Mat – trist, tråkigt, jobbigt…

Bra idé! Tråden bör absolut delas upp:

* Tråden om tråkig matlagning

* Tråden om rolig matlagning

* Tråden om ätstörningar

* Tråden om otrohet

* Tråden om glassbåtar

JOBBA @moderullan!
fuck_u_.jpg
 
Det är detta jag inte fattar.

Lärde inte era föräldrar er att laga mat när ni var barn? Jag har otaliga minnen av attgå loss i köket under min pappas uppmuntrande tillrop.

Senare satte de mig även i en matlagningskurs för barn, som jag fick gå innan jag slutade på fritis för gott, så att jag skulle kunna ta hand om mig innan jag cyklade till stallet efter skolan.

Jag och mamma pratade faktiskt om detta för ett par veckor sedan, hon undrade om jag tyckte att jag fått lära mig matlagning som barn, och jag kom fram till att nej, det gjorde jag inte. Förmodligen främst för att min mamma får nervösa utslag vid blotta tanken av söl och kladd. Jag minns de få gånger jag "fick" laga mat åt familjen när jag bodde hemma och då gick jag minst i högstadiet, förmodligen till och med gymnasiet.

Men - numera är det mamma och pappa som ber mig om råd och hjälp med matlagning och inte tvärtom, så det har ju löst sig för mig ändå ;)
 
Denniskorv, finns det fortfarande?

En korv som saknar både smak och konsistens och som mi son kunde leva på i flera år.

Jajamensan! Köper jag ibland för en tia när det är knapert. Kräver lite jobb för att bli överhuvudtaget intressant, men det går att äta - till exempel i en korvgryta- eller soppa går det jättebra.
 
Antar att det svåra med barn är att få i dem ngt mer nyttigt än snabbmakaroner och köttbullar?

Jo... samtidigt så har jag väldigt svårt att tänka mig att något barn svälter sig självt till döds i Sverige. De omges ju vanligen av mat i alla former. Passar inte frukost så kommer det äppelbitar och lunch på dagis. Passar inte middagen så flyger det fram en ny rätt, eller en risifrutti efteråt för att föräldern får dåligt samvete.

Mina kusiner är fantastiska med sådant - de äter allting. Lillflickan på 4 år tryckte i sig en hel skål oliver vid middagen i helgen, fyra stycken från samma familj och man får nästan kasta sig undan efter att ha serverat maten. Schvips så är allt borta. Kött, fisk, soyabiff eller mittemellan gör ingen skillnad.
 
Det är detta jag inte fattar.

Lärde inte era föräldrar er att laga mat när ni var barn? Jag har otaliga minnen av attgå loss i köket under min pappas uppmuntrande tillrop.

Senare satte de mig även i en matlagningskurs för barn, som jag fick gå innan jag slutade på fritis för gott, så att jag skulle kunna ta hand om mig innan jag cyklade till stallet efter skolan.

För mig var det nog tvärtom. Min mamma är väldigt duktig på att laga mat.. Hon var ordentlig, planerade allt, åt aldig någon snabbmat. Samt föreläste för mig både då och nu hur man ska laga mat och göra med allt annat.

så vad händer- så fort jag blir stor nog att bestämma själv ska jag ju revoltera mot det.. Så mina föräldrars noggrannhet har nog snarare gjort att jag tycker det är tråkigt att vara sån. Samt att jag har sett att det tar enormt mkt tid om man ska laga allt från grunden, sköta ett hem exemplariskt etc. Jag vill hellre lägga den tiden på annat än att ta hand om ett hem.
 
Det slår mig att min mamma till och med tillät mig att ha ett durkslag av metall istället för lock på kastrullen när vi poppade pocpcorn, för jag tyckte det var så kul att se poppandet.

Gissa hur mycket smör hon fick torka på och runt spisen sedan? (Hon, inte jag. Jag var förmodligen upptagen med att äta popcorn.)
 
Självklart, en tråd får inte innehålla annat än åsiktsidentiska inlägg. Eller vad var definitionen nu egentligen?

;)
 
Lärde inte era föräldrar er att laga mat när ni var barn? Jag har otaliga minnen av attgå loss i köket under min pappas uppmuntrande tillrop.
Min pappa har tappert försökt men har nuförtiden gett upp sin bortskämda yngsta. Förutom när jag bakade bullar med mormor som barn har jag aldrig någonsin varit intresserad av något som har med köket att göra - annat än äta då.

Min sambo tror att mitt ointresse beror på min otålighet - jag vill liksom inte riktigt göra saker utan vill mest bara att de ska vara gjorda. Mvh den bortskämda generationen personfierad?
 
Jag vet att jag var med och styckade gris varje jul, men jag har inget direkt minne av att jag var med och lagade mat. Men på hemkunskapen i skolan fick man ju lära sig.
 
Å andra sidan är det väl en hel del saker som man borde ha lärt sig när man växte upp som jag inte lärde mig..
Hade varit bra att bli mer händig... kan inte måla, fixa om saker går sönder i hemmet, laga en punktering etc.
 
Självklart, en tråd får inte innehålla annat än åsiktsidentiska inlägg. Eller vad var definitionen nu egentligen?

;)

Ja, så är det nog. Med de här nya funktionerna räcker det ju egentligen om varje tråd innehåller ett enda inlägg, resten kan bara trycka på gilla. Så mycket tid det skulle spara!
 
