Min häst hatar mig!

[Mia_R]

Sv: Min häst hatar mig!

Ok, förstår om det känns lite läskigt att rida ut om han inte tar förhållningarna, men har du testat att bara skritta ut i sällskap med andra hästar? Rid på lite kuperad mark så han måste se var han sätter fötterna och tänka?

Jag misstänkte att han var understimulerad och det verkar stämma när jag läser vidare i tråden. schelin_j har jättebra tips på varierade övningar i ridhus, du kan även lägga upp bommar på varierade höjder så han måste tänka efter lite när ni jobbar, men framförallt så tror jag att ni båda skulle må bäst av att få komma ut på långa prommenader till fots eller att du rider som andra redan tipsat.

Jag tycker även rådet Tscabo gav att "tvinga" honom att lyssna på dig genom tempoväxlingar och kursändringar är ett jättebra tips och som ngn annan skrev att du kräver mer lydnad av honom när du jobbar honom, är det trav så är det trav nu!

Du är säkert en bra ägare till din häst även om omständigheterna i din hästhållning inte är den bästa, så leta ny stallplats med bättre hagar under tiden som ni lär känna varandra bättre. Saken är den att du genom de här aktiveringarna kommer att få hans fulla uppmärksamhet. Dels är du jobbig som kräver saker av honom, dels så vet han aldrig vad du kommer att hitta på för konstigt nästa gång och du blir någon roligare som man ska kolla på så blir det roligt även för honom och han kommer att lyssna bättre och bättre, voila = ni är ett ekipage som kommunicerar!

En hoppövning som jag fick göra för Göran "Yogi" Bengtsson för massor av år sedan var att bygga upp massor med låga upprättstående hinder "huller om buller" på en ridbana. Sen skrittar man runt, runt, runt hindren på långa tyglar, kors och tvärs. Ibland så skrittar du rakt mot ett hinder, låter hästen själv välja om den ska öka till trav och sedan ta ett litet skutt över, snabbt bryta av till skritt direkt efter och fortsätta skritta runt, runt, runt bland hindren, allt på långa tyglar. Vitsen är att han fortfarande ska lyssna på dig "trots" alla hinder, ni tar det lugnt i skritt och inget hinder är högre än max 70 cm. Efter varje skutt saktar ni av, byter riktning och fortsätter i skritt. Han ska vänta på dig och du på honom.

 

[Martina_m]

Sv: Min häst hatar mig!

Tack för ditt svar !

Faktiskt, så vill jag inte gå ut med honom i skogen. Skulle han försöka dra, så kan jag inte hålla honom, utan att göra mig illa i axeln.
Och det är inte så att han försöker slita sig bara sådär, utan mer om han är pigg och vill busa och drar iväg då.

Men ska försöka få så mkt som möjligt att hända när jag rider.

Hur fungerade ni innan din olycka?
Gjorde du illa dig vid avramling? Från honom?
Är du rädd för honom i dag?
Hur mår du? Din häst spegar dig i viss mån, är du håglös så inspirerar du inte honom heller.

Han var likadan innan olyckan. Han har varit seg länge, men jag har kommit på det mer o mer i våras och försökt få hjälp med det.

Ja, det var han som kastade av mig i skogen så jag bröt armen.

Jag är inte direkt rädd för honom. Men jag tar det säkra före det osäkra om man säger så. Jag vågar inte rida ut nu, alltså gör jag inte det längre. Än så länge, tills jag fått tillbaka mer styrka och rörlighet. Och jag VET ju vad han KAN göra.
Personligen mår jag inte så bra. Vill bara ha ett heltidsjobb så jag VET att jag klarar mig och hästen utan att oroa mig för det varje månad. Slippa ha flera timjobb att fära till fram och tillbaka för att få ihop så jag klarar mig.
Just nu är jag sjukskriven, men börjar jobba i dec igen. Så han känner sig kanske lika hopplös som jag gör när det gäller jobb.

 

[independent]

Sv: Min häst hatar mig!

Lite tips från mig som har en likadan häst.

När du går med honom, Vänd honom då och då, få honom att flytta sig på olika håll. Direkt! Inte segflytta, utan han ska flytta sig direkt. Flytta bakdelen, framdelen, backa honom något steg osv.

