Sv: Mugg
fann detta hos Tinker hemsidan.
Mugg
En sammanfattning av boken "Mud fever", som är skriven av Anke Rusbuldt och ingår i en serie hästböcker från Horse Guides. Boken finns att köpa på akademibokhandeln och även via nätet genom AdLibris (pris ca 120 kr).
Introduktion
Mugg är en hudinfektion ofta relaterad till baksidan av kotled, karled och skenben. Det finns många uttryck för hudinfektioner på benen men mugg är det namn man oftast stöter på även om det inte är en medicinsk term.
Mugg kan även finnas på andra ställen på hästens kropp som tex på magen eller högt upp på benen (rasp) Det finns många olika orsaker till att hästen drabbas och det finns lika många sätt att behandla åkomman, men hur som helst så är alla fall av mugg mycket besvärande både för hästen och dess ägare/skötare. Behandlingen är oftast mycket långdragen och i vissa fall extremt smärtsam. Ibland kan tom hälta förekomma och hästen måste få total vila.
Medicinskt talat så är mugg ett uttryck för generella infektioner härrörande till det övre hudskiktet epidermis, om tillståndet håller i sig och förvärras kan det undre hudskiktet, hypodermis drabbas (allvarlig risk för lymfangit, blodförgiftning).
Infektionen kan förvärras ytterligare av ohyra, svamp, sår, skador, allergier och kan även vara ett uttryck för en allvarligare inre sjukdom eller ett stressat immunförsvar.
När uppkommer Mugg?
Oftast är besvären värst under vintermånaderna och drabbar gärna hästar med mycket hovskägg som tex Frieser, Clydesdale, Tinker mfl. Det verkar också vara så att hästar med vita ben drabbas lättare och en teori om att det skulle kunna vara ärftligt finns. Mugg är inte smittsamt.
En frisk häst med ett gott immunförsvar har större chanser att stå emot ett angrepp. Alla former av hudinfektioner är ett tecken på en inre obalans eller att hästen lider av psykiska problem (inga kompisar, lite motion, dålig mat, långtråkigt mm) Naturligtvis så påverkar även en dålig hygien hästens immunförsvar.
Blir huden på något sätt skadad så öppnar det genast förutsättningarna för att en bakterieinfektion eller svampinfektion kan få fart. Småkvalster, skabbdjur kan också invadera hårsäckarna när hårfällningen sätter igång vår och höst som i sin tur leder till hudirritationer på karled/kotled. Både svampinfektioner och ohyra är svåra att bekämpa och tyvärr inte särskilt känsliga för antibiotika.
En del hästar får mugg fast alla ovan nämnda orsaker är eliminerade och en del hästar får aldrig mugg även om de lever under mycket dåliga omständigheter. Detta är mycket underligt men ett faktum som ingen ännu riktigt lyckets lösa.
Symptom på en annalkande mugginfektion
Första symptomet är en liten rodnad av huden och den känns lite varm, därefter kommer små krustor och blåsor att uppträda som så småningom spricker eller går sönder, huden är nu skadad. Ur dessa småsår kommer det att vara sig och feta eller torra små skorpor kommer att bildas på huden (det är skillnad på behandlingen s tillvägagångssätt beroende på om huden är torr eller fet) Huden är nu känslig och ömmande.
Dom öppna såren kan nu bli invaderade av olika bakterier och beroende på vilken bakterie som får fäste kommer varet att bli grönt, gult eller ha en rutten lukt. Över såren blir det alltså ett lager av var, smuts, små blodblandade skorpor och ihopklibbad päls. Den här "beläggningen" blir en perfekt grogrund för uppkomsten av elaka sår. Eftersom huden nu ej kan andas kan också en svaminfektion få fart. Såret börjar nu att klia och om det dessutom finns ohyra med i bilden så blir problemen uppenbara, hästen kliar sig ideligen och kan även börja stampa med hovarna.
Troliga och vanliga orsaker till muggens uppkomst
Obalanserad/dålig foderstat
Hästens näringslära är komplicerad och ännu inte helt klarlagd, men med en brist på vitaminer, mineraler och spårämnen kan det naturliga försvaret av huden sättas ur spel. Likaväl så kan en överdrift bli skadlig och behovet hos olika raser måste tas i beaktan. En del fodersammansättningar sägs påverka hud, hovar och päls samt ämnesomsättning. En överutfodring av lättsmälta kolhydrater, som ofta kan ses i samband med betessläpp på våren kan öka risken för foderframkallande mugg.
Se över att du erhåller en tillräcklig foderstat till din häst vad gäller vitaminer, mineraler och om du är minst osäker ta hjälp av din foderleverantör eller veterinär. I svåra fall kan en blodanalys behöva göras för att se vad som fattas din häst.
Tänk också på att om du i all välmening kanske ger din häst något mer av en viss produkt så kan det vara menligt på något annat sätt. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig olika ämnen fungerar inte alltid som man tror, tex så behövs en viss mängd fett/olja för att kroppen ska kunna ta upp olika vitaminer.
På vintern är det viktigt att hästen får mycket stråfoder av god kvalitet och att när man ger tillskottsfodret (kraft, vitaminer/mineraler) gör det efter högivan så att magen är väl förberedd. Oljor och B-vitaminer är generellt alltid bra att ge till sin häst för att hålla huden i trim, solrosolja, linfröolja är bra för att få en förbättrad ämnesomsättning och en vacker päls. Likaledes sägs foderjäst vara undergörande för din häst.
Hur som helst, var alltid skeptisk och observant på olika produkter som lovar både det ena och det andra, en bra näringslära och en enkel väl sammansatt analyserad foderstat av hög kvalitet är vad som gäller.
Mugg som varningssignal på en allvarligare sjukdom
All eksem inklusive mugg kan vara tecken på en inre sjukdom eller obalans. Lever och njur-sjukdommar åtföljs ofta av problem med huden. Problem med cirkulation, hovbesvär och brist på motion kan påverka tillståndet på huden runt karled/kotled. Invation av inälvsparasiter kan också öka benägenheten för att få mugg. Binjurar som fungerar onormalt är även en aspekt som under stressfyllda omständigheter kan göra sig påminda. Kom alltid ihåg att välbefinnandet hos HELA HÄSTEN måste tas i beaktan även om problemet verkar vara begränsat till benen.
Inkorrekt hästhållning
Hästar som aldrig har en möjlighet till att få komma in och torka upp emellanåt och som ständigt utsätts för smuts och väta löper en stor risk att så småningom drabbas, dock kan även en alltför nitisk tvättning av benen verka menligt pga att huden och porerna kan täppas till och man får en svampinfektion som följd. Om man envisas med att tvätta benen måste man se till att kunna torka benen ordentligt med ex en hårfön och inte ha på någon hudlotion innan huden är helt torr.
För att kunna ge rätt behandling är det viktigt att veta i vilket stadium av mugg som hästen befinner sig i. Mugg kan delas in i 5 olika tillstånd:
Huden är röd och irriterad
Huden är röd, irriterad och svullen/varm
Huden börjar att spricka/torka och var, serum läcker ut på huden
Huden är svullen och små variga sår uppstår. Blåsor och skorpor hopar sig och hästen ömmar och har ont.
Huden blir förtjockad och benen svullnar. Det undre hudskiktet är nu skadat och tillståndet betraktas som mycket allvarligt och svårbehandlat, om ens behandlingsbart.
Även om man lyckats behandla mugg vid stadium 3-4 så förblir det övre hudskiktet skadat och vid en eventuellt ny formsvacka kommer huden lättare att bli infekterad och då även svårare att behandla Det är lätt med andra ord att hamna i en ond cirkel. Hästen kan också ha flera olika stadier av mugg på olika ställen på kroppen/benen samtidigt och skall då behandlas därefter.
Behandling
Steg 1-2
Om hästen är torr och ren och alla omständigheter äre OK ska man ej utsätta hästen för tvättning. Smörj in huden två gånger per dag med en mjukgörande salva gärna en oljebaserad, tex fiskleverolja, zinksalva. Om hästen kliar sig (och OM det inte beror på ohyra) utan för att huden spricker kan en lokalbedövande salva användas i inledningsskiftet av behandlingen för att bryta den onda cirkeln av sår-klining-nya sår-klining igen osv..
Steg 3-4
Den infekterade huden ska göras ren med en mild tvål två gånger per dag. Badda gärna huden efteråt med 3%väteperoxid och slutligen sårpuder eller en antiseptisk salva läggs på tunt över den skadade huden.
Behandling med antibiotika kan i vissa fall bli nödvändig när envisa bakteriestammar invaderat sår som inte vill läka. Ett sekretprov kan behövas tas för att bestämma vilken typ av antibiotika som ska sättas in. Antibiotikan kan ges som injektion, medicin eller som salva. Naturligtvis ska en veterinär konsulteras för att utesluta felbehandling och för att minimera risken att råka ut för resistenta bakteriestammar.
Behandling av svampinfektion
Om huden råkat ut för en svampinfektion ska den behandlas med medel för detta. Man kan välja mellan olika preparat och schampon att tvätta och badda huden med (för korrekt medikament kontakta din veterinär) Det finns möjlighet att vaccinera hästar mot besvärliga svampinfektioner en injektion med 2 veckors mellanrum. tyvärr görs detta EJ i Sverige.
Ohyra och skabb: -ja, där är vi ju själva "experter" och denna bok gav inga nyheter, tyvärr. Men sebacil och frontline är väl de preparat som är mest beprövade idag.
Vidare tar författaren upp lite alternativa metoder som tex vikten av att hästen måste motioneras regelbundet för att få en så bra blodcirkulation som möjligt, vilket i sin tur ledet till läkning. En annan metod som stimulerar cirkulationen och påverkar läkningen och reducerar inflammationer är laser, 5 minuter per behandling var 7:e dag sägs vara mycket välgörande?
Att vaccinera sin häst i förebyggande syften för att motstå svampangrepp rekommenderas också.
Boken avslutas med en lista över preparat och medikamenter som kan användas vid hudbesvär tex Aloe Vera, Arnica kräm, barnolja, barnpuder, fiskleverolja, zinksalva, fuciderm, hibiscrub, vetodex creme mm. Själv brukar jag använda Emu olja för att mjuka upp skorpor och fnas.
