Morgonpigg

@Mabuse de där två timmarna försvinner så fort, mest för att minst en av oss är trött och grinig. Ser fram emot att familjen håller mer samma sovtider.

Tror lite det kan ha med sommaren att göra, ljuset och allt glatt fågelkvitter är nog det som väcker honom tidigt. Han har mörkergardin och fåglarna kan jag inte göra så mycket åt.
 
@Mabuse de där två timmarna försvinner så fort, mest för att minst en av oss är trött och grinig. Ser fram emot att familjen håller mer samma sovtider.

Tror lite det kan ha med sommaren att göra, ljuset och allt glatt fågelkvitter är nog det som väcker honom tidigt. Han har mörkergardin och fåglarna kan jag inte göra så mycket åt.

Så är det ju, när barnen väl sover och man plockat undan för dagen och förberett för nästa dag, då är båda aströtta och osociala.
 
@Teilani vi har gjort så att vi (jag) har varit superkonsekventa på den punkten sen dottern föddes. (Well, första månaderna sov hon ju hela tiden så då var det inte speciellt svårt ;)) Men jag har helt enkelt vägrat börja dagen innan det är en hyfsat vettig tid iaf. Jag har vart jätte tråkig, vägrar lämna sängen och vart tydlig med att lägga ner henne i sängen varje gång hon försöker resa sig och börja härja. Nu när hon sover i eget rum får hon komma till oss vid 5 tiden men då är det sova som gäller. Ibland är det lite hopplöst, ffa när maken börjat ta henne och han är inte riktigt lika konsekvent som jag är vilket dottern vet, men allt som oftast funkar det bra. Vår klocka ringer kvart i sju och vaknar hon strax innan det så får hon gå ner från sängen och gå in i sitt (barnsäkra) rum och leka om hon vill. Oftast hämtar hon bara något och kommer upp i sängen och pysslar. Enda gången jag går upp tidigare är om man märker på hennes humör att hon är hungrig.. Nu har hon haft en period när hon visar tendenser till att vakna tidigare men än så länge har det varit hanterbart och oftast somnar vi om. Hon är 15 mån.
 
Apollo: vi har nog gjort lite lika där några gånger. Har aldrig funnits en chans för barnet att få upp oss innan 6, vi är bara för trötta och säger att det är natt. Han har fått krypa ned i sängen o efter ett litet tag somnat om. (När han ammades gick jag såklart upp).
 
@Badger åh, tack och lov behövde jag inte ens gå upp då! Då sov hon i vår säng och jag liggammade, så när hon vaknade drog jag henne bara närmre, ammade och sov vidare.

Vi har verkligen haft det smutt och jag känner inte alls igen mig i att man ska va as trött och asocial om kvällarna. När dottern somnat vid sju så umgås vi och kollar på en film eller om någon av oss går ut på gården till djuren. Visserligen jobbar inte jag heltid men när hon sover så är det inte mer sysslor eller förberedelser kring henne. Mornarna är inte heller proppade med grejer att göra innan hon åker till dagis. Vi går upp, jag sätter in hennes gröt i micron, byter och kläs på medan den blir klar, hon äter, borsta tänderna och sen ska jag sno ihop mig själv innan jag packar det sista och sen är vi på väg. Eg tar det inte mer än en timme och då hinner hon härja runt och leka lite också. Antar dock att det blir mer liv i luckan inom ett par veckor när lillasyster kommer. Tur att dom har en pappa som är egen företagare och har styrt upp så han kan backa mig med morgonrutinerna innan han åker till jobbet.
 
@Badger åh, tack och lov behövde jag inte ens gå upp då! Då sov hon i vår säng och jag liggammade, så när hon vaknade drog jag henne bara närmre, ammade och sov vidare.

