Något inbyggt mot svärmor?

[Brandgul]

Jag gillar min svärmor jättemycket. Hon är verkligen den bästa jag haft. Hon lägger sig absolut inte i något och hon är glad och jättetrevlig.

Men i samband med att jag blev gravid så blev jag bara SÅ irriterad på henne. Jag blir jättebesvärad när hon ska fråga hur jag mår och prata om vår bebis osv osv. En gång skulle hon börja klappa på min mage utan att fråga om lov och då fick jag verkligen panik och sa till henne att jag inte uppskattar det. Nej ingen annan förutom min sambo får heller göra det, men ingen annan har heller försökt. Jag har rätt så stor fysisk närgräns mot andra förutom min pojkvän.

Sen började jag oroa mig för förlossningen. Att de skulle komma dit och jag vet inte om jag verkligen orkar träffa mina svärföräldrar precis efteråt. (Mina bor så långt bort så de kommer inte) Jag sa till min sambo att jag absolut inte vill missunna dem att träffa sitt barnbarn, men att det kanske blir så att han och barnet får ta hand om det och jag kan ligga på rummet ifred. Men jag orkar inte att de kommer och tittar på mig som ett djur på cirkus. Så känns det...

Till min stora glädje så får man inte ta emot besök på BB förutom sin sambo *puh* Vad jag andades ut. Då slipper jag vara bromsklossen/glädjedödaren. Då kommer jag undan det problemet utan att uppfattas som tjurig.

Sen är det bara att bita ihop och se glad ut när vi kommer hem. Men då har jag ju iaf fått vila ett par dagar.

Men varför känner jag så här? Jag vill verkligen inte det. Min svärmor är helt toppen på alla vis Jag antar att det handlar om någon slags konkurrens/moderskapsroll eller nått annat sånt löjligt. Så jäkla urfånigt... Jag känner mig heldum

 

[humlanotrocadero]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Min svärmor är även hon FANTASTISK!

Men när hon köpte en stol o ställde i vardagsrummet o sa "tänk vad skönt Eva här kan du sitta o amma hur mkt du vill" fick även jag panik!

Vad tror människan? Att jag ska sitta o amma bland folk mitt i vardagsrummet? Jag är inte ens säker på att jag vill vara hos de i början, det är deras tur att komma till oss om de vill umgås, de har bil o det har inte vi.

Har inget råd att ge förutom att hon säkert bara vill väl, det tror jag! Hon är nog så glad och uppspelt att hon inte kan dölja det.

 

[Bollen]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Min svärmor hade ett långt samtal med mig för flera år sen om amning eller ersättning. Jag var inte gravid och dessutom stor fobi för allt som hade med barn att göra.
Nu däremot under hela graviditeten har hon knappt nämt min mage eller frågat hur jag mår!! Hon lärde sig vä något av min skräckslagna min den där gången!

 

[Jolanta]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

På vårat BB fickfolk komma på besöks tiden. ALLA kom första dagen, mina föräldrar (som skulle åka hem samma dag, 150 mil, så de fick jag ju godkänna) sambons pappa med bihang, (har väldigt svårt för honom) och sambons mamma med hela sin familj. Jag kände mej verkligen utstrirrad, blodförlust, kunde knappt röra mig för att jag var så svullen.

Det slutade med att jag bad hela sambons mamma med familj att "Gå här ifrån för helvete" , för att jag höll på att få ett psykbryt av allt folk som var där.

De sprang hos oss varje dag när vi kom hem ifrån BB, när jag ville ta det lugnt och lära känna bebis. De ringde aldrig, uatn gick bara rakt in. Det var skitjobbigt.

Min svärmor var verkligen en drömsvärmor tills jag fick barn, nu är hon svärmoren från .

Jag kände precis som dig, och gör det tyvärr än.

 

[vansinnet]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Känner också igen mig.
Svärmor är hur trevlig som helst och hjälper oss mycket. Men just nu så känner jag mig väldigt provocerad hela tiden av henne.
Eftersom min sambos syster fick barn för 8 månader sedan så verkar det som att svärmor tror att allt som systern gör är det enda rätta. Hon tycker att jag bör göra precis som systern när det kommer till amning, påklädning, ditten och datten..
Alla kläder som systern har, alla saker som systern har osv måste jag också ha.

Det är jättejobbigt eftersom jag minst av allt vill verka otacksam. Men jag tror det är en vanlig känsla och man får väl hoppas att det går över med tiden.

