C
Camarotheking
Tycker ni att det är jobbigt att höra om mitt "ältande" om Hajgubben så ska ni sluta läsa NU!
Har varit ute och gått rätt mkt på slutet..bra för hjärnan...och kilona som ska bort..
Jag har gått mkt på stigarna bakom travbanan och när jag har passerat stallbacken så har jag mått illa när jag sett boxen där Hajen fick avsluta sina dagar..Har gått på andra sidan om den men det påminner mig ändå om den dagen..
Midsommar är en helg som påminner mig mkt om Hajen..Gick på travet idag och såg honom nästan framför mig..
För 16 år sen precis på dagen så gjorde han sin debut,på Årjängstravet...Det spöregnade...Hajen var tre år och valpig..Galopperade stort tidigt i loppet..blev sen jagad som tusan av idiot kusken och slutade femma.Kusken fick aldrig köra mer..Året var alltså-88..
-93,dvs för 11 år sen var det helt andra förutsättningar...Solen sken...Hajen var åtta år,stor,stilig och med en vilja av renaste vatten..Motståndet var hårt men han hade gått många bra lopp i starterna innan.Kusken hade fått en enda order,"lägg dig inte invändigt för då ger han upp med detsamma".Starten gick...Från sitt sjunde spår bakom bilen var Hajen snabb ut men inte tillräckligt snabb..positionen dödens och tredje inner finns att välja på...man ser hur kusken styr in på innerspår innan han plötsligt ändrar sig och kör fram i dödens...När det är femhundra meter kvar går ledaren och Hajen ifrån övriga fältet..Hajen lägger bak öronen och lämnar den invändige hästen bakom sig..En annan häst kommer långt ut i spåren..Hajen slår inte av på tempot utan håller sitt tempo, den andra hästen kommer närmare och närmare och det blir "hååååårt i mål"Nervös väntan...men Hajen vann,vann tack vare sitt löphuvud av guld!Han var väl medveten om att han var bäst,det lyste om honom i segerdefileringen precis som alla andra gånger han var först i mål...Glädjen var total...Vi hoppade och kramades och njöt av berömmet från kusken och applåderna från publiken..som så många gånger förr..Han gav oss så mkt..både på banan och utanför..
Han var en kämpe...han gav aldrig upp...ögonen lyste alltid av livsglädje och kämparvilja...Jag tog ifrån honom hans möjlighet att kämpa...det gör ont...gör mig fortfarande osäker på om jag handlade rätt eller fel...
Han var en stor del av våra liv sålänge-19 år.Det var så självklart när han var i livet..
Vi ska minnas honom med ett leende..men det är svårt att leva med att han inte finns...
Dom som tror att trav bara är pengar kan stoppa upp ngt stort där bak...
Det är inte Hajens 641 000 kr i insprungna pengar jag kommer ihåg..Det är varje liten spec stund med Hajen jag kommer ihåg.Varje seger,varje misslyckande,all oro,all glädje,all gemenskap.Jag minns...jag minns en underbar individ..en individ som älskade sig själv,sitt liv..En häst som var en del av våra liv i 19 år....
Älskad...saknad....
Har varit ute och gått rätt mkt på slutet..bra för hjärnan...och kilona som ska bort..
Jag har gått mkt på stigarna bakom travbanan och när jag har passerat stallbacken så har jag mått illa när jag sett boxen där Hajen fick avsluta sina dagar..Har gått på andra sidan om den men det påminner mig ändå om den dagen..
Midsommar är en helg som påminner mig mkt om Hajen..Gick på travet idag och såg honom nästan framför mig..
För 16 år sen precis på dagen så gjorde han sin debut,på Årjängstravet...Det spöregnade...Hajen var tre år och valpig..Galopperade stort tidigt i loppet..blev sen jagad som tusan av idiot kusken och slutade femma.Kusken fick aldrig köra mer..Året var alltså-88..
-93,dvs för 11 år sen var det helt andra förutsättningar...Solen sken...Hajen var åtta år,stor,stilig och med en vilja av renaste vatten..Motståndet var hårt men han hade gått många bra lopp i starterna innan.Kusken hade fått en enda order,"lägg dig inte invändigt för då ger han upp med detsamma".Starten gick...Från sitt sjunde spår bakom bilen var Hajen snabb ut men inte tillräckligt snabb..positionen dödens och tredje inner finns att välja på...man ser hur kusken styr in på innerspår innan han plötsligt ändrar sig och kör fram i dödens...När det är femhundra meter kvar går ledaren och Hajen ifrån övriga fältet..Hajen lägger bak öronen och lämnar den invändige hästen bakom sig..En annan häst kommer långt ut i spåren..Hajen slår inte av på tempot utan håller sitt tempo, den andra hästen kommer närmare och närmare och det blir "hååååårt i mål"Nervös väntan...men Hajen vann,vann tack vare sitt löphuvud av guld!Han var väl medveten om att han var bäst,det lyste om honom i segerdefileringen precis som alla andra gånger han var först i mål...Glädjen var total...Vi hoppade och kramades och njöt av berömmet från kusken och applåderna från publiken..som så många gånger förr..Han gav oss så mkt..både på banan och utanför..
Han var en kämpe...han gav aldrig upp...ögonen lyste alltid av livsglädje och kämparvilja...Jag tog ifrån honom hans möjlighet att kämpa...det gör ont...gör mig fortfarande osäker på om jag handlade rätt eller fel...
Han var en stor del av våra liv sålänge-19 år.Det var så självklart när han var i livet..
Vi ska minnas honom med ett leende..men det är svårt att leva med att han inte finns...
Dom som tror att trav bara är pengar kan stoppa upp ngt stort där bak...
Det är inte Hajens 641 000 kr i insprungna pengar jag kommer ihåg..Det är varje liten spec stund med Hajen jag kommer ihåg.Varje seger,varje misslyckande,all oro,all glädje,all gemenskap.Jag minns...jag minns en underbar individ..en individ som älskade sig själv,sitt liv..En häst som var en del av våra liv i 19 år....
Älskad...saknad....
Så att dom som är fördomsfulla mot oss som håller på med trav får veta att det är en hel del känslor med och inte bara pengar!!