Vi har verkligen haft det smutt och jag känner inte alls igen mig i att man ska va as trött och asocial om kvällarna. När dottern somnat vid sju så umgås vi och kollar på en film eller om någon av oss går ut på gården till djuren. Visserligen jobbar inte jag heltid men när hon sover så är det inte mer sysslor eller förberedelser kring henne. Mornarna är inte heller proppade med grejer att göra innan hon åker till dagis. Vi går upp, jag sätter in hennes gröt i micron, byter och kläs på medan den blir klar, hon äter, borsta tänderna och sen ska jag sno ihop mig själv innan jag packar det sista och sen är vi på väg. Eg tar det inte mer än en timme och då hinner hon härja runt och leka lite också. Antar dock att det blir mer liv i luckan inom ett par veckor när lillasyster kommer. Tur att dom har en pappa som är egen företagare och har styrt upp så han kan backa mig med morgonrutinerna innan han åker till jobbet.

Trött och asocial blir man när barnen sover lite, dåligt och/eller omlott. Vid nio brukar barnen ha somnat hemma hos oss, sen är det ett par-tre uppvak minst på natten, och sen vaknar de för dagen halv sex ungefär. Om min man hämtar, så har han stigit upp fem och redan stuckit till jobbet då. Oftast är en vuxen själv med dem på kvällen, och då är det svårt att hinna särskilt mycket hushållsarbete, om man inte vill göra det samtidigt som nån ligger på golvet och skriker/gråter efter en. Alltså återstår ofta lite undanplockning efter middagen, undanplockning av leksaker, titta på väderprognosen och lägga fram kläder till nästa dag, mata fiskarna, vika tvätt, betala räkningar. Sen är klockan halv tio-tio, och båda har varit vakna sen fem-sex på morgonen och är aströtta.
 
Mannen fick sovmorgon idag, killen sov till halv sex efter att ha varit upp till nio. :)

En del här har lyft över barnet till sin egen säng och sovit vidare. Det är inte ett alternativ här, sonen tjoar, hoppar och far. Har han vaknat är han inte still många sekunder innan det är dags att sova igen. Vilket är jättehärligt och se när man själv fått sova ut lite.

Han vaknar 2-3 gånger de flesta nätter och behöver vyssas lite innan han somnar om. Men det har börjat komma nätter där han sover helt ostört också. Vi är ändå glada att han sover så bra, första sex månaderna behövde han vyssas eller ammas varannan timme på natten, det var tufft. Ett tag sov han inte mer än 30 min i streck och han har aldrig accepterat att sova jämte oss utan det ska bäras för att somnas om. Det var tufft.

Vi är inte inne på att skaffa fler barn kan jag säga!
 
@Mabuse @Teilani
Alltså, man vänjer väl sig och gör det man måste, men min spontana reaktion är att jag hade dött! Jag avundas er verkligen inte. Vi har haft en unge som sovit rätt bra från start. Från början sov hon snudd på 24/7 och var mer eller mindre bara vaken när jag väckte henne för mat. Sen liggammade jag som sagt och sedan har hon sovit hyfsat länge i vår säng (till ca 13 mån). Nu sover hon i eget rum och blir mycket mindre störd och vaknar inte lika ofta om nätterna! Nu kan hon pipa till kring 11, oftast lägger hon sig ner och somnar om själv, sen en gång kring 2-3, då behöver vi oftast gå in och lägga henne ner (då somnar hon om direkt) sen vill hon upp till oss kring 5-6. Lite då och då bjuder hon dock på att sova hela nätter utan några som helst problem. SÅ himla skönt.
 
@Mabuse @Teilani
Alltså, man vänjer väl sig och gör det man måste, men min spontana reaktion är att jag hade dött! Jag avundas er verkligen inte. Vi har haft en unge som sovit rätt bra från start. Från början sov hon snudd på 24/7 och var mer eller mindre bara vaken när jag väckte henne för mat. Sen liggammade jag som sagt och sedan har hon sovit hyfsat länge i vår säng (till ca 13 mån). Nu sover hon i eget rum och blir mycket mindre störd och vaknar inte lika ofta om nätterna! Nu kan hon pipa till kring 11, oftast lägger hon sig ner och somnar om själv, sen en gång kring 2-3, då behöver vi oftast gå in och lägga henne ner (då somnar hon om direkt) sen vill hon upp till oss kring 5-6. Lite då och då bjuder hon dock på att sova hela nätter utan några som helst problem. SÅ himla skönt.