 

[mino]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Oj, är det jag som har skrivit detta inlägg när jag sov? Exakt så kände jag det också. Mitt enda råd till dig är att du går på dina känslor och ger dig själv lite tid att ställa om innan du låter svärmor/farmor komma farandes. I mitt fall kom de två dagar efter vi kommit hem och jag kan fortfarande nästan få tårar i ögonen när jag tänker på hur arg och kränkt jag blev av deras sätt att stövla in och vara beskäftiga. De trodde antagligen att jag skulle bli glad av äldre, mer erfarna föräldrars oombedda "råd" och kommentarer. Jag kände inte att de respekterade mig och visade hänsyn och även om jag i efterhand kan se att det var skitsaker egentligen så har det tagit lång tid, egentligen först nu över 1,5 år efter som vår relation har kommit någorlunda i balans igen. Men fortfarande håller jag dem på visst avstånd från vår familj för att de inte ska få för sig att de har rätt att börja styra och ställa och ta över med mitt barn.

Nu med barn nr två som kommer i juli vet jag inte hur jag ska göra. De väntar med att åka på semester för att de ska kunna få se bebisen vilket innebär att det kommer att bli ännu svårare att säga nej om de vill komma när jag inte känner mig redo än. Jag tycker också att det är svårt att ange ett vettigt skäl till varför de inte skulle få komma utan att verka, som du skriver, tjurig. Det är ju något positivt, egentligen, att de uppskattar ens barn. Men så känslig som jag var förra gången med amning etc så tog det verkligen på krafterna att försöka stå emot påflugna och okänsliga kommentarer om allt från amning till vår bebis hälsotillstånd. Jag gillade inte ens att de köpte kläder till bebisen, det kändes som allt de gjorde var ett försök att tränga sig på och ta över hela projektet och börja domdera över det. Låter nog knäppt men det var så jag upplevde det.

Det enda sättet att hantera det är kanske att säga att de får vara på besök max en halvtimme för att vi behöver umgås som familj i första hand. Denna årstid kan man ju även skylla på RS virus. Och gå undan när du ska amma så att du får en stund i fred.

 

[Bellatrix]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Skyll på RS-viruset.
Vilket ju egentligen är fullständig sanning.
Vi fick stränga order om att inte låta bebisen träffa några som inte var nödvändiga de första veckorna pga RS-viruset.
Det kan leda till hjärnhinneinflammation, det är bara att säga som det är . Minst två veckor får de hålla sig borta. Ingen kan argumentera mot att man sätter barnets hälsa främst.

 

[nDian]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

När jag var tillsammans med min dotters far så hade jag sagt att jag vill att det inte skulle komma några människor dom första dagarna. Som någon sa man vill lära känna sitt första barn osv.. När vi kom hem jo vem var inne i huset jo hans föräldrar. Dom kom varje dag i en vecka.. Visst jag förstår dom att dom vill se sitt första barnbarn. Men man måste ju reskpektera andras åsikter.. Men sen så kvittar det vem det är som bara klampar in.. Om man vill vara ifred så ska man få vara det. När jag och min pojkvän får barn så kommer jag att vara hård med det.. Som tur är så bor bara min mamma och hennes man och mina syskon i närheten. Så dom andra måste ringa innan för att komma hehe..

Mvh

 

[Flyttfogel]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Jag sa till när förlossningen började närma sej att jag inte ville ha besök på BB. Jag kände ungefär som du och ville bara vara med min lilla familj. Men jag sa även att om jag kände annorlunda när vi väl var där så kunde de kanske komma. Detta gällde alla.
När jag låg där på BB ville jag inte ha besök o så blev det, Adams faster o en kusin kom förbi på besökstid på tredje dagen då vi gick ner, de kom ej upp på rummet, och det var alldeles lagom med det enda besöket.

När vi kom hem var det samma sak, allt var så nytt med liten bäbis och jag orkade inte med så mycket besök så det var de närmaste som kom och sen tog vi själva små utflykter o hälsade på folk när vi själva orkade. Som nyblivna föräldrar har man inga som helst skyldigheter att visa upp sin bebis, gör så som du/ni känner är bäst för er!

 

[Flyttfogel]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Skyll på RS-viruset.
Vilket ju egentligen är fullständig sanning.
Vi fick stränga order om att inte låta bebisen träffa några som inte var nödvändiga de första veckorna pga RS-viruset.
Det kan leda till hjärnhinneinflammation, det är bara att säga som det är . Minst två veckor får de hålla sig borta. Ingen kan argumentera mot att man sätter barnets hälsa främst.

Vi skyllde faktiskt lite på att Adam för 1månad för tidigt född och extra känslig. Vi fick rekommendationer om att inte ta emot besök och tänka på att han fortfarande skulle legat i magen o växt till sej i lugn o ro. Just det sista var bra argument så han slapp vandra runt i famnar i början, alla ville ju hålla såklart men det fick dom inte! Där var vi stenhårda, han sov oftast o mest hela tiden och det var ingen som fick pilla på honom o störa.

 

[Timsetim]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Men varför känner jag så här? Jag vill verkligen inte det. Min svärmor är helt toppen på alla vis Jag antar att det handlar om någon slags konkurrens/moderskapsroll eller nått annat sånt löjligt. Så jäkla urfånigt... Jag känner mig heldum

Hormoner!!

Visst blir man less på att folk alltid ska skylla på hormonerna? Men när jag tänker tillbaka på min graviditet och vissa känslor jag hade då så kan jag bara skaka på huvudet och säga att det "måste ha varit hormonerna"!! Men när jag var uppe i det så var det helt naturligt och enligt mig själv så var jag inte "besatt" av hormoner utan jag var precis som vanligt. :smirk:

I mitt fall var det inte min svärmor som jag hade en konstig känsla kring utan det var en kollega på jobb. Nu i efterhand kan jag tycka att hon brydde sig och kom med vettiga råd, men då var hon en avundsjuk och otrevlig typ! Varför skulle hon säga till mig hur jag skulle göra och ge mig råd jag inte ville ha??

Som sagt, i mitt fall så förstorade jag upp det hela! Jag blev helt enkelt känsligare än vad jag själv var medveten om!

Jag känner även igen det där med att känna sig som ett djur i bur! Vi bestämde tidigt att vi skulle vänta med de flesta besöken tills vi kom hem. Men när barnen väl var hemma så ville jag inget annat än visa upp mina barn och ta åt mig äran för att de kommit till världen!

/Timsetim

 

[cirkus]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Liten allmän reflektion;

Är det bara svärmor/svärfar som ni har problem med ?

Era egna föräldrar då ?

 

[Flyttfogel]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Nej, i mitt fall gällde det alla- svärföräldrar, mina föräldrar, våra syskon, kompisar- alla.

 

[mino]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

jag fick mycket bättre relation till mina föräldrar än jag nånsin haft förrut. Det var som att de kopplade av och lämnade över stafettpinnen när jag fick barn. Extremt oväntat eftersom jag tidigare varit så glad över att det var svärisarna och inte mina föräldrar som bodde närmast. Mina föräldrar förmedlade att de litade fullständigt på mitt omdöme och att de tyckte att jag gjorde rätt med mitt barn, vilket var tvärtemot vad mina svärföräldrar gjorde. Ändå var det inget speciellt med vårt barn så ibland tycker jag att mina svärföräldrar letar efter fel/problem som de vill att vi ska be dem om råd om och som de kan få engagera sig i. Underförstått är också att hade det varit deeeras barn... Bla hade dottern, 1 år 8 mån, tydligen blivit rädd när det ringde på dörren när de var barnvakt hemma hos sig (de var dessutom nyinflyttade). Då fick de för sig att det hade med tomten att göra (som givetvis hade varit en person ur min familj) och att hon var lite osäker på sig själv. Det var de ju dessutom tvungna att prata med oss om i detalj. Detta trots att hon är ett barn som har varit extremt lätt att skola in på dagis och överhuvudtaget framstår som väldigt trygg och glad. Numera skrattar jag mest åt deras försök till att skaffa sig tolkningsföreträde.

 

[Midna]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Jag känner igen mig precis i det du skriver. Har tidigare haft en rätt bra relation med min svärmor, men sen jag blev gravid blir jag bara mer och mer irriterad på henne. Framför allt tycker jag att det är jobbigt när hon ska hålla på att tjata om hur jag mår hela tiden, och hon ger sig inte när jag säger att jag mår bra. Det är som att hon nästan kräver att jag ska ha nån typ av krämpor bara för att jag är gravid.
Till saken hör att jag allt för väl minns vad hon sa om min svägerska när hon var gravid för tre år sen, och verkligen hade graviditeten från helvetet. Då tyckte vår svärmor att hon var gnällig och kände efter för mycket (men det sa hon så klart bara bakom ryggen på min svägerska). Med tanke på det skulle jag aldrig våga berätta för min svärmor om det var nåt som var jobbigt, för då skulle nog jag också betraktas som gnällig. Otroligt trist är det i alla fall.

Men något som stör mig otroligt mycket överlag är varför "alla" är så fixerade vid min vikt. Visst, jag är lite överviktig till att börja med så jag är väl känslig inför ämnet redan från början. Men är det verkligen ok att vem som helst kan komma och bara fråga rätt ut "Hur många kilon har du gått upp nu då"? Det är väl min ensak kan jag tycka!

Nåja, kanske det bara är hormoner det beror på. Återstår att se framåt sommaren. Men jag är redan nu glad att på mitt BB är bara pappa och ev. syskon välkomna!

 

[Zaria]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Jag gillade min dåv svärmor jättemycket tills dagen Hampus kom och första frågan var "Jaså,han har kommit nu,hur SVART är han då?"

(Annars har jag hört att man kan säga grattis,eller fråga hur bebis mår eller om förlossningen gått bra)

När jag sedan får pikar för att jag ammar,för att HENNES barnbarn har fel färg på kläderna (pojkar skall BARA ha ljusblått),Hampus skulle slitas ur min famn redan första gången och "skickas bordet runt" (jag och mina hormoner sprang in på toa och grinade en timme) och hur elak sonen var jämfört med hans kusin som är lika gammal,sedan har jämförelsen bara fortsatt...idag är visst Hampus ett "snällt barn" enligt fd svärmor,för kusinen är så otroligt elak och jobbig så hans "stackars" föräldrar ångrar honom djupt

Sedan har hon fortsatt i samma stil med allt från att jag tar droger till att vara alkoholst och kn*lla runt i hela bygden.

Jag träffar henne inte idag,jag bryr mig inte om henne alls,hon är farmor till min son och vi pratar inte illa om henne här,men jag minns med mig att jag kände mig som världens uslaste mamma första månaderna.

Får jag barn med min nuvarande tror jag att det inte blir några problem, hans mamma verkar vara jättesnäll och go

 

[Zaria]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Liten allmän reflektion;

Är det bara svärmor/svärfar som ni har problem med ?

Era egna föräldrar då ?

Med mina föräldrar har det gått bra,pappa bryr sig inte så mycket mer än att det var roligt att vänta/få barnbarn och min mamma har varit noga med att det är jag som är förälder och att det är mina beslut som gäller.

 

[Brandgul]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Vad tror människan? Att jag ska sitta o amma bland folk mitt i vardagsrummet? Jag är inte ens säker på att jag vill vara hos de i början, det är deras tur att komma till oss om de vill umgås, de har bil o det har inte vi.

Har inget råd att ge förutom att hon säkert bara vill väl, det tror jag! Hon är nog så glad och uppspelt att hon inte kan dölja det.

*ha ha* Jag vill absolut inte sitta och amma så att de ser på en med blick *så gulligt* Nej så hemskt...

Ja de är så otroligt glada och uppspelta och jag vill ju verkligen inte ta glädjen ifrån dem. Därför känner jag ju mig som värsta partybromsen som känner så här Jag vill verkligen inte det... Jag hoppas att det går över De är så otroligt snälla och goa mot sitt första barnbarn (inte från oss då) De är inga barnpassare utan de leker verkligen. Klär ut sig och är med i lekar m.m. Det är ju en enorm tillgång!

 

[Brandgul]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

På vårat BB fickfolk komma på besöks tiden. ALLA kom första dagen

Nä fy vilken mardröm Ibland så undrar jag vad som var fel med den där glasrutan där någon lyfter upp bebisen och visar upp den och sen kan alla gå hem igen... Helst i dessa RS-tider så skulle väl det vara suveränt! Man kan ju skicka en sköterska eller pappan att visa upp det lilla knyttet!

 

[Midna]

Sv: Något inbyggt mot svärmor?

Liten allmän reflektion;

Är det bara svärmor/svärfar som ni har problem med ?

Era egna föräldrar då ?

Än så länge känns det faktist som min relation till mamma har förbättrats sen jag berättade att hon ska bli mormor (första barnbarnet). Hon har varit inne i en djuuuup egotripp de senaste åren, så det har bara varit jag, jag, jag när man pratat med henne. Lite tröttsamt i längden.
Nu känns det som hon har lyft fokus lite grann i alla fall och det känns himla bra. Jag har dessutom redan nu förklarat att jag inte vill veta av någon telefon- eller besöksterror när det börjar närma sig. VI talar om när det är nåt på G och när det är ok att komma och hälsa på. Och det säger hon att hon har förståelse för, förhoppningsvis kommer hon ihåg det när det är dags också