Sv: Meningsfull ridkurs
Jag tänkte roa mig med att svara ur tränar-synpunkt...
Kommunikationen med tränaren?
Kommunikationen är för mig A och O för att en relation mellan ryttare, häst och tränare ska bli fruktbar. Jag måste hela tiden försöka förstå ryttarens tankegång, och ryttaren måste våga säga till när jag är obegriplig eller om hen tycker jag är ute och cyklar. Jag har gärna en dialog, samtidigt som det ju måste finnas ett förtroende från ryttaren att vilja följa en tankebana jag har en bit för att se om det kan vara rätt väg att gå. Det är inte alltid det är glasklart från början vad som behöver göras och ibland märker man att det inte fungerade, och här kommer ju dialogen med ryttaren in i bilden igen, och med en gemensam dialog kan man komma vidare. Det är en balansgång, jag har svårt att se varför en ryttare som ska tala om för mig hur hen ska rida ska 1. betala för det 2. slösa på min tid och engagemang.
Att ni når framsteg just den dagen?
Jätteviktigt! Inte alltid att man nått hela vägen fram, men att ryttaren i alla fall har förstått syftet med övningen, och förstår vilken känsla man ska leta efter för att kunna jobba vidare på hemmaplan.
Att lektionen/lektionerna är händelserika och att man får träna på en massa olika saker?
Det här hänger ju rätt mycket på hur långt ekipaget har kommit. I början kan det bli enklare pass med färre antal övningar medan det senare mycket väl kan bli så att man ett pass bara går igenom diverse olika saker för att stämma av och lägga till nya aspekter på övningarna och då hinner man ju helt klart med mer. Det hänger också på hästen, en del hästar behöver få "börja om" och förstå att ett pass på ridbanan inte behöver betyda stress - och då är det få övningar som gäller.
Att man får träna på en sak så att den sitter bra?
Jag vill att eleven ska ha förstått övningens syfte, och fått en känsla för vad det är vi söker. Sen behöver det inte sitta perfekt.
Är det okej att träna ett helt pass i endast skritt om det är nödvändigt?
Absolut, om jag kan få ryttaren med på det hela vill säga. Jag tvingar inte en ryttare att skritta om hen prompt vill trava, men jag förklarar min ståndpunkt och försöker då anpassa travarbetet så det motarbetar det jag vill uppnå genom skrittarbetet så mycket som möjligt. Beroende på ekipage kan jag ibland bli tuffare och vända på steken och istället kräva kvalitet i traven som jag vet att de inte klarar av eftersom de inte tagit sig tid till skritten och på det viset visa min poäng med att låta lite tid gå åt till skrittarbetet. Ibland finns det också hästar som behöver få trava lite för att kunna slappna av, och då anpassar jag mig till det och återkommer till skritten senare, och försöker då få eleven att förstå att hen bör träna på hemmaplan på att gå in på ridbanan och bara koppla av så att den inte förknippar ridbanan med "springa omkring" utan är mentalt avslappnad redan från början.
Är det okej att arbeta hästen vid hand ett helt eller ett halvt pass istället för att rida?
Helt ok, men det är inte min specialitet och det säger jag. Men jag bidrar gärna med att vara ett par extra ögon och för en öppen dialog.
Hur mycket får tränaren lägga sig i ditt val av utrustning?
Jag försöker undvika att lägga mig i elevens val av utrustning, men jag vill helst att elever har en viss betsling t.ex. Jag lägger mig också i när det kommer till stigläderlängd och tillpassning av utrustning som jag tror att det är något som hästen antingen fara illa av eller kommer förbättra resultatet för ekipaget.
Vad är målet med att du går en kurs?
Att alla elever ska gå därifrån med en känsla av förtroende för den egna förmågan att arbeta vidare med det vi tittat på under kursen.
Hur mycket tränar du hemma till nästa kurs?
Något av det tråkigaste som finns är när en elev återkommer gång efter gång och inte har tränat ett smack sedan sist. Att det händer någon gång ibland är förståeligt, men det finns de som faktiskt aldrig tränar på det vi gör mellan gångerna, och det brukar också synas på resultatet...
Hur långsiktig är din plan med ridningen?
Mitt mål med undervisningen är att eleverna får egen luft under vingarna och dels har kunskapen som behövs - eller vet hur de ska få den - och vågar tro på sin egen förmåga att utbilda sin häst så att jag i stort sett blir överflödig. Att få komma ut till ett ekipage där ryttaren berättar om upptäckter de gjort sedan sist och vad de har gjort för att använda sig av kunskapen är en fröjd! Ibland är eleven sådan redan från början, andra gånger behövs jag som coach för att komma dit. För mig är hur som helst undervisningen långsiktig, jag vill helst inte ha "engångselever".
Hur mycket får du ut av att sitta enbart på läktaren?
Som elev kan jag få ut jättemycket av att sitta på läktaren, men jag föredrar oftast att titta på de som kommit längre. Ibland kan även andra ekipage ge intressanta nya insikter men det är oftast specialfallen som intresserar mig i så fall.
Är det värt att betala för att sitta där?
En liten slant betalar jag gärna, men inte mer än 2-300kr (för en duktig tränare), handlar det om mer pengar vill jag också ha mer tillbaka i form av intressanta föreläsningar etc.
Hur ska en bra kommunikation vara mellan tränare och ryttare tycker du?
Öppen och med förtroende och respekt för varandra.
Vänligt eller mer aukoritärt, resonera om sakerna en längre stund eller klart och koncist en snabb genomgång?
Min utgångspunkt är alltid att vara vänlig, jag vill ha en dialog och är ingen übersturmbahnführer. Jag är inte sådan att jag trivs med att stå i mitten och domdera. MEN, med tiden har jag också lärt mig att det finns lägen där det fyller en funktion att pusha en ryttare och mata den med information och uppgifter. Det kan bero på att ryttaren behöver "komma till ridning", eller att jag behöver köra över en mental spärr ryttaren har - det kan t.ex. vara "jag kan inte galoppera" - där man genom att mata med information får ryttaren att plötsligt upptäcka att hen t.ex. galopperar.
Bildligt språk eller mer med ord?
Både och, bilder hjälper ofta ryttaren att hitta känslan, men det får inte ersätta konkreta ord, däremot kan det vara olika faser i utvecklingen som avgör om det är bilder eller ord som står på schemat.
Och nej, jag försöker inte göra reklam för mig själv genom att skriva det här, jag ska snart ha barn och har varken tid eller lust att ränna land och rike runt och ha lektioner och kurser. Bara så moderatorn vet och kan andas ut. *ler*
Det var nyttigt, jag fick tänka till lite om hur jag egentligen resonerar!