Jag kan inte påstå att man vänjer sig, dessvärre, snarare blir man mer och mer sliten. Men det hade ju varit praktiskt om man helt enkelt hade kunnat vänja sig vid att sova mindre, och vara nöjd med det!
 
@Teilani
En del här har lyft över barnet till sin egen säng och sovit vidare. Det är inte ett alternativ här, sonen tjoar, hoppar och far. Har han vaknat är han inte still många sekunder innan det är dags att sova igen. Vilket är jättehärligt och se när man själv fått sova ut lite.

Hmm jo det har också hänt med hopp och far och jag vill leka osv. Det fungerar bara inte på oss, innan 6 så är det närapå omöjligt att få upp oss. Han har hoppat och forit ovanpå oss och tjoat utan att vi egentligen mer än surt muttrat, lägg dig och sov -det är natt. Men det är såklart olika med olika barn hur envisa de är, som tur är har det bara hänt ett par tre gånger.
 
@Mabuse @Teilani
Alltså, man vänjer väl sig och gör det man måste, men min spontana reaktion är att jag hade dött! Jag avundas er verkligen inte. Vi har haft en unge som sovit rätt bra från start. Från början sov hon snudd på 24/7 och var mer eller mindre bara vaken när jag väckte henne för mat. Sen liggammade jag som sagt och sedan har hon sovit hyfsat länge i vår säng (till ca 13 mån). Nu sover hon i eget rum och blir mycket mindre störd och vaknar inte lika ofta om nätterna! Nu kan hon pipa till kring 11, oftast lägger hon sig ner och somnar om själv, sen en gång kring 2-3, då behöver vi oftast gå in och lägga henne ner (då somnar hon om direkt) sen vill hon upp till oss kring 5-6. Lite då och då bjuder hon dock på att sova hela nätter utan några som helst problem. SÅ himla skönt.


Mmm när jag ammade i början var jag tvungen att gå upp, han kunde inte nå till bröstvårtan liggande (det kräver nog att brösten är mjuka och liksom faller ned mot madrassen, det gjorde de inte förrän vid 6 månader) och palla på kuddar och sådant var för avancerat. Ammade i soffan till nattens matlagningsprogram. Nu brukar han tassa över till oss runt 4 tiden och somna om direkt.

Men vi har också helt ok kvällar, ngn nattar till 8-9 eller så, från 19, det tar ca 1,5 timma och sedan läser vi eller ser ngn bit av en TV -serie o spelar dataspel. Frukost är yoghurt för A och alla får medhavd macka, kläder hittas på morgonen oftast, vi brukar vara uppe o ute på 40 min om vi har tur.
 
@Mabuse Nu kan jag ju inte säga hur det är när man blir störd och dessutom flera gånger under natten, men för mig har det alltid varit en vanesak hur många timmar man sover. Innan jag fick barn sov jag 2 h mindre ung än jag sover idag (då levde jag ett mycket mer aktivt liv dessutom), och har alltid styrt min sömn hyfsat ok. Klart det är tufft i början när man minskar på timmarna, men det har alltid gått ok. Då har jag visserligen fått sova som en klubbad säl hela nätterna utan att bli störd. På senare tid, ffa under första graviditeten så lärde jag mig att ta power naps och att kunna somna väldigt fort. Kunde lägga mig på soffan, sätta mobilen på 30 minuter och hinna sova iaf 20. Jätte smidigt!! Men det är helt klart en vanesak och nu har jag sällan det behovet, och är jag trött så försöker jag övertala ungen att vi ska sova lite ihop... vilket iof inte alltid går så bra mitt på dagen ;)
 
@Badger När jag liggammade så la jag dottern på min arm så hon kom upp. Inte jätte bekvämt alla gånger, men betydligt bättre än att gå upp mitt i natten x antal gånger. Jag är en sån som får svårt att somna om, om jag går upp och kvicknar till för mycket, och då kan jag vara vaken i timmar.

