa anses ska vara så hög) som den ofta är i de lägsta klasserna. Jag önskar att de lägsta lokala klasserna var till för dem som har ridit i ett par år och ska fatta galopp på rätt ställe, rida bra vägar och vänja sig vid tävlingssituationen - inte för dem som idag glider igenom en lokal LB i perfekt, stadig form på 76%, för att nästa helg rida MSVC på 65%.

Du har absolut en poäng. Tyvärr ser man dem som inte hör hemma i klasserna åt andra håller också, vilket kanske gör kontrasterna ännu större. Jag tycker inte det är ok för samma ekipage att rida LB ena helgen och MSV nästa, trodde det fanns nån slags uppklassning som satte stopp för sådant?

Det jag anmärkte på var det tyckts sakna vettig grundridning bland många av ekipagen. Man behöver inte rida perfekt och det är klart att det inte går som man tänkt det. Men när man ser ryttare som tex försöker DRA ner hästen i nån slags form och detta belönas så tappar jag bara hakan. Hade nog hellre sett att man ridit hästen framför lod.
 
Alltså jag tycker att det inte borde finnas något "du får inte starta den här klassen för att din häst inte kan gå fint". Enda anledningen till varför jag personligen skulle åka iväg på tävling var för att få rutin, och jag kan säga redan nu att om jag åker iväg på en dressyrtävling om 1-2 år så kommer min häst garanterat inte gå lika snyggt som hemma. Det är en hel ny värld för en ung och oerfaren häst, med massor av nerver från människor, massor av olika hästar och konstiga saker, samt en okänd miljö. Sånt kan man bara inte förvänta sig ska bli bortglömt av hästen bara för att den kommer in på dressyrbanan, trots att den går fint hemma.
 
De flesta ekipage behöver rutin, oavsett nivå.
Jag har en nära vän som började ta ut sin häst som 8-åring, tidigare hade hon haft ett en sjukdom som satte stopp. De har kvalat till MSV:A på 8 starter, men har nu fått ett bekymmer som gör att de kommer börja rida lätta klasser igen. Det kan säkert sticka i ögonen på folk att en häst som går piff och puff ska gå en LB, men det är ett sätt att skaffa rutin.

Sen håller jag med om att det kan vara väldigt spretigt i nivån, men att det får vara upp till var och en vad de startar.
 
Bra fråga tycker jag! Nästa helg ska jag iväg på första klubbtävlingen med nya stjärnan, startar Ryttarmärke II och LC:2. Han är 6 år och inte mycket riden, har aldrig varit på en tävling innan. Vårt mål är att få till galoppfattningarna på rätt ställen och i rätt galopp, samt att vi ska samarbeta även i övriga delar av programmet, att han lyssnar på mig helt enkelt. Målsättningen är minst 58% i LC:2, ryttarmärket ser jag som en del av framridningen. Helgen efter det är det en pay and ride inte långt hemifrån, funderar på att starta LC:2 och LB:1 där om det går bra på klubbtävlingen. Går det också bra, dvs minst 58% så tycker jag vi är färdiga att starta lokalt.
 
För mig är det ganska viktigt att jag inte stör andra när jag är på tävling. Och så önskar jag att andra också tänkte. Hade jag en häst som inte skötte sig på framridningen skulle jag inte åka. Eller om jag inte kunde reglerna som gäller på en framridning. Det stör mig något oerhört när folk skrittar eller stannar på spåret. Inte ser upp på andra, galopperar upp i rumpan på, eller i 100 knyck förbi eller väldigt nära mot, främmande hästar osv. Speciellt på lätta klasser. För även om du tycker att du har superkoll på din häst så kanske inte andra ryttare och hästar uppfattar det så och då kan det bli farligt. Inne på banan så tycker jag att det är bra om man kan rida sitt program utan större missöden. Glömmer man vägen 100 gånger eller har en häst som typ inte vill fatta någon av galopperna tycker jag gott att man kan vara hemma och öva lite mer, eller åka på pay and ride. Att vara tävlingsarrangör innebär ofta att man har ett pressat tidsschema och det är inte heller så kul att vara efter ett ekipage som blir sent pga klantigheter.

Men rider man någorlunda korrekt och har lagom krav på sig själv och dessutom har en häst som inte blir ledsen av kraven så ska man självklart ut och öva på att tävla. Jag övar varje gång och då startade jag 37 starter förra året... Och 33 året innan det, tror jag det var.
 
Så länge hästen är ok med det och känner sig trygg så tycker jag att man självklart får ge sig ut och tävla precis när man vill. Varför skulle det angå någon annan om jag rider på 49%? Jag tycker också att det är sorgligt att nivån är så hög (och av vissa anses ska vara så hög) som den ofta är i de lägsta klasserna. Jag önskar att de lägsta lokala klasserna var till för dem som har ridit i ett par år och ska fatta galopp på rätt ställe, rida bra vägar och vänja sig vid tävlingssituationen - inte för dem som idag glider igenom en lokal LB i perfekt, stadig form på 76%, för att nästa helg rida MSVC på 65%.
Håller med!
Jag har nästan aldrig sett dåliga ritter utan snarare som du säger, de som är redigt överkvalificerade som rider för låga klasser för en säker placering. Det är ojuste mot de som är hemmahörande i den klassen. Det torde vara riktigt demotiverande att gång på gång behöva möta ekipage på en betydligt högre nivå. Konstigt att det inte finns kvalificeringsregler!
Själv har jag ridit i 30 år men känner mer och mer ödmjukhet inför hur svårt det är att rida, hur komplext det är. Jag beundrar folks engagemang och outtröttliga strävan efter att bli bättre ryttare, skitsamma om det inte ser fint ut alltid. Som många säger, det är ofta hästen beter sig annorlunda på tävling mot hemma; det är levande varelser...
 
Håller med!
Jag har nästan aldrig sett dåliga ritter utan snarare som du säger, de som är redigt överkvalificerade som rider för låga klasser för en säker placering. Det är ojuste mot de som är hemmahörande i den klassen. Det torde vara riktigt demotiverande att gång på gång behöva möta ekipage på en betydligt högre nivå. Konstigt att det inte finns kvalificeringsregler!
Själv har jag ridit i 30 år men känner mer och mer ödmjukhet inför hur svårt det är att rida, hur komplext det är. Jag beundrar folks engagemang och outtröttliga strävan efter att bli bättre ryttare, skitsamma om det inte ser fint ut alltid. Som många säger, det är ofta hästen beter sig annorlunda på tävling mot hemma; det är levande varelser...

Trött på det där snacket. Vad i hela friden är det som är så fel med att vilja bli ordentligt stabil i en klass innan man går upp till nästa? Vem är du att bestämma vem som är hemmahörande i en viss klass? Man har heller ingen aning om vad det beror på att folk startar de klasser de gör - det kan finnas mycket goda skäl till det. Önskar så att folk kunde unna andra att det går bra och träna på för att bli lika duktiga själva istället för att gnälla på dem med höga resultat.
 
Trött på det där snacket. Vad i hela friden är det som är så fel med att vilja bli ordentligt stabil i en klass innan man går upp till nästa? Vem är du att bestämma vem som är hemmahörande i en viss klass? Man har heller ingen aning om vad det beror på att folk startar de klasser de gör - det kan finnas mycket goda skäl till det. Önskar så att folk kunde unna andra att det går bra och träna på för att bli lika duktiga själva istället för att gnälla på dem med höga resultat.
Man kan framföra sin åsikt alldeles utan att vara nedlåtande och mästrande. Om du är trött, kanske du ska gå och lägga dig. Det handlar inte om att unna andra eller inte! På samma sätt som inte knattelaget möter Div 1 i fotboll borde inte blåbär behöva tävla mot de som kommit längre. Det verkar vara ganska många som delar den uppfattningen. Diskutera gärna, men utan den skitnödiga attityden.
 
Jag sitter på en femåring som hemma ligger relativt stabilt på lätt c-lätt b-nivå i dressyren och nosar på vissa delar ur lätt A 1. Givetvis är inget felfritt ens hemma, men jag anser ändå att i det skicket hon/vi presterar på hemmaplan har vi ingen anledning att oroa oss för att skämma ut oss totalt. Vi har startat en pay and ride med i mina ögon helt okej procent i både lätt C 2 och lätt B 1. Efter det har vi gjort fyra lokala starter (en lätt C 1, två lätt C 2 och en lätt B 1), med betydligt sämre procent.

Men om vi inte fortsätter åka ut och tävla kommer det ju aldrig gå bättre heller? Det största problemet för oss är att hästen spänner sig på en ny tävlingsplats, och då sitter inte formen som den gör hemma. Hon blir också osäker och då faller de bitar hon har haft svårast för under inridning/utbildning (framför allt galoppfattningarna). Givetvis blir det en ond cirkel av att jag spänner mig över själva tävlingsmomentet, och det enda sättet att komma över det är att få rutin. Rutin får man genom att fortsätta åka till tävlingar, oavsett om man kommer sist.

Jag hade gärna åkt på fler pay and rider, eller åkt till samma tävlingsplats flera gånger i rad för att slippa själva momentet "här har jag aldrig varit förut, och där är ett hästätande hörn! :wtf: :eek: :nailbiting:" som min häst drabbas av ibland. Men dels kom jag igång lite för sent på säsongen, så de pay and rider som finns nu i höst är framför allt i lite svårare klasser, och dels bor jag i en region där det är ont om tävlingar på den "låga" nivån, så man får ofta åka en bit och "ta det som finns till hands". Då rider jag hellre en lokal lätt C 1 än att starta en lätt B 3 eller någon lätt A klass på pay and ride, faktiskt.

Dock hade jag aldrig utsatt varken min häst eller mig själv för tävlingsmomentet om jag inte hade känt att vi behärskade de moment som ingår i klassen hemma, så klart. Man kan aldrig helt veta hur hästen går på hemmaplan när man bara ser den visas upp på tävlingsbanan.
 
