Sv: Matildahavre
Ibland blir man så trött på alla felaktiga påståenden som fodertillverkare kommer med om sina produkter. Man undrar om foderförsäljare och foderfabrikanter har så ebarmligt dålig kunskap eller om de helt enkelt medvetet försöker lura sina kunder.
1) Krafft påstår att ”Fett är en skonsam energikälla”. Fett är ingen ”skonsam” energikälla. Det är en främmande energikälla för hästen. Hästens normala foderstat innehåller väldigt lite fett, ca. 4 – 5%. Detta är dock tillräckligt för att t.ex. fettlösliga vitaminer ska kunna absorberas. Foder som innehåller högre fetthalter kan skapa stora problem för hästen. Hästens kropp tolkar höga fetthalter i blodet som en krissituation eftersom detta avspeglar vad som händer hästen när den utsätts för svält.
2) Fett kan överhuvudtaget inte användas som energikälla vid ”strängt arbete” som Krafft påstår. Fett kan endast användas som energikälla när hästen befinner sig i vila eller vid lågintensivt arbete.
3) Den “slaggpåverkan i hästens muskulatur” som Krafft talar om lär väl vara mjölksyra. Mängden mjölksyra i musklerna bestäms av det arbete som hästen uträttar och hur vältränad den är och inte av vilket foder den får. Två hästar som är lika vältränade och presterar maximalt kommer att producera samma mängd mjölksyra oberoende av hur deras foderstater ser ut.
4) Mjölksyra är dessutom ingen “slaggprodukt”. Den mjölksyra som bildas vid förbränning av glukos kan omvandlas till pyruvat och genomgå Krebs-cykel* för generering av energi i olika vävnader. Mjölksyra kan även omvandlas tillbaks till glukos.
Det är nästan en bedrift att få ihop fyra felaktiga påståenden i en en och samma mening som Krafft här har lyckats med! Dessutom finns det fler felaktigheter/överdrifter i den övriga texten.
* (Krebs cykel är också känd som citronsyrecykeln (TCA) cykel, förutom i citronsyracykeln. Det är den andra av tre steg i cellandningen, som sker mellan glykolys (nedbrytning av glukos till pyruvat) och oxidativ fosforylering (skapandet av adenotriphosphate eller ATP). I Krebs-cykeln sker i mitokondrierna av celler och är ett viktigt steg i den aeroba skapandet av ATP, det primära bränslet för cellulär aktivitet, se http://helbreds.info/9/2010/01/historia-i-Krebs-cykeln.html).
Stärkelse tas normalt upp i hästens tunntarm och kommer aldrig ner i grovtarmen och kan därför inte påverka ” grovtarmens mikroflora negativt”. Det är endast om hästen föräter sig på stärkelserikt foder som stärkelse kan komma ner i grovtarmen. Men samma sak händer om hästen ges ett överskott av socker, fett eller protein. Matilda har både en högre fett- och proteinhalt än andra havresorter och med samma logik skulle man kunna påstå att Matilda ökar risken för störningar i grovtarmens mikroflora p.g.a. den höga fett- och proteinhalten. Det är heller inte sant att stärkelse ger upphov till ”muskelproblem av olika slag”. Jag förmodar att man tänker på EPSM. Hästar får inte EPSM på grund av stärkelse i fodret. EPSM är ett ärftligt anlag som finns hos vissa hästar som är predisponerade för EPSM. Man vet inte ens vad som aktiverar och utlöser muskelproblemen hos dessa hästar.
Man kan tycka att Krafft som är ett ledande foderföretag i landet och med sina höga priser på sina produkter skulle ha råd att anställa kunniga foderexperter som skulle kunna ta fram mer relevant information om sin havresort Matilda än denna amatörmässiga hokuspokustext.
Ibland blir man så trött på alla felaktiga påståenden som fodertillverkare kommer med om sina produkter. Man undrar om foderförsäljare och foderfabrikanter har så ebarmligt dålig kunskap eller om de helt enkelt medvetet försöker lura sina kunder.
1) Krafft påstår att ”Fett är en skonsam energikälla”. Fett är ingen ”skonsam” energikälla. Det är en främmande energikälla för hästen. Hästens normala foderstat innehåller väldigt lite fett, ca. 4 – 5%. Detta är dock tillräckligt för att t.ex. fettlösliga vitaminer ska kunna absorberas. Foder som innehåller högre fetthalter kan skapa stora problem för hästen. Hästens kropp tolkar höga fetthalter i blodet som en krissituation eftersom detta avspeglar vad som händer hästen när den utsätts för svält.
2) Fett kan överhuvudtaget inte användas som energikälla vid ”strängt arbete” som Krafft påstår. Fett kan endast användas som energikälla när hästen befinner sig i vila eller vid lågintensivt arbete.
3) Den “slaggpåverkan i hästens muskulatur” som Krafft talar om lär väl vara mjölksyra. Mängden mjölksyra i musklerna bestäms av det arbete som hästen uträttar och hur vältränad den är och inte av vilket foder den får. Två hästar som är lika vältränade och presterar maximalt kommer att producera samma mängd mjölksyra oberoende av hur deras foderstater ser ut.
4) Mjölksyra är dessutom ingen “slaggprodukt”. Den mjölksyra som bildas vid förbränning av glukos kan omvandlas till pyruvat och genomgå Krebs-cykel* för generering av energi i olika vävnader. Mjölksyra kan även omvandlas tillbaks till glukos.
Det är nästan en bedrift att få ihop fyra felaktiga påståenden i en en och samma mening som Krafft här har lyckats med! Dessutom finns det fler felaktigheter/överdrifter i den övriga texten.
* (Krebs cykel är också känd som citronsyrecykeln (TCA) cykel, förutom i citronsyracykeln. Det är den andra av tre steg i cellandningen, som sker mellan glykolys (nedbrytning av glukos till pyruvat) och oxidativ fosforylering (skapandet av adenotriphosphate eller ATP). I Krebs-cykeln sker i mitokondrierna av celler och är ett viktigt steg i den aeroba skapandet av ATP, det primära bränslet för cellulär aktivitet, se http://helbreds.info/9/2010/01/historia-i-Krebs-cykeln.html).
Stärkelse tas normalt upp i hästens tunntarm och kommer aldrig ner i grovtarmen och kan därför inte påverka ” grovtarmens mikroflora negativt”. Det är endast om hästen föräter sig på stärkelserikt foder som stärkelse kan komma ner i grovtarmen. Men samma sak händer om hästen ges ett överskott av socker, fett eller protein. Matilda har både en högre fett- och proteinhalt än andra havresorter och med samma logik skulle man kunna påstå att Matilda ökar risken för störningar i grovtarmens mikroflora p.g.a. den höga fett- och proteinhalten. Det är heller inte sant att stärkelse ger upphov till ”muskelproblem av olika slag”. Jag förmodar att man tänker på EPSM. Hästar får inte EPSM på grund av stärkelse i fodret. EPSM är ett ärftligt anlag som finns hos vissa hästar som är predisponerade för EPSM. Man vet inte ens vad som aktiverar och utlöser muskelproblemen hos dessa hästar.
Man kan tycka att Krafft som är ett ledande foderföretag i landet och med sina höga priser på sina produkter skulle ha råd att anställa kunniga foderexperter som skulle kunna ta fram mer relevant information om sin havresort Matilda än denna amatörmässiga hokuspokustext.