Oj, har ni nattningsrutiner på ung 1,5-2 timmar? Våra är nog 15-20 minuter. Vi märker av när hon börjar bli trött, då byter vi och sätter på pyjamas, ger välling i soffan, sen bär vi upp henne och borstar tänderna sen direkt ner i sängen. Där ligger hon själv tills hon somnar.
 
@Mabuse Nu kan jag ju inte säga hur det är när man blir störd och dessutom flera gånger under natten, men för mig har det alltid varit en vanesak hur många timmar man sover. Innan jag fick barn sov jag 2 h mindre ung än jag sover idag (då levde jag ett mycket mer aktivt liv dessutom), och har alltid styrt min sömn hyfsat ok. Klart det är tufft i början när man minskar på timmarna, men det har alltid gått ok. Då har jag visserligen fått sova som en klubbad säl hela nätterna utan att bli störd. På senare tid, ffa under första graviditeten så lärde jag mig att ta power naps och att kunna somna väldigt fort. Kunde lägga mig på soffan, sätta mobilen på 30 minuter och hinna sova iaf 20. Jätte smidigt!! Men det är helt klart en vanesak och nu har jag sällan det behovet, och är jag trött så försöker jag övertala ungen att vi ska sova lite ihop... vilket iof inte alltid går så bra mitt på dagen ;)

Det beror på vad man menar med att vänja sig. Man vänjer sig såklart i betydelsen att man blir van vid att alltid vara trött, och inte tänker så mycket på det. Men jag märker tydlig skillnad på jobbet, mitt jobb innebär till stor del att jag sitter själv vid en dator och försöker skriva avancerade texter, alternativt läsa svåra texter, och det är jättetydligt att jag får sämre koncentrationsförmåga och fattar lite trögare när jag har sovit för lite. Det går helt enkelt mycket långsammare och blir inte lika bra. Är jag i stallet och jobbar en dag, t ex, så märker jag ingen skillnad, det går lika bra om jag sovit sex timmar som om jag sovit åtta. Man är lite tröttare på kvällen bara. Så det beror helt på vad man gör, hade jag ett annat jobb skulle jag inte märka det på samma sätt. Det märks rätt tydligt hemma, jag har egentligen inte större sömnbehov än min man, innan vi fick barn så sov vi lika mycket, och jag tålde kortvarig sömnbrist mycket bättre (typ sitta framför datorn och jobba 24 timmar i sträck). Men han har ett jobb där han inte sitter själv framför en dator och skriver timmar i sträck, utan pratar mycket med folk, gör kortare grejor vid datorn och kan göra en del på rutin, och hans jobb påverkas mindre än mitt nu.

Likadant att "lära" sig att somna fort och ta powernaps - det beror ju helt enkelt på hur trött man är. Är man jättetrött somnar man fort, helt enkelt. Har du precis sovit i tio timmar, så är det jättesvårt att somna fort eftersom du är jättepigg och inte det minsta sömnig, har du varit vaken i 24 timmar så är det superenkelt. Det är lite som att "lära sig" att kissa massor - tja, är du kissnödig är det enkelt, har du precis kissat så är det helt omöjligt.
 
Känns som om vi får väldigt lite tid för varandra tyvärr.

Jag hade dött om jag hade haft ett så morgonpiggt barn. Men bortsett från det så sover den lille alltså ca 10 timmar varje natt, och vi antar att ni vuxna gärna sover 8 timmar. Det betyder ju just att ni har ca två timmar/dygn då ni är vakna och den lille sover. Så hade det ju varit även om barnet hade haft lite senare vanor. Han hade ju inte sovit mer då, bara somnat lite senare och vaknat lite senare.

Kort sagt, om "tid för varandra" är tid då man är pigg och utvilad och får vara ifred för barn, så tror inte jag att man har så mycket mer än så att hoppas på under småbarnstiden, faktiskt. (Jag förstår dock inte riktigt vad det där med "tid för varandra" är för något och varför det är en separat specialaktivitet.)