Jag tror det kan vara svårt att avgöra ett ekipages nivå bara genom att se dem på en tävlingsplats, eftersom det finns faktorer där som påverkar som inte finns hemma. Nervositet hos ryttaren och ovan miljö för hästen är två exempel. För att få rutin på dessa situationer måste man ju tävla...
 
Trött på det där snacket. Vad i hela friden är det som är så fel med att vilja bli ordentligt stabil i en klass innan man går upp till nästa? Vem är du att bestämma vem som är hemmahörande i en viss klass? Man har heller ingen aning om vad det beror på att folk startar de klasser de gör - det kan finnas mycket goda skäl till det. Önskar så att folk kunde unna andra att det går bra och träna på för att bli lika duktiga själva istället för att gnälla på dem med höga resultat.

Jag kan också tycka så. Om allt är perfekt får man 100% och allt under det är egentligen inte perfekt i fallande skala. Så de som rider en LB på 75%, är de inte mer "rätt" i klassen än en som rider på 58%?
Sedan tycker jag personligen att pay and ride är alldeles ypperligt att träna sig för tävling till en betyligt billigare peng. Jag tycket t o m att det är bättre för på de pay and ride jag varit på (även hoppning) har ryttarna fått några minuter med domaren på tu man hand där man fått lite tips och råd.:D
Hästen fattar ju inte skillnaden mellan en "riktig" klass eller pay and ride. För den orutinerade ryttaren är det lika nervöst att rida pay nad ride.:nailbiting:
 
Hästen fattar ju inte skillnaden mellan en "riktig" klass eller pay and ride. För den orutinerade ryttaren är det lika nervöst att rida pay nad ride.:nailbiting:
Skitnervöst är det!! :nailbiting:
Jag ska ut med min unghäst (-10) om en månad på p&r. Väljer p&r just för övningens skull. Jag har aldrig under mitt drygt 30-åriga liv tävlat dressyr och hästen har svårt med fattning för höger galopp. Så för att få rutin och inte tjorva ihop allt pga min nervositet så blir det p&r.
Tyvärr är det ont om den "tävlingsformen" här så tror att många får göra som @Kiwifrukt och välja att tävla på riktigt pga brist på andra alternativ.
 
"Se till att hästen går i form innan du ger dig ut och tävlar nästa gång så blir det roligare" fick jag som kommentar av domaren en gång. På en Lätt C. Att jag fick 47% (eller något sådant) är helt ok, men så länge jag inte stör medtävlarna eller är dum mot hästen så är det min sak om jag vill ut och tävla trots låga poäng.
 
Innan jag ger mig ut så vill jag känna att vi klarar programmet ifråga godkänt hemma först, dvs allra minst 60%. Då kan jag ta ev missar på tävlingen pga nervositet, rädd häst osv eftersom jag vet att vi egentligen kan. Att tävla är en så annorlunda situation att man behöver träna på det.

En unghäst skulle jag aldrig visa förrän den är någorlunda bärig. Jag ser ingen vits med att rejsa omkring på tävlingsbanan bara för att hästen ska få social träning. Den träningen kan den få på annat sätt, t.ex. genom att åka och träna på olika ställen. Jag vill inte sätta hästen på pottkanten utan anser det väldigt viktigt att den får känna att den kan och är väldigt duktig.
 
Så länge man har skaplig koll på sin häst och det känns bra på träning tycker jag att man kan tävla på.

Det är väldigt stor skillnad på att träna och tävla, tycker inte man ska vara så snabb att döma. De kan mycket väl göra jättefina program på hemmaplan men sen bli spända, nervösa osv när det är tävling.
 
Håller med!
Jag har nästan aldrig sett dåliga ritter utan snarare som du säger, de som är redigt överkvalificerade som rider för låga klasser för en säker placering. Det är ojuste mot de som är hemmahörande i den klassen. Det torde vara riktigt demotiverande att gång på gång behöva möta ekipage på en betydligt högre nivå. Konstigt att det inte finns kvalificeringsregler!

Jag undrar om inte de som anser att folk är överkvalificerade helt enkelt anser att en bra procent för klassen ligger runt 60-62% . Jag har faktiskt aldrig sett några överkvalificerade ritter.

Det kan ju inte finnas någon som på allvar tror att det är vanligt att man ena helgen rider MsvC på 65% för att sedan gå in och rida LB bara för att få en rosett? Måhända att folk varvar mellan LB och MsvC men då på betydligt lägre procent än 65% iallafall.

Om det råkar finnas en och annan som nu gör det, varför stör man sig på det? Isåfall är man ju en lika god kålsupare själv som vill åt rosetterna.
 

Liknande trådar

Dressyr Var iväg och red en LC:1 idag på en klubb ganska långt hemifrån. Det visade sig dock vara helt klart värt de 1 h 15 min det tog dit...
3 4 5
Svar
90
· Visningar
11 995
Senast: jemeni
·
Hästvård Jag bli bara så less och börjar känna att jag snart nått punkten där jag inte orkar mer. Samtidigt så vetesjutton om jag orkar...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
11 647
Senast: ako
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp