Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

[No1]

Problematik:

Terrierhane, 10månader.

Blir superrabiat vid möte med vissa hundar.
Det finns ingen röd tråd på vad han egentligen reagerar på men han blir direkt vansinnig - gör utfall, stryper sig själv i kopplet, tuggar i luften, skäller, morrar, visar alla sina sylar, är spänd som en fjäder med svansen som ett spett rätt upp i luften.

Jag har precis börjat ta mig an denna vovve som saknar grunderna i vardagslydnaden.

Är det enbart en ledarskapsfråga dvs det kommer försvinna iom att vi tränar och befäster ledarskapet och "nejét"?
Jag får även känslan av att han är enormt hormonstinn för tillfället, är det sannolikt att det spelar in (osäker/mäter sig med andra)?

Jag blir lite osäker på hur jag ska tackla detta.

Som det är nu blir vissa promenader mindre angenäma när han ballar ur.

1. När vi möter andra hundar, ska vi då bara gå vidare under tiden som jag fortsätter försöka bryta/avleda utbrottet?
Så gör jag idag och han blir lite lättare att distrahera efter varje möte dvs om jag förekommer honom.
Stannar jag till blir han bara värre så det har jag inte ens funderat över.

2. Om jag träffar någon jag vill prata med som har med sig en hund som får min hund att bli vansinnig.
Hur går jag tillväga då?

 

[malumbub]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag vet inte om jag tänker rätt, men jag skulle vända om, byta håll eller bara fortsätta gå förbi och be om uppmärksamhet vid möten.

Har du möjlighet att be nån (för hunden okänd) om hjälpt; ni sitter nära en väg som de går förbi på...? Din hund får beröm när den gör rätt, tillsägelse när den gör fel.

Kan kastrering underlätta? Han kanske blir lite lugnare då?

Jag skulle träna, träna, träna och var tydlig med beröm/tillsägelse.

 

[lady_vip]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Det finns 2 faktorer som gör detta till ett lite större problem, terrier och 10 månader.

Jag har själv en liten terrier (tysk terrier-korsning) som blev rabiat vid vissa tillfällen som ung, helt utan anledning. Grejen med henne var att hon såg nyanser i hundars kroppsspråk som man inte hann se själv och innan man hade hunnit reagera så satt hon fast i den andra hunden...

Vad vi gjorde var att träna henne extremt mycket socialt och att hela tiden öka den här tröskeln till vad hon kunde acceptera hos andra hundar. Alltså tycker jag att du ska gå en kurs, men helst inte med jämnåriga hundar, helst äldre stabilare hundar som inte har det hormonflödet i sig.

Sen är det, beroende på om din hund är osäker eller självsäker, viktigt att visa att du inte köper detta beteende. Min hund var väldigt självsäker, har alltid varit, hon går sitt eget håll och klarar sig utmärkt själv.
MEN om jag gick ifrån henne när hon började söka konflikt så tappade hon ändå lite av sin säkerhet och backade då många gånger. Hade hon redan hunnit börja så kuden jag lika gärna ta henne och gå därifrån, men hade inte morret kommit så kunde jag gå utan henne så lommade hon efter någon sekund senare.

Och sen tog jag ofta henne i hampan och tyckte att "vad håller du på med?", ordentligt...

Jag har fått några bett, inget allvarligt och inget illa menat, men i stridens hetta med en sån hund så händer det grejer. Nu har vi inte bråkat på flera år, hon är supersäker med andra hundar och gör ytterst sällan utfall, det är i stort sett bara de som inte har vett nog att gå ifrån när hon morrar.

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag vet inte om jag tänker rätt, men jag skulle vända om, byta håll eller bara fortsätta gå förbi och be om uppmärksamhet vid möten.

Har du möjlighet att be nån (för hunden okänd) om hjälpt; ni sitter nära en väg som de går förbi på...? Din hund får beröm när den gör rätt, tillsägelse när den gör fel.

Kan kastrering underlätta? Han kanske blir lite lugnare då?


Jag skulle träna, träna, träna och var tydlig med beröm/tillsägelse.

Jag provar det mesta i kampen att få tillbaka uppmärksamheten, det gäller bara att var med INNAN han får ett utbrott.

Kastrering kan vara en mkt bra idé men jag äger inte vovven.

 

[MrsScabtree]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag tror inte alls du behöver kastrera. SOm Lady_vip sa.
Terrier + 10 månader gör inte saker och ting lättare

Jag tycker att du ska låtsas som att der regnar, gå förbi den andra hunden som att du läser tidningen. Dvs gör inte ett skvatt av situationen. Det har funkat en del på mina men jag har även korrigerat i ett sammnhang där hunden blockerar sig (et jag inte om din gör)..Det kan funka att låta hunden gå bakom.

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Det finns 2 faktorer som gör detta till ett lite större problem, terrier och 10 månader.

Japp, det är en jobbig ålder att ta över en hund. Inser för varje dag vad otroligt mkt enklare det är att ha en hund från att den är 8v. Jag får kämpa för några moment jag tidigare ansett att jag i princip fått gratis.

Jag har själv en liten terrier (tysk terrier-korsning) som blev rabiat vid vissa tillfällen som ung, helt utan anledning. Grejen med henne var att hon såg nyanser i hundars kroppsspråk som man inte hann se själv och innan man hade hunnit reagera så satt hon fast i den andra hunden...

Du beskriver exakt det jag upplever. Han kan gå loss på vilken hund som helst oavsett kön, ålder och storlek. Hade hoppats att han skulle ha liiiiite mer respekt mot äldre hundar men nope. Igår gick vi förbi två vansinniga vuxna hanhundar (schäfer och dobermann) som råkat i luven på varandra. Trodde min skulle tycka det var obehagligt, nej då, polisen i honom kom fram

Vad vi gjorde var att träna henne extremt mycket socialt och att hela tiden öka den här tröskeln till vad hon kunde acceptera hos andra hundar. Alltså tycker jag att du ska gå en kurs, men helst inte med jämnåriga hundar, helst äldre stabilare hundar som inte har det hormonflödet i sig.

Det är så jag tänker. Han har tidigare visat aggressivitet mot vissa människor också men det har jag fått honom att sluta med på två veckor tack vare människor som varit vänliga och velat samarbeta. Jag har funderat på kurs men med tanke på vidden av hans ilska tänkte jag försöka själv så gott det går till jag har befäst ett ledarskap. Är det fel tänkt?

Sen är det, beroende på om din hund är osäker eller självsäker, viktigt att visa att du inte köper detta beteende. Min hund var väldigt självsäker, har alltid varit, hon går sitt eget håll och klarar sig utmärkt själv.
MEN om jag gick ifrån henne när hon började söka konflikt så tappade hon ändå lite av sin säkerhet och backade då många gånger. Hade hon redan hunnit börja så kuden jag lika gärna ta henne och gå därifrån, men hade inte morret kommit så kunde jag gå utan henne så lommade hon efter någon sekund senare.

Och sen tog jag ofta henne i hampan och tyckte att "vad håller du på med?", ordentligt...

Den här är inte lika självständig, han verkar tycka att jag blir allt roligare för varje dag så nu håller han koll på mig MEN får han syn på en hund som stör honom, blir han totalt blockerad och det enda som existerar är att den andre hunden skall jämnas med marken till den är totalt utplånad. Jag upplever att han är hård men samtidigt väldigt känslig så gränsen för hur hård jag kan vara mot honom är hårfin. När jag har hans uppmärksamhet är han jättekänslig och svarar på små signaler. Det finns två scenarior då han blir hård som flinta och det är möte med vissa hundar och när jakten sätter in. I bägge fallen går det bra om jag är snabb nog att hinna avleda.

Jag har fått några bett, inget allvarligt och inget illa menat, men i stridens hetta med en sån hund så händer det grejer. Nu har vi inte bråkat på flera år, hon är supersäker med andra hundar och gör ytterst sällan utfall, det är i stort sett bara de som inte har vett nog att gå ifrån när hon morrar.

Det jag undrar är hur ett möte med en annan hund skulle kunna se ut?
Igår mötte vi som sagt en dobermann och en schäfer som vansinnigt hängde i varsitt koppel med sina förare bakom sig.
Så stod de ett par minuter och skällde/morrade/gjorde utfall.
Efter ett tag bytte förarna strategi genom att hålla hundarna bakom sig och hälsade på motpartens hund.
Det hjälpte inte.
Det slutade med att de slet hundarna med sig och gick åt varsitt håll.
Fler med liknande problem tydligen

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag tror inte alls du behöver kastrera. SOm Lady_vip sa.
Terrier + 10 månader gör inte saker och ting lättare

Jag tycker att du ska låtsas som att der regnar, gå förbi den andra hunden som att du läser tidningen. Dvs gör inte ett skvatt av situationen. Det har funkat en del på mina men jag har även korrigerat i ett sammnhang där hunden blockerar sig (et jag inte om din gör)..Det kan funka att låta hunden gå bakom.

Jag låter honom gå bakom!!!
Jag placerar honom vid min sida när vi möter andra.
Börjar han dra upp svansen (första tecknet på analkande utfall) så placerar jag honom bakom, det är enda möjligheten att förekomma total blockering.

