Mat – trist, tråkigt, jobbigt…

[fejko]

Min mobil lyder mig inte därav alla skrivfel

 

[Angel]

Det här känns som en tråd för mig. Jag är också helt ointresserad av vardagsmatlagning. Lagar gärna avancerad mat till andra människor och är rätt duktig på det men det där med att laga mat varje dag är sjukt tråkigt. Jag tränar rätt mycket och måste få i mig viss mängd proteiner och kcal per dag så det är jättebra att göra matlådor på helgen så att det räcker ungefär en vecka. Visst blir det lite enformigt men det spelar ingen större roll för mig. Annars är bästa "maten" just nu keso, vaniljyoghurt och jordgubbar eller sallad i någon form. Kräver lagom mycket tillagning .

 

[Raderad medlem 68338]

Sådär känner jag också om jag ska käka själv. Därför går jag ut och äter med vänner flera gånger i veckan. Då blir maten mycket godare och allt blir trevligare!

 

[Lurv]

betydande delar av hela min dag går till planering strukturering och tillagande och inte minst socialt umgänge över mat. Jag tror att jag själv skulle tappa gnistan för livet utan intresset och den röda tråden för mat som de allra flesta av oss har i livet..

Din matfixering är definitionen på torftigt liv enligt MIG. Och vadå "intresset och den röda tråden för mat de allra flesta av oss har i livet"? Hur vet du det?

Jag tycker det är otroligt beklämmande att så stor del av Sveriges befolkning är överviktig. Hur ska det sluta? Jag föredrar att umgås över mer fartfyllda aktiviteter än att sitta till bords och trycka i mig onödigt mycket mat.

 

[tuaphua]

Din matfixering är definitionen på torftigt liv enligt MIG. Och vadå "intresset och den röda tråden för mat de allra flesta av oss har i livet"? Hur vet du det?

Jag tycker det är otroligt beklämmande att så stor del av Sveriges befolkning är överviktig. Hur ska det sluta? Jag föredrar att umgås över mer fartfyllda aktiviteter än att sitta till bords och trycka i mig onödigt mycket mat.

Jag ser en stor poäng i ditt resonemang. Däremot tycker jag absolut om att umgås kring mat också. Men jag tycker inte det behöver eller bör vara det enda man gör.

KL

Jag avskyr att laga mat a la vardagsmatlagning. Bläää!
Däremot älskar jag att äta och behöver äta väldigt mycket och rätt för att orka.
Lever jag på färdigmat/måltidsersättningar och liknnde mår jag inte lika bra tyvärr. Annars hade det funkat fint för mig att göra till vardags en hel del.

 

[honung]

Din matfixering är definitionen på torftigt liv enligt MIG. Och vadå "intresset och den röda tråden för mat de allra flesta av oss har i livet"? Hur vet du det?

Jag tycker det är otroligt beklämmande att så stor del av Sveriges befolkning är överviktig. Hur ska det sluta? Jag föredrar att umgås över mer fartfyllda aktiviteter än att sitta till bords och trycka i mig onödigt mycket mat.

Och varifrån får du det att jag skulle vara fixerad vid mat, att jag skulle vara överviktig och att jag lever ett stillasittande liv och trycker i mig onödigt mycket mat? Det blev inte bingo nånstans för dig. Har du sura uppstötningar eller lågt blodsocker eftersom du är så hätsk?

 

[Raderad medlem 6459]

Din matfixering är definitionen på torftigt liv enligt MIG. Och vadå "intresset och den röda tråden för mat de allra flesta av oss har i livet"? Hur vet du det?

Jag tycker det är otroligt beklämmande att så stor del av Sveriges befolkning är överviktig. Hur ska det sluta? Jag föredrar att umgås över mer fartfyllda aktiviteter än att sitta till bords och trycka i mig onödigt mycket mat.

Generellt är nog hälsan mycket bättre hos dem med stort matintresse än dem som inte är intresserade och därför äter snabb, dålig mat bara för att få i sig något.

