Min far, kvinnohataren

[Petruska]

Tänker du skicka bilder?

Jamen lite kukbilder inför helgen!

 

[Migo]

Jag har också funderat på det. Men min erfarenhet hittills är nog att den sortens nya medlemmar itare tonar ner om man hanterar dem med fasthet snarare än nonchalans

Fastheten får dem att avslöja sig snabbare och det verkar minska risken för att de får en massa pepp bara för att de är män.

Ja det har vi ju faktiskt inte sett nått av i den här tråden!

 

[Petruska]

Ja det har vi ju faktiskt inte sett nått av i den här tråden!

Nej. Intressant nog. Kanske börjar vi alla lära oss något?

 

[Badger]

Yay!



Alltså den enda liknelsen jag ogillade var när du tycker det är schysst att jämföra män som grupp med nazister som grupp.. annars är det lugnt!

Hmm herregud, "jag var personen som står och ser på när mobbarna kränker någon, därför att jag var rädd för att själv bli utsatt." - och du tyckte de var fantastiska vänner?!



Jo, det gjorde du.



Det var svårt att veta vad du menade exakt med "skit", mothugg var bara en term jag använde, inte ett försök att specificera något just. Påhopp och förföljelse låter inte bra alls, dock behöver vi kanske inte prata om det också nu eller? Så mycket redan Om du vill så fine, dock!

Jag missförstod inte. Jag sa inte att du likställde män (==) med nazister. Jag sa att du gjorde en oschysst liknelse mellan män som grupp och nazister som grupp (män i grupp agerande mot en kvinna, liknat nazister i grupp agerande mot en invandrare), och det är en oschysst liknelse som jag tror du använder för att agitera eller liksom spetsa argumentet på nått vis..men jag ville bara poängtera att det inte är en schysst argumentering, och jag tänker inte hoppa in i den båten med dig



Ja, jag har ju sagt att vi har olika erfarenheter? Jag gav min sida bara, jag har förstått din. Jag upplever det som jag har sagt, men jag sa även att jag vi inte kan dra några generaliserande slutsatser från bara mina erfarenheter. Enda anledningen till att jag nämnde det var just för att göra den poängen.



Hade skrivit mycket mer här men det kändes som att det är bättre att hålla det kortare..

Det var just detta jag undrade över. Jag har hört det du säger förut, men det förklarar just inte så mycket, IMO. Jag tycker grundproblemet, som jag anser du bara styrker nu, är att i genusdebatten så dyker detta så ofta upp, att det manliga ska vara bättre och det kvinnliga sämre. Och det tycker jag som tror på jämlikhet är helt fel. Jag tycker inte att kvinnor ska behöva sträva efter att passa in som en man, bland män, och behöva göra allt som är traditionellt "manligt" för att vara jämlik. Personligen kan jag som man aldrig göra allt det en kvinna kan göra, och det är sant åt båda håll. Jag tycker det är ett dumt sidospår i en debatt om jämlikhet, som istället borde vara mer fokuserad på att acceptera våra skillnader och värdera våra styrkor lika högt - när vi pratar generellt.

(När vi pratar specifika fall, så ska det förstås ges möjligheter och chanser för både män och kvinnor på lika villkor.)

Jag tycker liknelsen var väldigt bra faktiskt, kan dra en annan liknande för att förklara irriterande på ett annat vis. Ts upplevelse är ju då som att vid ett matbord med några vita och ett par svarta höra ett oavbrutet gnäll på hur den eller den kör bil som en svarting, eller att hennes pappas kollega är en svartingkärring. Hon undrar hur det kommer sig att pappan verkar tycka att hon är ok trots att han verkar vara rasist.

Så klippte jag ur en bit ur citatet

Jag tycker grundproblemet, som jag anser du bara styrker nu, är att i genusdebatten så dyker detta så ofta upp, att det manliga ska vara bättre och det kvinnliga sämre. Och det tycker jag som tror på jämlikhet är helt fel. Jag tycker inte att kvinnor ska behöva sträva efter att passa in som en man, bland män, och behöva göra allt som är traditionellt "manligt" för att vara jämlik. Personligen kan jag som man aldrig göra allt det en kvinna kan göra, och det är sant åt båda håll. Jag tycker det är ett dumt sidospår i en debatt om jämlikhet, som istället borde vara mer fokuserad på att acceptera våra skillnader och värdera våra styrkor lika högt - när vi pratar generellt.