Det är detta jag inte fattar.

Lärde inte era föräldrar er att laga mat när ni var barn? Jag har otaliga minnen av attgå loss i köket under min pappas uppmuntrande tillrop.

Senare satte de mig även i en matlagningskurs för barn, som jag fick gå innan jag slutade på fritis för gott, så att jag skulle kunna ta hand om mig innan jag cyklade till stallet efter skolan.

Nej, mina föräldrar lärde mig definitivt inte att laga mat, ingen av dem ha velat haft sällskap i köket vid matlagning. Jag lärde mig själv med hjälp av en kokbok, och senare av en matlagningsintresserad syster. Men mest genom att äta ute, och lära mig hur olika rätter ska smaka, och sen framförallt hitta recept och provlaga, tills jag kunde.
 
Det är detta jag inte fattar.

Lärde inte era föräldrar er att laga mat när ni var barn? Jag har otaliga minnen av attgå loss i köket under min pappas uppmuntrande tillrop.

Senare satte de mig även i en matlagningskurs för barn, som jag fick gå innan jag slutade på fritis för gott, så att jag skulle kunna ta hand om mig innan jag cyklade till stallet efter skolan.
Aldrig, mina föräldrar har aldrig lärt mig något whatsoever om matlagning under min uppväxt.
Mina föräldrar har typ lärt mig hur man beställer mat på restaurang. Jag är uppvuxen i en restaurangfamilj. Jag är så gott som uppvuxen bakom en bardisk på en nattklubb. Jag hämtade min middag på min mammas restaurang dagligen så sent som när jag var 26. Min äldsta dotter föddes när jag skulle fylla 27. När hon skulle få smakportioner första gången så var det också första gången i mitt liv jag kokade potatis.
Idag lagar jag på uppdrag, exklusiv och strikt beställd mat åt högt uppsatta människor som kommer till landet, genom en event-cateringfirma jag har tillsammans med tre andra, som vänsterhandssyssla. Jag fick äran att bli delägare på meriter.
 
I mitt föräldrahem bestod mycket av umgänget just i matlagning. Jag tycker att det ligger nära till handsatt umgås med barnen över matlagningen, just därför att man måste äta stup i kvarten. Man hamnar lätt i köket, helt enkelt. Jag har också lagat mycket mat med barn som engagerade medhjälpare. Jag har inte ens riktigt sett hur det skulle ha kunnat undvikas. (Att ta all mat från restauranger, har inte varit ett alternativ.) Även när jag jobbade som dagiskokerska, hade jag ofta barn med mig i matlagningen.

Jag tror givetvis inte att det är vare sig den enda vägen eller en säker väg till ett matintresse som vuxen. Jag tror öht inte på universallösningar när det gäller människor.

Just potatis kokade jag också första gången som smakportion till bebis. (Vid närmare eftertanke en absurd idé att göra en smakportion av något som i stort sett aldrig mer skulle komma att serveras, eftersom jag helst inte äter det. Jag måste ha följt något gott råd utan att riktigt tänka efter.) Men potatiskokning och matlagning är ju inte synonymer.
 
Men potatiskokning och matlagning är ju inte synonymer.

Ehh...hur tänker du nu? Naturligtvis är matlagning så mycket mer än potatiskok, men jag antar att det är någon annan tanke du har?

Laga mat tillsammans med barn skulle vara ett snabbt och effektivt sätt att få mig inburad i finkan för tillvispad misshandel av barn. :arghh:
 
Ehh...hur tänker du nu? Naturligtvis är matlagning så mycket mer än potatiskok, men jag antar att det är någon annan tanke du har?

Knappt. Bara att potatiskokning verkligen inte är det första jag kommer att tänka på när jag tänker på matlagning. Faktum är att när jag tänker på potatiskokning, associerar jag till en enorm utomhusgryta som man skulle koka potatis till grisarna i på en gård där jag hängde som barn. (Jag är löjligt gnällig när det gäller potatis, särskilt kokt. Antar att gud straffar mig för något genom att låta mig födas i ett land där potatis är stapelvara.)
 
(Jag är löjligt gnällig när det gäller potatis, särskilt kokt. Antar att gud straffar mig för något genom att låta mig födas i ett land där potatis är stapelvara.)

Och eftersom du är medveten om det, är det märkligt att du känner att det är jätteviktigt att sänka nivån på debatten och humöret med ett sånt påstående. Jag är ganska övertygad om att det i detta för dig gudsförgätna och märkliga land är ickeexisterande att koka potatis till svin, annat än till otacksamma såna på två ben.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag börjar inse att hur mycket jag än stretar emot, så kommer jag bli tvungen att gå tillbaka och tillbringa så pass mycket tid på...
13 14 15
Svar
290
· Visningar
22 209
Senast: Kiwifrukt
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det här med innehållsförteckningar på mat är ju något man verkligen kan fascineras över, om man nu är lagd åt det hållet... :) Imorse...
Svar
0
· Visningar
379
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag ramlade ner i en liten mental grop i helgen. Jag blev bara så förbannat trött på och uppgiven över min hälsa. Jag försöker annars...
Svar
0
· Visningar
1 357
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Tar ett nytt nick då jag inte riktigt orkar involvera mitt vanliga i det här. Jag har de senaste tre-fyra åren märkt att jag blivit...
Svar
13
· Visningar
2 543
Senast: shapeup
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp