Sv: Minisablar?
Tack för alla gratulationer och jag håller med er..
det är en otroligt fin son som vi har fått.
Jag önskar innerligt att jag kunde säga att vi snart är hemma
hela familjen tillsammans.. men läkarna kan inte ge oss några svar..
på någonting. Vi väntar - det är det vi säkert vet.. vi vet inte vad
det är vi väntar på.. bara att vi väntar.
Nu ikväll påbörjades ett nytt försök med att ta bort en av krampmedicinerna genom att ersätta med en annan krampmedicin
som inte ger samma effekt på hela kroppen. Den medicin som dom vill ta bort gör nämligen att Freddy (ja, han ska heta Freddy) nästan
är nedsövd och att kroppens organ blir dämpade.. Lite luddigt förklarat, men det är en väldigt suddig värld vi befinner oss i just nu.
Om det här försöket lyckas vet vi som sagt inte, men jag hoppas..gud vad jag hoppas. Isåfall kanske vi har en liten piggare son att ta hand om.
Ikväll chansade jag med att våga åka hem över natten.. kanske kan jag sova bättre här hemma än på BB. (Freddy ligger på en annan avdelning & det gör inte saken bättre)
Det känns hittills väldigt bra att vara hemma en sväng.. det är en väldigt udda miljö att vistas i därborta 24h/dygn.
Läkare och barnmorskor tyckte iaf att det var en bra idé att åka hem
en stund.. det känns bra att ha det stödet.
Jag vet också att dom är otroligt duktiga på det dom gör, så det känns tryggt att Freddy är där han är.
Det är känslosamt att skriva till er.. men också skönt.
Man känner sig otroligt ensam där på avdelningen ibland trots att
det springer hundratals människor runt omkring en.
Jag kraschar totalt flera ggr/ dag, det känns ovant.. jag brukar vara den som pallar att bita ihop.
När jag kommer in på mitt rum brukar tårarna rinna.. har aldrig känt mig så totalt maktlös och aldrig har så många frågor,funderingar och rent ut sagt morbida tankar snurrat i mitt huvud.
Både Mats och jag är fyllda med frågor till läkarna.. och dom kan inte ge oss några som helst svar. Det är vi fullt förstående för.. men ändå, frågorna finns kvar.
Men ingen någonstans kan svara på dom.. hur gör man då?
Och när folk frågar hur Freddy mår, ja då kan vi knappt svara på det eftersom vi knappt fått svar på det själva. Konstig situation!
Jag måste återigen tala om att Mats är den mest fantastiska människa jag träffat!
Han stöttar mig när jag ringer och gråter i hans öra.. hans hand i min ger mig trygghet när han är hos oss, det går inte beskriva.
Jag önskar att jag kunde ge allt han ger mig tillbaka.. men det känns inte som att jag lyckas.
Han är stark och ger Freddy enorm trygghet inne på avdelningen
Han är stark och ger mig all kärlek och stöd jag behöver
Han är stark och är här hemma för att ge Storebror och djuren det dom behöver...
Men vart får han sitt behov stillat ? ännu en situation av hjälplöshet sprids inombords.
Ikväll svämmade mitt hjärta över av lycka och kärlek.. jag blev så otroligt rörd!!
Jag hade varit och pumpat ut mjölk och möts av en syn jag aldrig glömmer....
Mats hade somnat med huvudet vilat mot sin hand, armen stödde han mot en stol.. den andra handen vilade mot Freddys kropp i kuvösen.. minsta lilla ljud från Freddy och Mats hand började lugnt smeka den lilla kroppen.
Det var sån harmoni över det hela att jag var tvungen att gråta en skvätt för det också. Kärlek helt enkelt !
Jag hoppas att ni alla har det bra.. jag tänker ofta på er, det ska ni veta.
Ödmjukast ber jag er att ta vara på det ni har.. vänner kärlek djur ..
ja allt.
Aldrig har jag upplevt sånt stöd som nu.. det är nästan overkligt.
En kompis flög upp från Sthlm idag tex.. bara för några timmar så jag slapp sitta ensam på mitt rum och gråta. Hon kom och lånade ut sin axel..
Min mamma, styvfar och syskon är fantastiska, mina vänner är otroliga.. Jag undrar vad jag gjort för att förtjäna en sån underbar omgivning.
I nöden prövas vännen.. jag tror det sägs så.
Jag kan lugnt konstatera att mina vänner verkligen visat vad dom går för, trots att jag inte orkar höra av mig till dom.
Här på Buke når jag några av dom iaf.. ett stort TACK!!!
Ni gör mer än ni tror.. älskar er för att ni finns!
Och som vanligt ..Ingen nämnd - Ingen glömd.
/Sablar - nu i en konstig skepnad.