L
Laaya
jag måste bara få skriva av mig lite om det hemska som hände igår kväll.
jag har en liten hermelinkille på ungefär 1,5 år. han är världens finaste. när vi är hemma får han alltid skutta fritt, och han älskar att skutta omkring, tigga godis, sitta i blomkrukan fast han vet att han inte får, eller bara slappa på balkongen. det var en helt vanlig kväll och jag satt och kliade honom som han älskade. medan jag gjorde det passade jag på att plocka honom lite försiktigt, för han fäller så fruktansvärt mycket. han var så snäll, slickade mina händer och var så gosig. så när jag hade plockat, gick jag och öppnade upp balkongdörren lite för att slänga ut pälsen. jag tänkte inte ens på att han älskade balkongen, och han var ju så långt borta. men jag stängde, och klämde honom. det var så hemskt för jag förstod direkt att jag hade smällt till honom rejält för han bara låg där. jag började skrika och kunde inte se på honom och fick helt enkelt panik. han fick konstiga ryck, som spasmer, jag såg inte detta men mamma berättade, och hon lyfte upp honom. då låg han bara där, helt lealös i hennes famn. sedan lade hon honom ner på en fäll vi har, då han började spasma igen. min syster grät och min mamma med, och ho n gick för att ringa min kusin som jobbar på ett djursjukhus. jag ville inte, kunde inte se på honom, men mamma tvingade mig. och då gick jag till honom, och min lille kille bara låg där på sidan och andades tungt. han ryckte lite i framtassarna när jag kom och jag började prata med honom, och jag låg och klappade honom. jag kunde se att han hade ont, min älskade kanin. och mamma sa att han förmodligen inte skulle klara sig, men jag ville bara att han skulle få det bra. om det innebar avlivning så okej, bara han inte behövde lida mer. min kusin skulle komma och hämta oss och skjutsa oss till djursjukhuset, så mamma skulle bära inom honom i transportburen. och då reste han sig upp, och vi vart så glada för det är ju ett jättebra tecken. han stod där och såg förvirrad ut och låg så trött i mina armar när jag lyfte upp honom, men jag kände hur han andades och hur han tittade på mig. väl inne i transportburen och på väg till sjukhuset flyttade han på sig lite, gick omkring lite i transportburen. det var jäkligt bra tecken. när vi kom fram undersökte veterinären honom, men kunde inte hitta några fel. han var uppenbart chockad, men förutom det var det inga synliga skador. åh min älskling, jag lyfte upp honom i min famn och han låg där, så trött. och han brukar alltid krypa upp mot min axel, annars vill han inte bli upplyft. men nu låg han bara där.
under natten drack han mycket, men låg mest och vilade. idag har han fått vara ute, för vi vet att han tycker mycket bättre om att vila ute än i sin bur. han har skuttat omkring lite, ätit och druckit, men han är märkbart tröttare än vanligt. han blev lite nyfiken när mamma städade hans bur, vanligtvis brukar han bli jättenyfiken och vill gärna "hjälpa till" (förstöra) men nu orkade han inte. idag har han mestadels antingen legat i sitt lilla hus ute på vardagsrumsmattan eller på handduken under soffan..
jag känner mig så extremt skyldig såklart. jag trodde att han skulle hata mig, men han kom fram till mig imorse och ville att jag skulle klia honom.
det är så hemskt.. är det någon som har råkat ut för någonting liknande? eller någon annan slags olycka med erat djur?
jag har en liten hermelinkille på ungefär 1,5 år. han är världens finaste. när vi är hemma får han alltid skutta fritt, och han älskar att skutta omkring, tigga godis, sitta i blomkrukan fast han vet att han inte får, eller bara slappa på balkongen. det var en helt vanlig kväll och jag satt och kliade honom som han älskade. medan jag gjorde det passade jag på att plocka honom lite försiktigt, för han fäller så fruktansvärt mycket. han var så snäll, slickade mina händer och var så gosig. så när jag hade plockat, gick jag och öppnade upp balkongdörren lite för att slänga ut pälsen. jag tänkte inte ens på att han älskade balkongen, och han var ju så långt borta. men jag stängde, och klämde honom. det var så hemskt för jag förstod direkt att jag hade smällt till honom rejält för han bara låg där. jag började skrika och kunde inte se på honom och fick helt enkelt panik. han fick konstiga ryck, som spasmer, jag såg inte detta men mamma berättade, och hon lyfte upp honom. då låg han bara där, helt lealös i hennes famn. sedan lade hon honom ner på en fäll vi har, då han började spasma igen. min syster grät och min mamma med, och ho n gick för att ringa min kusin som jobbar på ett djursjukhus. jag ville inte, kunde inte se på honom, men mamma tvingade mig. och då gick jag till honom, och min lille kille bara låg där på sidan och andades tungt. han ryckte lite i framtassarna när jag kom och jag började prata med honom, och jag låg och klappade honom. jag kunde se att han hade ont, min älskade kanin. och mamma sa att han förmodligen inte skulle klara sig, men jag ville bara att han skulle få det bra. om det innebar avlivning så okej, bara han inte behövde lida mer. min kusin skulle komma och hämta oss och skjutsa oss till djursjukhuset, så mamma skulle bära inom honom i transportburen. och då reste han sig upp, och vi vart så glada för det är ju ett jättebra tecken. han stod där och såg förvirrad ut och låg så trött i mina armar när jag lyfte upp honom, men jag kände hur han andades och hur han tittade på mig. väl inne i transportburen och på väg till sjukhuset flyttade han på sig lite, gick omkring lite i transportburen. det var jäkligt bra tecken. när vi kom fram undersökte veterinären honom, men kunde inte hitta några fel. han var uppenbart chockad, men förutom det var det inga synliga skador. åh min älskling, jag lyfte upp honom i min famn och han låg där, så trött. och han brukar alltid krypa upp mot min axel, annars vill han inte bli upplyft. men nu låg han bara där.
under natten drack han mycket, men låg mest och vilade. idag har han fått vara ute, för vi vet att han tycker mycket bättre om att vila ute än i sin bur. han har skuttat omkring lite, ätit och druckit, men han är märkbart tröttare än vanligt. han blev lite nyfiken när mamma städade hans bur, vanligtvis brukar han bli jättenyfiken och vill gärna "hjälpa till" (förstöra) men nu orkade han inte. idag har han mestadels antingen legat i sitt lilla hus ute på vardagsrumsmattan eller på handduken under soffan..
jag känner mig så extremt skyldig såklart. jag trodde att han skulle hata mig, men han kom fram till mig imorse och ville att jag skulle klia honom.
det är så hemskt.. är det någon som har råkat ut för någonting liknande? eller någon annan slags olycka med erat djur?