Och ridhuset blir bara så tråkigt som man gör det!
Rid mellan koner, lägg ut och backa mellan bommar, använd presenning osv osv.. Är bara fantasin som sätter gränser.

Och är det trav, så är det trav direkt.

Jobba korta stunder med mycket energi från dig .

och du är absolut inte misslyckad! Du har bara stött på en häst som är väldigt svår att påverka.

 

[Martina_m]

Sv: Min häst hatar mig!

+ independent

Tack för era tips! Mottaget tacksamt (från alla er andra oxå så klart)!
Ska verkligen försöka göra något bra! För lyckas jag bara få honom att lyssna på mig så kommer han att bli en toppenhäst till mig!

Ärligt talat så känns det ju bra, eller skönt, att det inte bara är jag som ha en sån häst. Att det finns andra hästar som också har svårt att fokusera på matte.

Har precis mailat på en annan stallplats dessutom. Har aldrig varit där, så ställt lite frågor om stall och hagar. Bor i en väldigt liten stad, så man känner ju till de flesta ställen. Och det finns tyvärr inte så mkt utbud. Har jag tur så kan detta vara något för mig o Othello!

 

[Sommartjejen]

Sv: Min häst hatar mig!

finns det verkligen inget annat stall som är möjligt att flytta till? det måste väl finnas mer än bara ett stall i närheten? en lite längre resa skulle kanske vara värt det

kan du be att få byta hage? Jag kan förstå varför hästen blir oinspirerad om han har det så men det är så klart jättesvårt om du inte riktigt kan göra allt pga din skada och är osäker och kanske lite rädd. Men angående din dröm om en stor gård, om det känns omöjligt, kan du inte köpa en gård tillsammans med hästintresserade kompisar eller liknande i din omgivning?

 

[SantaLussia73]

Sv: Min häst hatar mig!

Mitt tips till dig (eftersom jag tränar mycket NH) är att göra saker med din häst som den tycker är roligt och som gör att den blir mer intresserad av dig. Prova Pat Parellis "De 7 lekarna", de har funkat väldigt bra som start för mina hästar!
Du kan också lyssna till det din häst tycker är kul. Du skrev att han gillade att springa fritt, släpp honom och lek då med honom, så hästen ser dig som en kompis som man gör roliga saker och inte bara kommer och kräver en massa.
När det gäller ridningen har jag en häst som också var väligt "seg" att rida på. Jag löste det genom att leka även från ryggen så att hästen blir motiverad till att göra det du ber den om. En sak som funkade jättebra för mig var att sätta en hink med godis i på vardera kortsida och sedan rida fram och tillbaka mellan dem. Det får hästen att se mål framför sig och får ett intresse att vilja jobba. Om du hela tiden tänker att allting är en rolig lek du och din häst gör kommer den rätt snabbt att förstå att du inte bara är ute efter att tvinga den att göra saker. Därför rekommenderar jag inte spö, sporrar, skarpare bett mm. som egentligen bara sopar problemen under mattan.
Hoppas att du har någon nytta av detta

 

[Ottilia]

Sv: Min häst hatar mig!

Du har fått jättemånga bra tips! Det enda jag skulle vilja tillägga är beröm. Befäst ett positivt ord som "bra" med att hitta en favorit punkt där han gillar att bli kliad och sen berömmer du allt han gör rätt genom att berömma med rösten och klia honom lite varje gång han har gjort minsta lilla rätt. T.ex flyttat sig åt sidan i boxen när du bett honom. Varje liten grej tills berömmet är kopplat med att en trevlig upplevelse följer när han gör det du ber honom om. Snart räcker rösten när man rider och inte kan komma åt att klia. Men ta många små pauser som beröm också. Har han gjort en övning tex några övergångar, ge honom en kort paus på ett halvt varv med lång tygel eller gör halt och klia lite på manken.

Det kanske tar ett tag innan han förstår berömmet men min erfarenhet är att de flesta hästarna blir lite gladare och positivare efter ett tag när de förstår att de är duktiga och man visar det genom något mer än en eftergift.

 

[karini]

Sv: Min häst hatar mig!

Har ett litet tips till.

Har du ingen kompis som du kan ta med ut till stallet ibland? Inte som medryttare utan att ni är där tillsammans, pratar och har roligt ihop? Så smittar ditt positiva humör till hästen. När du rider så kan hon pusha dig från marken, flytta runt koner och bommar eller bara prata och finnas där som stöd.

Efter du ridit kanske ni kan gå ut på en promenad tillsammans och låta din kompis leda hästen nu innan du blivit tillräckligt stark igen. Tycker verkligen att du ska ut och gå med hästen, vill du inte gå i skogen så kanske det finns någon annanstans där du känner dig tryggare?

För att jag ska känna mig trygg med en unghäst ute är jag noga med att alltid ha kommandot, jag stannar ofta och då ska hästen stanna bakom mig, går han för långt fram backar jag genast tillbaka och berömmer. Sen gör jag snart en ny halt och berömmer om den gjort rätt, oftast är hästen mycket mer uppmärksam efter bara ett par halter! Snart räcker det att jag gör som en halvhalt själv så stannar hästen upp.

 

[Jate Volim]

Sv: Min häst hatar mig!

Jag smålog lite när jag läste det här (nej, inte hånlog) för jag känner igen mig
Jag har däremot ett sto med extremt växlande humör. Hon är väldigt dominant och explosiv men blir lätt uttråkad och ställer sällan upp för sakens skull

Släpper man lös henne så brakar helvetet lös och folk som står utanför banan brukar backa några steg för säkerhets skull. När mammas sambo såg spektaklet första gången blev han på riktigt rädd. Folk förstår helt enkelt inte att jag sitter upp på tokskallen.

Visst kan hon bralla och ladda när man rider också men dessimellan kan hon vara som en ko... Lätt istadig och inte särskilt pigg. Vid hantering från marken ser hon sig själv som en prinsessa och mig troligen mest som sin betjänt som polerar och ryktar och grejar. Blir väldigt lätt ofokuserad om jag är för trist.

Jag ser inte detta som att min häst ogillar mig, hon kommer alltid fram i hagen och är väldigt social. Däremot är det en utmaning att motivera en sådan här häst. Eftersom hon kan bli så överladdad att hon inte är ridbar är det inget alternativ att fodra på för mer energi, precis som hos din häst så finns energin där, men bara när HON vill. Det gäller att variera träningen MASSOR så att hon tycker det är kul. Tycker hon det så tar hon i för kung och fosterland.

Åk iväg och träna i andra ridhus, rid ut massor i skog och mark där man kan träna alldeles ypperligt bra och dessutom har lättare att motivera hästen. Hoppa så mkt som möjligt. Inga höga hinder och inte så många språng brukar vara en bra tumregel. De perioder när min häst är omotiverad har jag alltid markbommar och ngt hinder framme och hoppar ett skutt när hon minst anar ngt. Det gör att hon blir uppmärksam och observant på mig eftersom hon inte vet när hon kan tänkas få hoppa nästa språng. Dessimellan kan hon ställa upp på lite vad som.

Det som är nästan viktigast av allt är konditionsträningen. Utan kondis är min häst som ett PMS-monster. Med bättre kondition orkar hon mer och försöker också mer. Kan liknas vid att när jag löptränar som inte är van vid det känns det jobbigt och tråkigt för att det ÄR jobbigt och tar emot. En van löpare som orkar med sin uppgift tycker oftast att det är kul!

Lycka till!

 

[Jate Volim]

Sv: Min häst hatar mig!

Svarar igen efter att ha läst mer av tråden.
Jag har full förståelse för din motvilja att rida ut men kanske måste du se dig om efter en medryttare som kan hjälpa dig med den biten? Kanske kan du byta kuse med en stallkamrat med jämna mellanrum så att du kan följa med på en trygg häst ut i skogen och en tuffare/starkare ryttare kan rida din. Då kan du dessutom agera sällskap åt din egen häst om det är svårt att rida ut ensam.

Jag har ett träningsschema som jag tycker funkar bra. Det innebär att på 8 dagar ska jag hinna med dressyr, hoppning, jogga i skogen, tömkörning, konditionsträning, skritt en timme på lång tygel + massage och två vilodagar.
För att ha ut så mkt som möjligt rider man tre dagar i rad och sedan vilar en. Det mellersta dagen tränar man hårdare. Konditionsträningen kan man variera med klättring, intervallträning, lösgalopp i intervaller eller vad än man kommer på som är bra. Joggingen i skogen, dressyren och tömkörningen fungerar lösgörande, lydnadsträning och stärkande. Hoppningen behöver INTE bestå av höga hinder. Gymnastikhoppning, cavaletti med upphöjda bommar, dressyr med inslag av små hinderserier eller enkla hinderkombinationer såsom en 5½ med låga hinder.