Sedan lägger jag all min energi till att hålla honom i schak bakom mig där han ömsom tittar på mig ömsom fokuserar stenhårt på mötet och försöker komma förbi mig.
Det lustiga är att så länge han inte får springa förbi mig så piper och gurglar han bara, så fort han är förbi kommer de totala utbrotten då han mer låter som en varulv...eller nått.

Jag har aldrig provat att bara lalla förbi och nonchalera honom.
Jag ska prova det, för nu känns det som jag är med och bygger upp och bibehåller en negativ spänning.

Skulle det vara fel att ställa sig och prata med ett möte som han gör utfall på.
Inte försöka korrigera (det går iaf inte i stundens hetta) utan stå och prata till han ev ger sig?
Det jag är medveten om är att han är terrier och det kan ta ett tag till han ger sig. Denna visar stor ihärdighet även för att vara terrier.

 

[mian1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Brukar han umgås med andra hundar? Om inte så kanske det är ett bra sätt att börja där. Att andra hundar inte är konstiga eller farliga. Att kunna släppa honom lös med andra hundar och låta honom lära sig hur man gör när man umgås. Med andra säkra hundar såklart så att man inte startar något bråk som gör att han blir värre med andra hundar. Än så länge är han ju ganska ung och kan fortfarande uppfostras av t.ex en äldre tik.
Annars kan det också vara en idé att sitta och titta på andra hundar. Att han kan se dem lite mer på håll och inte måste möta dem nära. Slå dig ner i en park och bara sitt där och se andra hundar och människor passera.

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Brukar han umgås med andra hundar? Om inte så kanske det är ett bra sätt att börja där. Att andra hundar inte är konstiga eller farliga. Att kunna släppa honom lös med andra hundar och låta honom lära sig hur man gör när man umgås. Med andra säkra hundar såklart så att man inte startar något bråk som gör att han blir värre med andra hundar. Än så länge är han ju ganska ung och kan fortfarande uppfostras av t.ex en äldre tik.
Annars kan det också vara en idé att sitta och titta på andra hundar. Att han kan se dem lite mer på håll och inte måste möta dem nära. Slå dig ner i en park och bara sitt där och se andra hundar och människor passera.

Han har bara träffat familjens hundar så han är inte särskilt socialiserad.

Ska prova det där med att bara sitta och titta också! Känns som en bra idé
Så fort det slutar regna

 

[Gnist]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Vilken terrier-ras är han?

Det kan ju spela in i hur du ska tackla problemet..

 

[Theci]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag är inte så jätte haj på detta men något som jag trorär viktigt det är att du inte får sänka axlarna och börja bliosäker och vänta på detta utfall som du vet kommer komma och inte spänna kopplet som då singnalerar till hunden att någonting ärpå G.

Att möte en anna hund skall ju vara lika självklart som att möta en bil, en annan människa osv...

Jag har märkt att bestraffning vid utfallen ofta bara förstärker utfallen.


Ett sätt kan vara att öka avståndet till den andra hunden vidmöten.
Ofta finns det en avstånds gräns.. tex 3 meter från den andra hunden reagrerar inte din hund med 1.5 meter närmare blir din hund stirrig och 20 cm närmare kommer utfallen...

Så öka avstånden och korta sedan in på dom mer och mer...

Kan fungera...

Hoppas du hittar en lösning...

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Vilken terrier-ras är han?

Det kan ju spela in i hur du ska tackla problemet..

JR!

.....

 

[Gnist]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Då har du något att bita i

Måste ärligen säga att de jr-hanar som jag har träffat på som varit som den du beskriver, har inte handfasta metoder hjälpt på. Snarare har det förvärrats, så jag rekommenderar inte att du följer de tips som innefattar någon form av fysisk korrigering.

Fast bestämd attityd och ignorera totalt andra hundar och bara gå på skulle jag testa på ett tag. Gärna med väldigt coola hundar som störning. Kontrollerade möten med andra ord.

Eller som någon sa: Sätt dig ner och titta på andra hundar och människor med honom, på håll till att börja med och jag skulle ha testat att låta honom vara lös (inom inhägnad) med lugna, pålitliga, gärna större hundar så att han lär sig rätt hundspråk.

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Jag har märkt att bestraffning vid utfallen ofta bara förstärker utfallen.

I detta fall låter jag bli fysisk bestraffning, han är den typen av hund som det inte fungerar på.

Ett sätt kan vara att öka avståndet till den andra hunden vidmöten.
Ofta finns det en avstånds gräns.. tex 3 meter från den andra hunden reagrerar inte din hund med 1.5 meter närmare blir din hund stirrig och 20 cm närmare kommer utfallen...

Idag kan avståndet vara runt 20m.
Så avståndet är redan abnormt

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Då har du något att bita i

Måste ärligen säga att de jr-hanar som jag har träffat på som varit som den du beskriver, har inte handfasta metoder hjälpt på. Snarare har det förvärrats, så jag rekommenderar inte att du följer de tips som innefattar någon form av fysisk korrigering.

Fast bestämd attityd och ignorera totalt andra hundar och bara gå på skulle jag testa på ett tag. Gärna med väldigt coola hundar som störning. Kontrollerade möten med andra ord.

Eller som någon sa: Sätt dig ner och titta på andra hundar och människor med honom, på håll till att börja med och jag skulle ha testat att låta honom vara lös (inom inhägnad) med lugna, pålitliga, gärna större hundar så att han lär sig rätt hundspråk.

Nej, fysisk bestraffning vid stundens hetta upplever jag övht fungerar rätt dåligt på JR.

Det gäller att överlista dem, eller vara mer envis genom uttröttningsmetoden.

Jag ska prova att gå förbi passivt samt metoden med att slå sig ned och titta på andra.

Så här går det när man inte socialiserar sin valp och låter den träffa andra hundar
Onödigt.

 

[lady_vip]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Nej, fysisk bestraffning vid stundens hetta upplever jag övht fungerar rätt dåligt på JR.

När hunden väl är upphetsad är det inte ens lönt att försöka nånting, de är så inne i sig själv redan.

Som sagt, försök komma in i en kurs, gärna hos någon som själv har erfarenhet av terriers och som inte räds dem (vilket väldigt många instruktörer gör).

 

[Pepinos matte]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

Känner igen mig lite, även om vår hund kanske inte kan betecknas som en monsterhund. Jag har märkt att han reagerar på
1) När den mötande hundens ägare "drar in" sin hund så att den "lyfts" i kopplet. Då ska min hund kasta sig framåt och börja skälla.
2) Om vi tar tag i kopplet, t.ex för att det är trångt och han alltid vill fram och nosa, alla andra vill inte få en stor Leonberger som kommer fram och nosar.

Får han gå fram och hälsa är det aldrig något problem. Men man kan ju inte gå fram och hälsa på varenda hund man möter. Så nu ska vi gå kurs i höst, och dessutom skaffa samma syn inom hela familjen så att inte en del tycker att man måste hälsa på alla hundar man möter:smirk:

 

[wtf]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

jag har tittat ganska mycket på den här hundprataren på tv4+, han avleder en hund som gör utfall med en lätt touch med benet på baken och ett pschhh ljud. hunden kommer av sig och kan fokusera på föraren.
detta tror jag är en bra metod, att avleda och återta fokuset.
fast man ska nog gärna försöka ligga steget före och tillrättavisa redan när du ser svansen fara upp.

edit.
kanske ska du prova att vara skitrolig när du möter andra hundar, kanske med en pipleksak eller nåt annat han håller av (förutom snask ) och avleda honom på det viset?

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

jag har tittat ganska mycket på den här hundprataren på tv4+, han avleder en hund som gör utfall med en lätt touch med benet på baken och ett pschhh ljud. hunden kommer av sig och kan fokusera på föraren.
detta tror jag är en bra metod, att avleda och återta fokuset.
fast man ska nog gärna försöka ligga steget före och tillrättavisa redan när du ser svansen fara upp.

edit.
kanske ska du prova att vara skitrolig när du möter andra hundar, kanske med en pipleksak eller nåt annat han håller av (förutom snask ) och avleda honom på det viset?

Det där med att vara "skitrolig" dvs fullständigt skämma ut mig själv för den som råkar se skådespelet använder jag när vi tränar inkallning och det börjar tom fungera när han är lös och jakten slår till.

Skitrolig fungerar tyvärr inte i tidigare nämnd situation

Jag försöker avbryta och återkalla uppmärksamheten till mig när svansen åker upp men det fungerar inte riktigt enligt önskan.

Idag var det fint väder och vi satt ute i en park vid ett vandrarstråk.
Han fick titta på andra hundar utan att hälsa.

De första två timmarna morrade han och betedde sig men efter hand avtog det vilket jag tycker är intressant!
Nu hoppas jag på fler soldagar så det blir behagligt att vara utomhus.

 

[No1]

Sv: Monsterhund *lydnadsexperter se hit*

När hunden väl är upphetsad är det inte ens lönt att försöka nånting, de är så inne i sig själv redan.

Som sagt, försök komma in i en kurs, gärna hos någon som själv har erfarenhet av terriers och som inte räds dem (vilket väldigt många instruktörer gör).

Jag har börjat undersöka möjligheterna!