Jag har inget intresse alls och äter, enligt sambon, sämre än ett stereotypiskt (vad heter det på svenska egentligen? stereotypical iaf) amerikanskt barn. Fick jag välja skulle jag leva på knäcke, yoghurt och pommes frites. Det tror jag knappast matintresserade som @honung skulle göra.

 

[Angel]

Fast den enda jag känner som jag skulle säga är mycket matintresserad äter enorma portioner av lagad mat betydligt oftare än vad som är normalt. Så där är nog mängden och intensiteten ett problem i stället. Normalt mattänk måste väl innefatta att man kan planera vad man ska äta i förväg för att underlätta inhandling och tillagning.

Att gå runt och tänka i förväg på hur gott det ska bli att äta "vad det nu är man ska laga" varje dag låter inte normalt heller. Visst, om man ska göra nåt speciellt som man är sugen på men varje dag?

 

[labb]

Fast den enda jag känner som jag skulle säga är mycket matintresserad äter enorma portioner av lagad mat betydligt oftare än vad som är normalt. Så där är nog mängden och intensiteten ett problem i stället. Normalt mattänk måste väl innefatta att man kan planera vad man ska äta i förväg för att underlätta inhandling och tillagning.

Att gå runt och tänka i förväg på hur gott det ska bli att äta "vad det nu är man ska laga" varje dag låter inte normalt heller. Visst, om man ska göra nåt speciellt som man är sugen på men varje dag?

Jag tror man finner hela skalan från smala till överviktiga inom båda kategorierna, jag äter ofta stora portioner, även om jag försöker hålla igen lite, och jag har normal vikt för min längd. Men jag äter inte mellanmål och inte heller godis, chips osv. och väldigt sällan konventionell dessert.

 

[Petruska]

Generellt är nog hälsan mycket bättre hos dem med stort matintresse än dem som inte är intresserade och därför äter snabb, dålig mat bara för att få i sig något.

Jag har inget intresse alls och äter, enligt sambon, sämre än ett stereotypiskt (vad heter det på svenska egentligen? stereotypical iaf) amerikanskt barn. Fick jag välja skulle jag leva på knäcke, yoghurt och pommes frites. Det tror jag knappast matintresserade som @honung skulle göra.

Det tror jag också.

Jag ser det rätt mycket som en fråga om tur eller otur, om man har någon sorts matintresse. Eftersom man måste äta, är det ju tursamt om man gillar det och fixandet runtomkring.

Och jag tror inte att matintresserade har högre medelvikt än ointresserade, snarare tvärtom. Många överviktiga verkar vara väldigt ointresserade och okunniga om mat.

 

[Blueberry]

Vilken intressant tråd för mig, jag som är helt annorlunda. Jag älskar att planera mat, handla mat, laga mat och äta mat.

Det är spännande att få lite inblick i hur "den andra sidan" har det.

 

[Sleepy]

Man kan ha kunskap om näringslära och matlagning, vara normalviktig och samtidigt vara ointresserad av att laga mat varje dag. Det är en fråga om prioritering i livet.

 

[zarmino]

Jag tycker också det är tråkigt med mat, framförallt att laga den och ta hand om disken efteråt Sedan är jag vegan så jag måste ju äta ordentligt för att få i mig allt, men det är så jobbigt att äta mkt!

 

[Lager]

Sådär känner jag också om jag ska käka själv. Därför går jag ut och äter med vänner flera gånger i veckan. Då blir maten mycket godare och allt blir trevligare!

Precis. Jag lagar gärna och bjuder hem på middag också - jag har inget emot att laga mat per se.

Däremot när jag sitter ensam och hänger framför TVn efter en lång arbetsdag med träning/ridning på kvällen... Då är jag inte motiverad att ställa mig och laga till något ambitiöst. Det känns bara jobbigt. Samma med mellanmål eller annat extra, det bara stör. Jag är nöjd med min morgonmacka, en vettig lunch, och något litet på kvällen.


Allmänt reflektion:
Jag är däremot mycket imponerad av exempelvis Jamie Olivers politiska arbete för att förbättra skolmaten i England och utbilda barn om mat, tillagning, urban gardening och liknande. Att åttaåringar aldrig sett en purjolök eller tror att fiskpinnar växer i skogen är ju bara skrämmande.