Känner du att du totalt saknar motivation kanske det är en god idé att lägga träningen lite på is men ändå hålla igång hästen? Löshoppa, lösgaloppera och tömkör varannan dag tills du hittar sugen igen. Är din häst sprallig att rida ut på kan du variera med att promenera en timme i skogen vid hand så får hästen vänja sig vid dina ridvägar. På detta vis hålls hästen igång och du slipper en överladdad häst (i och med hagarna) och du slipper ridningen när den känns motig. När du ser din häst arbeta på töm blir du förhoppningsvis sugen på att sitta upp igen och hästen får dessutom stärka sig så att han orkar. När du väl kommer igång igen; satsa på att rida för en BRA tränare som har ditt förtroende. Många gånger får man enkla lösningar presenterade som man själv aldrig skulle tänkt på.

Mvh JV

 

[fannyboman]

Sv: Min häst hatar mig!

Det viktigaste för unghästar är variation! Det bästa, enligt mej, är att rida så mycke som möjligt i skog och mark... där händer det alltid något spännande å piggar upp vilken häst som helst. Försök lägga dej själv åt sidan ett tag... tänk inte på allt du oroar dej för. Försök bygga upp en stark relation till honom, sitt i boxen med honom och bara lyssna på när han tuggar i sej sin mat...

Hur gammal var han när han blev inriden?! Vad har han fått göra sen dess... ALLA unghästar tycker att det blir långtråkigt att bara gå omkring i ett ridhus, hur mycke du än försöker variera ridningen där inne... dom vill uppleva saker. Speciellt när han inte upplever så mycke i hagen...

Kämpa på. Det blir bättre!

 

[Hekla2001]

Sv: Min häst hatar mig!

Kan ni inte gå ihop några stycken och "knyta ihop hagarna" då? Så ni som kan tänka er att låta era hästar få utrymme för sina naturliga beteenden och behov/drifter får större yta för era hästar?
Klart han är depp och omotiverad om han får stå själv hela dagarna .
Min häst o alla andra hästar jag träffat skulle bli knäckta av det. Dom behöver ju "kompisar" och fysisk/social kontakt med andra hästar för att må bra...anser iaf jag.
Inte köpte jag en hund som får sitta instängd, ensam i ett kalt rum/ eller i bur så länge jag inte vill/kan umgås med den. Då försöker jag åtminstone berika dess miljö tills vi kan hitta på nåt tillsammans och är en glad och motiverande förebild när jag kommer hem till henne. Detsamma gäller min häst.
Jag förstår att och varför din häst är uttråkad och deppig. Hoppas du hittar nåt annat stall om det inte löser sig för det där låter inte sjysst mot honom. Förstår att du älskar din häst men du borde höja hans levnadsstandard betydligt om ni nånsin ska få en bra relation och ett fint samspel. Låt honom få gå i samma hage som minst en häst till.
Hoppas du kan lösa situationen för er.

Lycka till!

 

[Geronimo]

Sv: Min häst hatar mig!

Har inte lusläst tråden men jag känner....lek med hästen...gör dig superintressant och spännande.
Bralla du också i ridhuset/banan...ha roliga ljud för dig. Trickträna honom..busa.
Han älskar hinkar...lägg mums i dom upp o ner....lär honom ett särskilt ljud som betyder puss o godis.
Jag kan med stor säkerhet lova att han kommer att ställa sig i ett hörn och se MYCKET förvånad ut och vara väldigt fokuserad på var i hela friden tokmatte pysslar med...tillslut söker han upp dig för att du är....ja INTRESSANT.

Uppdatera (det vet du att du måste göra nu...sånt här är superkul att följa)

Lycka till.

 

[Tiingeling]

Sv: Min häst hatar mig!

men varför får han inte gå med de andra? bråkar de?
Känns ju inte kul att han får stå själv, det är ju faktiskt ett flockdjur...

 

[the_connemara]

Sv: Min häst hatar mig!

*kl*

Det känns som att din unghäst behöver bättre förutsättningar (hagar! foder, planerad träning) och mer krav när han arbetas (svara direkt, vara "med" och lyssna hela tiden).

Min kan vara precis så tråkig som du beskriver och är det ofta, flera gånger i veckan, eller typ nästan varje dag Tills man krävt reaktion och sett till att man fått det. Sedan inser ponnyn i honom att "det är roligare att arbeta med matte än att försöka maska" och förvandlas till en liten krutdurk

Mao, du själv kan fixa till den första biten med stall, foder och sedan tar du hjälp av en bra unghästryttare/tränare som kanske tom rider din häst lite och iaf hjälper er in på rätt spår och hjälper dig med upplägget av han utbildning.

Jag tror inte det är omöjligt alls, tycker han har sett fin ut det du visat tidigare Han behöver nog bara hitta sin motivation att arbeta, och det finns ju flera punkter du själv vet med dig att du behöver ändra och tar du upp till det lite hjälp så

 

[CBoggie]

Sv: Min häst hatar mig!

Tack för ditt svar !

Faktiskt, så vill jag inte gå ut med honom i skogen. Skulle han försöka dra, så kan jag inte hålla honom, utan att göra mig illa i axeln.
Och det är inte så att han försöker slita sig bara sådär, utan mer om han är pigg och vill busa och drar iväg då.

Om man väljer att skaffa en unghäst, så tycker jag att man också måste inse att varierad träning är superviktigt! Om du inte ens klarar att promenera med honom i skogen och än mindre rida ut med honom, så tycker jag du ska skaffa en medryttare som kan göra det. Inte bara för att hästen ska bli gladare och piggare, utan även för att ge den en sportslig chans att hålla i många år till.

 

[Bison]

Sv: Min häst hatar mig!

en unghäst ska ha stora hagar o kompisar o måte få komma ut i skog o mark!

Jag skulle känna mig som en djurplågare om jag hade min femåring som du har din

Vi rider normalt två dagar på bana/rídhus o tre dagar ute i naturen med omväxlande arbete. Han går in en stor hage med både skog o äng o ingen lera. Det är en häst o ingen maskin du har, ge honom ett värdigt liv!

 

[_Eulalia_]

Sv: Min häst hatar mig!

Fast, om man inte är en ledare naturligt, ska man inte ha häst då? Känns ju lite väl hårt!

Säger det samma.

Du har fått jätte många bra tips här ju!
Jag känner själv igen mig i din situation, jag är ingen bra ledare i grunden, jag är lättskrämd och väldigt otrygg i mig själv. Har många MÅNGA gånger kännt mig helt värdelös och funderat på att sälja min häst. Men pågrund av att jag tycker så f*rbannat mycket om honom så har det aldrig blivit så. Och nu efter 3+år så börjar det hända grejer! Har börjat vara mer konsekvent, det jag ber om ska jag ha NU! Men samtidigt har jag börjat se på ridningen och hästhanteringen på ett annat sätt. Det är inte blodigt allvar, det ska vara roligt från båda håll!
Jag har börjat berömma min häst jätte mycket! Som en tränare på klubben sa: "Man ska berömma dom så dom nästan skäms när dom har gjort rätt!". Och det är precis vad jag gör. När han gör rätt så kramar jag honom, pussar honom, klappar, kliar, "ruffsar" honom i manen och använder min allra gladaste ton för att tala om för honom hur underbar han är. Och vilken häst jag har fått!

Lider verkligen med dig i "stallproblemet" det är hemskt när man ser att hästen inte trivs och man inte kan göra så mycket åt det!

Lycka till med allt!

 

[_Eulalia_]

Sv: Min häst hatar mig!

Det där var väl lite väl hårt? Hon förstår väl själv att det inte är rätt och hon försöker ju hitta en lösning.

 

[Martina_m]

Sv: Min häst hatar mig!

VÅR BAKGRUND

Jag köpte min häst för snart 2½ år sedan. Då bodde jag i en annan stad, hade ett heltidsjobb och hade kollat runt efter stall i trakten och hittat ett superbra! Med fina ridvägar där man kunde använda travvägarna som fanns i skogen bakom stallet, ridhus och rundkorall och flera fina hagar!

Hästen var då 3½, nykastrerad och riden några gånger. Precis kommit in i stall från att ha gått på lösdrift i 3 år med jämnåriga hingstar.
Han stannade kvar hos säljaren för inridning i ca 1½ månad och jag var där och hälsade på och red med jämna mellanrum.

Under de här 1½ månad när han var under inridning kom lågkonjunkturen och jag blev uppsagd. Jag flyttade hem till mina föräldrar 20 mil bort. Fick dit min häst. Hade då hittat ett bra stall till honom. Detta är sep 2008.

När han varit där i 2 dagar släpper vi ihop honom med en liten c-ponny valack.
Min häst jagar livet av denna lilla ponny så vi försöker fånga min och tränger in honom i ett hörn i hagen, vilket resulterar att han hoppar över/genom staketet. Han fastnar i staketet och slår i vägen på andra sidan och slår ut en tand. Han kollas även upp i kroppen/länden eftersom han fastnade i staketet ganska ordenligt när han försökte hoppa över.

Ingen i det stallet vill ha sin häst med min. Stallägaren vill inte ge mig yta att sätta upp en hage bredvid de andra hästarna, så min häst står ensam i en egen hage utan att se de andra. Jag bestämmer mig för att flytta till ett annat stall.

nov 2008. I nästa stall släpper jag åter igen ihop min häst med andra hästar. Vilket resulterar i att min häst jagar ut de andra så de springer genom grinden. Alla hästarna hade småsår. Min häst var inte längre välkommen och fick gå själv bakom stallet och kunde bara ana de andra hästarna bakom buskarna. Väljer att byta stall igen. Denna gången till det stallet där han bor idag. mellan jul och nyår 2008.

Lånar sto-hagen (den enda stora hagen då det nästan bara är ston i stallet) för att släppa ihop med en annan ett år äldre valack. Denna gången ingen skadad, men ett himla liv i hagen. De lugnar sig inte. Kommer inte riktigt ihåg vad som hände, men den andra hästägaren ville inte ha det så här. Så då blev det en liten hage att gå ensam i för min häst. Men bland andra hästar och han kan hälsa på en annan kompis över staketet. Alltid något.

Det kommer en ny häst i mitten av jan 2009. Vi släpper ihop hästarna. Det går vilt till även här, men vi väntar på att det ska lugna ner sig. Efter en dag och genomsvettiga hästar och min fått ett sår på benet som vet måste sy. Får han stå själv för att såret ska läka och att inte stygnen ska gå upp. När det gjort det släpper vi hop dem igen. Fortfarande lika vilda och nu vågar vi faktisk inte längre. Utan de får gå ensamma efter detta.

I slutet av april 2009 tar jag blodprov på min häst. Visar sig att han är klapphingst. I juni bukopereras han och en stor testikel tas ut.

Vid detta laget har min häst det sämsta ryckte jag någonsin varit med om att en häst kan ha! Kan även säga att vi ca 3-4 (ibland 5-6) dagar i veckan var ute i skogen och promenerade under hela denna period sen jag köpte honom!

Efter sommaren kom han tillbaka (som en riktig valack) till sitt stall igen och skulle släppas ihop med sin haggranne. Vilket fungerade fint, så länge vi fick använda sto-hagen. Men när de skulle tryckas in i den mindre hagen (ändå den största vi kunde tillgå), så rök de ihop och det är för litet för att komma undan. Alltså, min häst får gå själv.

Kan även säga som ett försvar på ett av svaren jag fått. Jag har köpt min häst för att kunna rida, inte för att ha en skadad häst i en hage.

Just nu försöker jag (vi) stå ut för att få komma till vår nya anläggning. Och flyttar jag nu, så blir jag av med min plats i det nya. Och där VET jag att det kommer vara stora hagar, även för de få valackerna som vi har. Och jag hoppas såååå att min häst ska kunna få kompisar. Även om det skrämmer mig något enormt att släppa ihop honom. Som jag hoppas att ni förstår.

Där jag bor är det ganska ont om "bra" stall. hagarna är under all kritik. 1 m höga el-staket utan el är mer regel än undantag. Och så vill jag inte ha det. Eller så finns det inga bra ridmöjligheter. Ingen padock, ridhus eller ridvägar utan att behöva vara bland massa trafik eller inga ridkompisar. Har väl helt enkelt för stora krav. Stor hage med valacker och ordentliga staket, någonstans att rida, och gärna någon att rida med.

DET är anledningen till att min häst står där han står! Jag vet verkligen inte vart jag ska kunna ha honom!