Mirre
Trådstartare
*Gnälltråd*
Hela det här året (åren!) har bestått av ena motgången efter den andra. Går någonting bra så händer något annat som sabbar det. Precis hela tiden.
Får inget ordentligt jobb, har ett timvik där man knappt får jobba nåt alls så det ger inte mycket till inkomst.
Har sökt flera utbildningar men kommer inte in, har försörjningsstöd vilket bara har strulat hela tiden. Handledaren verkar göra allt för att få mig att må dåligt. Flera gånger har jag fått vänta på att min ansökan ska behandlas eftersom handledaren varit på semester. Sätta in vikarie verkar de inte kunna.
Så jag har hamnat efter med räkningar vilket gör att jag hela tiden ligger efter. Kommer aldrig ikapp ordentligt eftersom jag inte får in nog med pengar.
Min ena bror har jag inte haft kontakt med på tre år pga hans tokiga sambo. Vi som alltid varit tajta som tusan.
Tog slut med minis pappa i april, stora sonens pappa började bråka nyligen om allt möjligt, tog halva barnbidraget trots att han sagt själv att jag får hela eftersom han har heltidsjobb och bra lön. Så då fick jag lägre inkomst där också.
Han hävdar att jag stulit kläder av honom, trots att det är han som plockar åt sig av sonens kläder hela tiden så han knappt har någonting kvar här.
Han mår dåligt av jobbet och tar ut det på mig.
Tvättmaskinen gick sönder och har inte haft råd att köpa någon ny. Sedan gick toastolen sönder och läckte vatten som ett jäkla såll. Där fick jag dock låna pengar så jag kunde köpa en ny.
Spisen krånglar och skulle egentligen behöva byta ut den med. Likaså diskmaskinen som bara diskar rent när den har lust.
Snart är det jul och jag vill bara hoppa över allt i år. Ännu ett jul utan min bror och hans barn, första julen på länge som singel vilket känns sådär, mini är hos sin pappa hela den veckan och jag har ändå inga pengar och kunna handla för. Dessutom fyller mini på lucia, så då går det pengar dit också.
Hemmet ser ut som hej kom och hjälp mig hur mycket jag än städar och fixar känns det som.
Men nu är i alla fall sovrummet klart. Alltid något.
Hela det här året (åren!) har bestått av ena motgången efter den andra. Går någonting bra så händer något annat som sabbar det. Precis hela tiden.
Får inget ordentligt jobb, har ett timvik där man knappt får jobba nåt alls så det ger inte mycket till inkomst.
Har sökt flera utbildningar men kommer inte in, har försörjningsstöd vilket bara har strulat hela tiden. Handledaren verkar göra allt för att få mig att må dåligt. Flera gånger har jag fått vänta på att min ansökan ska behandlas eftersom handledaren varit på semester. Sätta in vikarie verkar de inte kunna.
Så jag har hamnat efter med räkningar vilket gör att jag hela tiden ligger efter. Kommer aldrig ikapp ordentligt eftersom jag inte får in nog med pengar.
Min ena bror har jag inte haft kontakt med på tre år pga hans tokiga sambo. Vi som alltid varit tajta som tusan.
Tog slut med minis pappa i april, stora sonens pappa började bråka nyligen om allt möjligt, tog halva barnbidraget trots att han sagt själv att jag får hela eftersom han har heltidsjobb och bra lön. Så då fick jag lägre inkomst där också.
Han hävdar att jag stulit kläder av honom, trots att det är han som plockar åt sig av sonens kläder hela tiden så han knappt har någonting kvar här.
Han mår dåligt av jobbet och tar ut det på mig.
Tvättmaskinen gick sönder och har inte haft råd att köpa någon ny. Sedan gick toastolen sönder och läckte vatten som ett jäkla såll. Där fick jag dock låna pengar så jag kunde köpa en ny.
Spisen krånglar och skulle egentligen behöva byta ut den med. Likaså diskmaskinen som bara diskar rent när den har lust.
Snart är det jul och jag vill bara hoppa över allt i år. Ännu ett jul utan min bror och hans barn, första julen på länge som singel vilket känns sådär, mini är hos sin pappa hela den veckan och jag har ändå inga pengar och kunna handla för. Dessutom fyller mini på lucia, så då går det pengar dit också.
Hemmet ser ut som hej kom och hjälp mig hur mycket jag än städar och fixar känns det som.
Men nu är i alla fall sovrummet klart. Alltid något.