Det är synd att hemkunskapen försvunnit från läroplanen i skolan - som någon annan skrev - kunskap om mat har mer eller mindre blivit en klassfråga.

 

[Fideli]

Det där med mat och hälsa är väldigt intressant! För jag äter som sagt väldigt dålig och ovarierad kost enligt mig själv (och en hel del godis och dricka) och ändå är jag smal, välmusklad och aldrig någonsin sjuk! Jag minns inte ens senast jag var förkyld, måste vara minst tio år sedan, jag har aldrig huvudvärk eller magsjuka eller är trött och hängig. Och de få gånger jag tagit något blodprov så har alla värden varit bra. Jag fattar verkligen inte att jag inte lider av järnbrist, för jag har aldrig någonsin ätit inälvsmat eller spenat, bönor, linser el dyl. Och jag har heller aldrig ätit någon form av kosttillskott eller vitaminer.

 

[Fideli]

Att åttaåringar aldrig sett en purjolök eller tror att fiskpinnar växer i skogen är ju bara skrämmande.

Haha, har en arbetskamrat som berättade häromdagen att de har en praktikant hemma hos sig (hans fru är ridinstruktör/beridare) och när hans fru står och lagar mat så har hon kokat potatis och tar sedan fram elvispen för att göra mos av det, då frågar praktikanten
"Vad gör du?"
"Jag ska göra mos."
" AV POTATIS?!!!"

Visserligen gör jag själv pulvermos om jag någon gång vill ha mos, men jag vet ju ändå hur man gör mos "på riktigt".

 

[Raderad medlem 68338]

Det där med mat och hälsa är väldigt intressant! För jag äter som sagt väldigt dålig och ovarierad kost enligt mig själv (och en hel del godis och dricka) och ändå är jag smal, välmusklad och aldrig någonsin sjuk! Jag minns inte ens senast jag var förkyld, måste vara minst tio år sedan, jag har aldrig huvudvärk eller magsjuka eller är trött och hängig. Och de få gånger jag tagit något blodprov så har alla värden varit bra. Jag fattar verkligen inte att jag inte lider av järnbrist, för jag har aldrig någonsin ätit inälvsmat eller spenat, bönor, linser el dyl. Och jag har heller aldrig ätit någon form av kosttillskott eller vitaminer.

Vissa har väl tur Sen vet man ju inte hur länge turen håller i sig.
Jag kan äta ett wienerbröd till frukost, pommes till lunch och dricka irish coffe till middag.
Räknar med att risken finns att det inte kommer hålla i längden. Jag är också frisk, blodtrycket tip top, BMI normalt, blodsocker sjukt nog normalt etc. Men det är ju inga garantier för att det kommer att hålla i sig i tio år till liksom

 

[honung]

Det där med mat och hälsa är väldigt intressant! För jag äter som sagt väldigt dålig och ovarierad kost enligt mig själv (och en hel del godis och dricka) och ändå är jag smal, välmusklad och aldrig någonsin sjuk! Jag minns inte ens senast jag var förkyld, måste vara minst tio år sedan, jag har aldrig huvudvärk eller magsjuka eller är trött och hängig. Och de få gånger jag tagit något blodprov så har alla värden varit bra. Jag fattar verkligen inte att jag inte lider av järnbrist, för jag har aldrig någonsin ätit inälvsmat eller spenat, bönor, linser el dyl. Och jag har heller aldrig ätit någon form av kosttillskott eller vitaminer.

Du är inte så gammal ännu? Det man sår skördar man, du kanske och förhoppningsvis kommer leva ett långt och friskt liv men du lägger inte upp förutsättningar för det utefter din beskrivning.

 

[Fideli]

Du är inte så gammal ännu? Det man sår skördar man, du kanske och förhoppningsvis kommer leva ett långt och friskt liv men du lägger inte upp förutsättningar för det utefter din beskrivning.

42 år, så inte lastgammal än.

 

[honung]

Nej, precis.

Inkomster och utgifter, investeringar och utdelningar du vet. När det gäller ens kropp ska och bör man tänka lite långsiktigt också.