Det stora flertalet här tycker inte att kvinnor ska behöva sträva efter att passa in som en man, bland män och behöva göra traditionellt manliga saker för att vara jämlik! Minst av allt den du svarar här. Det är ju det vi protesterar mot!

Och NEJ!

Jag tycker det är ett dumt sidospår i en debatt om jämlikhet, som istället borde vara mer fokuserad på att acceptera våra skillnader och värdera våra styrkor lika högt - när vi pratar generellt.

Vi ska inte alls fokusera på att acceptera våra skillnader och värdera våra styrkor lika högt. För vi är väldigt lika. Det finns väldigt få skillnader när det gäller hjärna och beteende. Jag tycker att vi ska fokusera på att acceptera våra LIKHETER och värdera MÄNNISKANS alla styrkor lika högt.

Jag tycker inte att män ska behöva sträva efter att passa in som en man, bland män och behöva göra traditionellt manliga saker för att vara accepterad.

Jag tycker att män och kvinnor ska acceptera alla sina styrkor lika högt, de vårdande så som de uhm utåtriktade. Eftersom alla människor är födda med dessa egenskaper och har rätt att utveckla dem. Även små flickpojkar.

 

[labb]

Jamen lite kukbilder inför helgen!

Typiskt sexistiskt inlägg. Bukefalos är i vissa fall (på senior) ett skolexempel på hur attityder och jargong i en miljö dominerad av ett kön kan spåra ur och de som är inne i det ser inte hur absurda deras argument och logik är. Ett exempel är inlägget jag citerar, en användare som i hundratals inlägg kritiserar manlig sexism, ibland inbillad ibland verklig är själv ännu värre och det applåderas ofta av en svans andra.

 

[Petruska]

Typiskt sexistiskt inlägg. Bukefalos är i vissa fall (på senior) ett skolexempel på hur attityder och jargong i en miljö dominerad av ett kön kan spåra ur och de som är inne i det ser inte hur absurda deras argument och logik är. Ett exempel är inlägget jag citerar, en användare som i hundratals inlägg kritiserar manlig sexism, ibland inbillad ibland verklig är själv ännu värre och det applåderas ofta av en svans andra.

Absolut. Jag kunde inte instämma mer. Svans är ordet. Dessa våp till kvinnor (och en del män, ni vet vilka ni är) som inte förmår tänka självständigt.

 

[labb]

Jag tycker inte att män ska behöva sträva efter att passa in som en man, bland män och behöva göra traditionellt manliga saker för att vara accepterad.

Enligt feministisk teori har jag i stort sett bara kvinnliga intressen, konstigt nog är de de enda som jag någonsin hört påstå att dessa är könskodat kvinnliga. Ingen annan har någonsin fört fram till mig något åt det hållet. Att feminister gång på gång försöker trumfa ut det budskapet enligt tesen att sägs det tillräckligt ofta som kommer det till slut bli en sanning, är inte konstigt, det ligger i deras egenintresse att få folk till att anamma den världsbilden men det gör den inte sann för det.

 

[Borttaget konto]

Enligt feministisk teori har jag i stort sett bara kvinnliga intressen, konstigt nog är de de enda som jag någonsin hört påstå att dessa är könskodat kvinnliga. Ingen annan har någonsin fört fram till mig något åt det hållet. Att feminister gång på gång försöker trumfa ut det budskapet enligt tesen att sägs det tillräckligt ofta som kommer det till slut bli en sanning, är inte konstigt, det ligger i deras egenintresse att få folk till att anamma den världsbilden men det gör den inte sann för det.

När andra män eller killar talar om hur de blir dömda av omgivningen för att de har kvinnligt kodade intressen eller sätt, då anser du att de har fel?

T.e.x. killar som rider, dansar, ägnar sig åt make up eller annat, du har svårt att tro att de skulle bli mobbade eller retade för att de ägnar sig åt ett kvinnligt kodat intresse?

 

[Petruska]

Enligt feministisk teori har jag i stort sett bara kvinnliga intressen, konstigt nog är de de enda som jag någonsin hört påstå att dessa är könskodat kvinnliga. Ingen annan har någonsin fört fram till mig något åt det hållet. Att feminister gång på gång försöker trumfa ut det budskapet enligt tesen att sägs det tillräckligt ofta som kommer det till slut bli en sanning, är inte konstigt, det ligger i deras egenintresse att få folk till att anamma den världsbilden men det gör den inte sann för det.

Jag är tveksam till teorin här.

Enligt "feministisk teori" - vilken av dem?

Jag undrar detta uppriktigt. Vilken feministisk teoribildning talar om "kvinnliga intressen"? Det är ju något helt annat än det man avser då man talar om att något tex ligger i kvinnors intresse (om det nu finns något sådant, därom kan man vara oenig, men uttrycket är i alla fall begripligt).

Menar du "feminint genuskodade" intressen? Det är ju en annan sak. Och de teoribildningar som talar om genuskodning, brukar vara tydliga med att sådant också är föränderligt, och att det dessutom kan se olika ut i olika samhällsklasser och i olika kulturer.

Men det är väl jättebra att ingen bögknackar dig för att du stickar, vilket det inte är osannolikt att det hade hänt om du hade dansat klassisk balett.

 

[labb]

Men det är väl jättebra att ingen bögknackar dig för att du stickar, vilket det inte är osannolikt att det hade hänt om du hade dansat klassisk balett.

Knappast, dessutom hade jag gärna velat dansa balett men det finns tyvärr inte utrymme att göra allt man vill. Kan inte heller se att balett skulle vara könskodat, ytterst få saker är det idag.

Propaganda är ett bättre ord än teori.

 

[sjoberga]

Så fort man säger att man är feminist så börjar mansplainingen (även om vissa uppenbarligen tycker att definitionen faller när mottagaren är en manlig feminist) om vad feminismen egentligen är och målar upp den ena fanatiska nidbilden efter den andra om vad jag egentligen tycker och står bakom. Oftast från en så låg kunskapsnivå att man känner att man får levla ner sina argument flera hack i kunskaps-sand-lådan (ju mer mansplaining som kommer innan första andningspausen desto längre ned) för att kunna nå fram, alls. Till slut blir intresset för att ens argumentera emot väldigt, väldigt lågt.

Istället för att till exempel fråga vad som ligger bakom det ställningstagandet och hur jag resonerar bakom mitt statement att jag är feminist.

Men intresset för andras resonemang är extremt lågt hos gruppen män som tar till mansplaining för att lyckas dominera samtalet utan att ha något viktigt att säga.

 

[mandalaki]

Så fort man säger att man är feminist så börjar mansplainingen (även om vissa uppenbarligen tycker att definitionen faller när mottagaren är en manlig feminist) om vad feminismen egentligen är och målar upp den ena fanatiska nidbilden efter den andra om vad jag egentligen tycker och står bakom. Oftast från en så låg kunskapsnivå att man känner att man får levla ner sina argument flera hack i kunskaps-sand-lådan (ju mer mansplaining som kommer innan första andningspausen desto längre ned) för att kunna nå fram, alls. Till slut blir intresset för att ens argumentera emot väldigt, väldigt lågt.

Istället för att till exempel fråga vad som ligger bakom det ställningstagandet och hur jag resonerar bakom mitt statement att jag är feminist.

Men intresset för andras resonemang är extremt lågt hos gruppen män som tar till mansplaining för att lyckas dominera samtalet utan att ha något viktigt att säga.

Bingo!

 

[Borttaget konto]

@labb Det finns definitivt de som än idag tycker att vissa saker är "kvinnliga"/"tjejiga" och då underförstått sämre.

Jag såg det för några veckor sedan när en man kallade en grupp andra män för "kvinnor" och "flickor" pga deras dansstil. Det var menat som nedlåtande kritik (och vissa tog också illa vid sig av att kallas för kvinnor och flickor). Det de andra männen gjorde var i hans ögon inte manligt nog, han var upprörd över att se det och kanske associeras med det.

Tror man att t.e.x. ridning för länge sedan slutat ses som "tjejigt" kan man bl a lyssna på ett 15 min reportage om Tim som blev mobbad för sitt hästintresse. Han nämner kort runt 3:20-3:30 vad han fick höra om det, "hästbög, "du är en tjej" etc, det är ytterligare ett exempel på att det fortfarande förekommer. Länk.

 

[stjarnhimmel]

Enligt feministisk teori har jag i stort sett bara kvinnliga intressen, konstigt nog är de de enda som jag någonsin hört påstå att dessa är könskodat kvinnliga. Ingen annan har någonsin fört fram till mig något åt det hållet. Att feminister gång på gång försöker trumfa ut det budskapet enligt tesen att sägs det tillräckligt ofta som kommer det till slut bli en sanning, är inte konstigt, det ligger i deras egenintresse att få folk till att anamma den världsbilden men det gör den inte sann för det.

Märkligt
Jag hör hela tiden sådant
Tex när jag bytte däck på bilen i höstas. Det var visst manligt,
Manliga vänner har fått kommentarer om att han måste vara bög eftersom han är dansare etc. Såna berättelser har jag hört mängder av.

Jag kan tillägga att mina vänner brukar inte säga sånt. Men då och då träffar jag på folk som har en annan uppfattning.

 

[Petruska]

Kan inte heller se att balett skulle vara könskodat, ytterst få saker är det idag.

Propaganda är ett bättre ord än teori.

Om du säger det så måste det ju stämma.

I båda fallen, givetvis.

 

[Borttaget konto]

Märkligt
Jag hör hela tiden sådant
Tex när jag bytte däck på bilen i höstas. Det var visst manligt,
Manliga vänner har fått kommentarer om att han måste vara bög eftersom han är dansare etc. Såna berättelser har jag hört mängder av.

Samma här, jag har svårt att se hur man kan ha missat att det fortfarande förekommer.

Det förekommer säkert olika mycket i olika kretsar, men att det inte skulle existera som problem bara för att man inte personligen upplevt eller uppfattat det?

Det håller inte.

 

[Sleepy]

Hur förhåller ni andra kvinnor med kvinnofientliga eller antifeministiska fäder er till dem? Vad tänker ni om det?... kläcker ur sig smått hatiska, slentriankvinnoförtryckande saker... lågutbildade kvinnor tycks han förakta mycket. .. Hur kan han inte reflektera över detta?

Jag önskar att jag hade haft alla kloka bukare i närheten när jag var i tjugoårsåldern. Jag hade en underbar pappa *bless him* som var hemmapappa och en karriärmamma; inga problem där. Men min dåvarande svärfar, suck. Han var en typisk äldre affärsman och svärmor en typisk hemmafru. Ibland fick vi som sällskap gå ut ur affärer för att han - igen - stod och skällde ut kvinnorna i kassan. Sin dotter hackade han ständigt på och gjorde ansvarig för hela hennes bransch och dess tillkortakommanden. Mig gjorde han sitt bästa för att trycka ner; jag var ju oerhört irriterande som svarade emot när han sa nåt; som hade åsikter. Mitt yrkesval var fruktansvärt provocerande (mansdominerat) och framkallade vilda försök med korsförhör för att "bevisa" att det där dög jag inte till. När karriären tog fart så "kunde man ju förstå hur det gick till"... Helt otroligt.

Jag gjorde mitt bästa för att stå emot, stå ut och hålla distansen. Hade jag förstått strukturerna kring det hela då, hade det varit lättare att hantera.

 

[Lovisaleonora]

(förlåt, frestelsen blev mig övermäktig)

 

[Badger]

Enligt feministisk teori har jag i stort sett bara kvinnliga intressen, konstigt nog är de de enda som jag någonsin hört påstå att dessa är könskodat kvinnliga. Ingen annan har någonsin fört fram till mig något åt det hållet. Att feminister gång på gång försöker trumfa ut det budskapet enligt tesen att sägs det tillräckligt ofta som kommer det till slut bli en sanning, är inte konstigt, det ligger i deras egenintresse att få folk till att anamma den världsbilden men det gör den inte sann för det.

Det är väl helt strålande, bra för dig.

Om du känner att du ändå är nyfiken på vilka intressen och egenskaper eller färger som brukar anses vara kvinnliga eller manliga så kan jag rekommendera ett besök i en leksaksaffär eller en titt i en två år gammal leksakskatalog. Bara så du förstår vad feministerna brukar prata om. Det är lättast att se där. Annars kan du fråga en sexåring.

 

[Trani]

Det lossnade delvis när jag lärde känna tjejer som var mer lika mig - de fanns ju faktiskt! - och när jag insåg att feminism kunde ge mig ett svar på varför jag hade problem med att hitta "min plats".

När jag ser tillbaka så har det för mig varit viktigt att träffa kvinnor (och män) som gör saker (genus, relationer, sex) på ett normbrytande sätt och verkligen få se att "det går att göra såhär". Böcker har gett mig väldigt mycket såklart men det har varit de här mötena med människor som har varit verkligt avgörande för mig.

Det och den krypande insikten om min egen internaliserade misogyni - att misogyni hos en kvinna innebär självförakt. Det är inte konstigt att jag tycker att det är jobbigt att vara kvinna när jag föraktar det (något jag fortfarande jobbar på och räknar med att fortsätta med). Misogynin får man från omgivningen ändå, man behöver ju inte ge sig själv skit dessutom.