superbusan
Trådstartare
Lilla pålle är inte riden så mycket. Men har trots allt gått ett rätt stort antal gånger med sonen på ryggen och mig bredvid. Jag har ridit hem ett fåtal ggr själv. Scenario: Matte sitter upp och ska rida hemifrån. Smackar på, lilla pålle står som fastfrusen i marken, försöker vända in mot stallet några gånger. Vägrar gå av stallbacken. Efter 5 minuter hoppar matte av med ett jättemorr varvid pålle glatt följer med matte bårtåt vägen. vi stannar, sätter igång för smackningaroch vänder på tygeltagen matte tar bredvid. Matte sitter upp och rider hemåt, försöker rida förbi stallet åt andra hållet men se då är det roliga slut... Matte börjar tänka tankar som billig häst! Och nej vi behöver inte spekulera i sadlar och ont i ryggen m.m. Pålle har utprovad sadel, och är i fin form. Har någon annan varit med om något liknande? Jag är van vid travhästar som aldrig skulle komma på tanken att "frysa" Han lyder mig ju från marken. Flyttar för tryck med fingrarna. Har jag gjort mig själv en otjänst genom att gå bredvid med sonen så mycket? Vad ska jag göra? Har god lust att ta till ett jätterapp, men han blir panisk om han blir rädd, och det vill jag inte vara med om.