Mina barn sov ungefär lika länge i samma ålder, men snarare från kl 23-09, om de fick välja själva. Resultatet är detsamma: Barn sover tio timmar, vuxna sover något mindre än så.
 
Jo vi är ju inte särskilt morgonpigga någon av oss vuxna, den som tvingas gå upp är således ett vrak resten av dagen. Oftast får den ta morgonen som inte haft nattpasset och då har egentligen ingen av oss sovit några åtta timmar. Jag har börjat få väldigt svårt att sova överhuvudtaget och känner mig kroniskt skittrött. Det här kl halv fem på morgonen gör att jag känner att min smärtgräns börjar krypa närmare. Att hela familjen dragits med snuva sen veckan innan påsk hjälper väl inte heller.

Tid för varandra tycker jag man behöver i ett förhållande. Tid där man är nåt mer för sin partner än barnets andra förälder. Innan vi fick barn gjorde vi mycket tillsammans, bio, konserter och restaurang. Nu är vår största kvalitetstid när vi staplar ved på kvällarna när barnet somnat. Inte ens på helgen har vi orkat se en film hemma på länge. Visst vi är i samma rum, men vi orkar inte prata med varandra. Vi läser böcker var för sig eller pysslar med nåt, han mekar, jag syr, fy så stereotypt.

Till saken hör att vi inte har någon barnvakt nära, och vi vill helst inte lämna sonen till någon helt främmande innan han kan prata och själv säga vad han tycker om personen.

Jag var egentligen inte ute efter att klaga, jag bara undrade hur andra med morgonpigga barn gör/har gjort. Har fått många bra svar i tråden, en del kan vi prova annat vet jag inte fungerar.
 
Skönt att barnet sov lite längre. Här har vi sängdags vid 21, eller försöker, men dottern (född april -13) sover betydligt längre, till kanske 8-9 på morgonen. Hemligheten är att dottern själv väljer att inte sova middag alla dagar även om vi försöker övertala henne. Hon sover middag om det är nåt särskilt eller om hon varit igång mycket. Dock ingen middagslur efter 16 normalt sett då hon vägrar sova innan 23 då. Till saken hör att hon inte går på fsk så det blir ju ingen jättestimulans för henne på dagarna.

Iom att hon somnar så sent har vi inte heller så mycket "egen tid". Vi tar hand om varandra ändå med uppmuntrande ord, spontana kramar och pussar här och där och så. Inget jag tänker mycket på heller och jag är mest nöjd att vi får sova länge på mornarna, åtminstone den som är hemma ;)
 
Jag förstår dock inte riktigt vad det där med "tid för varandra" är för något och varför det är en separat specialaktivitet.

@Petruska Med "tid för varandra" menar åtminstone jag tid då man kan tala i hela meningar till varandra, utan avbryta varannan minut för att avstyra bråk, torka näsor eller läsa saga. Tid då man oavbruten kan diskutera vuxensaker, som barn tycker är ointressanta/obegripliga, helt enkelt.
 
@Mabuse Jag har aldrig riktigt förstått uttrycket, bara. Tyvärr har man ju begränsat med tid att prata ostört när man har barn. Så är det ju. För att inte tala om de högre önskemål på temat som TS uttrycker. Jag ser inte riktigt nån lösning på det, annat än barnvant lite då och då. Om man har turen att jobba nära varandra kan man ju luncha ihop. Det gjorde min man och jag ofta under en period.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag är ju föräldraledig med sonen och dottern går på samma förskola som sina kusiner på 1,5 och 3 år. Jag brukar hämta dottern strax...
Svar
19
· Visningar
1 931
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 214
Senast: malumbub
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 472
Senast: Freazer
·
Småbarn Vi håller på bryta ihop lite halvt här hemma då vår snart 2 år gamla son sover så dåligt om natten alltför ofta. Handlar om att han...
Svar
12
· Visningar
1 521
Senast: cherie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Liten fodertunna?
  • Annonsera mera hundar 2
  • Oseriös avel 2023

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp