Mat till kräsen liten valp

[Mellanmatskålochladuvägg]

Det är så utbrett att till och med jag som bara tittade på pudel väldigt snabbt innan jag valde en annan ras vet om det...
Jag tycker att det är ett otyg, men uppenbarligen tycker många uppfödare inte det eftersom de fortsätter att avla på linjer med dåligt matintresse? En minskning i samband med flytt och att konkurrens försvinner är normalt, att tjura såhär mycket med maten är inte det men verkar vara något som normaliserats som en egenhet inom rasen.

Jag har fått uppfattningen att matvägran inte måste bli ett stort problem under förutsättning att matstrul inte leder till trugande och godare mat, men jag får väl kanske återkomma senare och revidera denna uppfattning.

Annars kan jag tycka att saken tonas ned inom SPK, ja.

Jag har haft också andra raser med många matvägrare (blodhundar och Grand Danois) och själv haft en på riktigt vägrande individ. Samma individ dog senare av tarmvred.

Summa summarum förstår jag folk som tvekar och väljer bort raser pga detta problem.

 

[Mellanmatskålochladuvägg]

Grejen är att hon inte kan äta mindre än vad hon äter nu och att jag knappt får i henne maten nu.

Äter hon mer vissa dagar och mindre andra dagar?

Hon äter dock inte speciellt lite efter vad som framkommit i trådstarten. Vad säger vetrinären om hullet?

 

[Sol]

Jag tycker att det låter som väldigt mycket med 9 bollar/dag av MUSH! Jag föder upp katter och mina kattungar är antagligen helt jämförbara med din valp i storlek och när mina kattungar är 8-12 veckor äter de 6-7 bollar Vaisto Cat per dag och Vaisto Cat innehåller inte i närheten lika mycket fett som hundmaten.

Jag tror din valp får i sig fullt tillräckligt.

 

[Tualma]

Förlåt. Somnade medan jag läste och lyckades trycka på skicka fast jag inte skrivit något.
Men nu när jag ändå har en post, så tror inte heller jag att du behöver vara orolig för att minska mängden lite om valpen är normalviktig.

 

[YlvaG]

Har en 6månaders mellanpudel som nu varit dålig på att äta några dagar. Hon har aldrig varit någon storätare, men har ätit. Men, eftersom jag vet hur utbrett det är inom pudel så är det absolut möjligt att det är jag som är nojig och överanalyserar det hela. Det har hänt förr

 

[Malibu_Stacy]

Jag har fått uppfattningen att matvägran inte måste bli ett stort problem under förutsättning att matstrul inte leder till trugande och godare mat, men jag får väl kanske återkomma senare och revidera denna uppfattning.

Annars kan jag tycka att saken tonas ned inom SPK, ja.

Jag har haft också andra raser med många matvägrare (blodhundar och Grand Danois) och själv haft en på riktigt vägrande individ. Samma individ dog senare av tarmvred.

Summa summarum förstår jag folk som tvekar och väljer bort raser pga detta problem.

Många pudlar lider dessvärre av kronisk gastrit och liknande problem, där matvägran är ett av huvudsymtomen. Verkar som att det normaliseras extremt inom rasen, istället för att ta tag i grundproblemet.
Det är till exempel inte normalt att en hund börjar kräkas om det går för långt mellan måltiderna, men hos pudlar verkar rasfolk anse det vara ”normalt”.

 

[tanten]

Det är Doggy Professional valp (rosa påse).

Nu när jag börjar fundera har hon börjat äta mer torrfoder nu, ungefär samtidigt som hon började äta mush sämre.

Kanske ska prova ge mindre mush en period och se hur mycket torrfoder hon äter + mäta upp hur mycket torrfoder hon ska äta, det har jag faktiskt inte riktigt koll på.

Hon är i bra hull nu, varken för tjock eller för smal. Hon kommer att växa lite till, så jag vill verkligen inte att hon blir smalare.

Jag har haft fri tillgång på torrfoder. Vägde skålen varje kväll och fyllde på igen. Då hade jag björnkoll på hur mycket min kräsne fick i sig.

 

[Nevermind]

Jag har en blandras med 75% pudel. Fy farao vad jag kämpade med henne i början (första 2 åren egentligen). Hon åt INGENTING i perioder och det är extremt stressande när man har en valp som redan är smal. Att sätta ner skålen och ta bort om hon inte åt fungerade inte alls, hon blev illamående och mådde skit men vägrade fortfarande äta även om det gått flera dagar sedan sist. Och så blev hon dålig och började kräkas istället. Normalt? Nej, men det är så vanligt med kronisk gastrit hos små pudlar att det nog tyvärr nästan ses som normalt av många.

När min dessutom fick skov av diarré testade vi ungefär alla sorters hydrolyserat allergifoder som finns och hittade till slut ett som hon åt. Blev bra på det (så sannolikt har hon någon form av kronisk mag-tarmsjukdom som blir bättre när det inte finns proteiner att reagera på i maten, hon tål dock att få lite godis vid sidan av). Aptiten var dock fortfarande sisådär fram tills att jag kastrerade henne, och i perioder får man fortfarande hjälpa henne igång emellanåt. När det behövs lägger jag på nåt gott tex kokt kyckling i smulor, när hon väl börjar äta slukar hon oftast hela skålen.

 

[lilstar]

Det som funkade för mig var att ändra ättiderna. Jag lät hunden ha fri tillgång under en period och observerade när hunden själv valde att äta. Sen anpassade jag två fodergivor per dag efter det. Det visade sig att min hund inte vill ha frukost, däremot vill han ha kvällsmat. Obs att min hund var något underviktig när jag började med fri tillgång. Det är jätteviktigt att väga och hullbedöma hunden regelbundet om man gör så!
Doggy professional sensitive är fodret som vi landade i efter några olika försök med magfoder men det var ättiderna som gav den stora förändringen.

Sen kan jag tycka att det är viktigt att ta tag i grundproblemet. Pudlar är ju tyvärr kända för detta och det är faktiskt inte okej.

 

[SiZo]

Många pudlar lider dessvärre av kronisk gastrit och liknande problem, där matvägran är ett av huvudsymtomen. Verkar som att det normaliseras extremt inom rasen, istället för att ta tag i grundproblemet.
Det är till exempel inte normalt att en hund börjar kräkas om det går för långt mellan måltiderna, men hos pudlar verkar rasfolk anse det vara ”normalt”.

Jag har en kompis vars hund hade magproblem, mycket pudel i hunden. Det var ett mindre helvete att få hjälp. De var nog inne med hunden 7 gånger åtminstone utan att få vare sig ordentlig diagnos eller advekat behandling. Så det verkar inte som att det finns så mycket som faktiskt går att göra, eller? Jag vill gärna ha svaret att denna hund var ett unikum och att ni gör ditten och datten med andra hundar och att det faktiskt fungerar. För just nu känns det som att det är bättre att bara ge foder oftare, med lägre fettinnehåll, än att slänga mycket pengar på veterinärvård som ändå inte säger så mycket. Och som sagt, jag har gärna fel i det!

 

[Malibu_Stacy]

Jag har en kompis vars hund hade magproblem, mycket pudel i hunden. Det var ett mindre helvete att få hjälp. De var nog inne med hunden 7 gånger åtminstone utan att få vare sig ordentlig diagnos eller advekat behandling. Så det verkar inte som att det finns så mycket som faktiskt går att göra, eller? Jag vill gärna ha svaret att denna hund var ett unikum och att ni gör ditten och datten med andra hundar och att det faktiskt fungerar. För just nu känns det som att det är bättre att bara ge foder oftare, med lägre fettinnehåll, än att slänga mycket pengar på veterinärvård som ändå inte säger så mycket. Och som sagt, jag har gärna fel i det!

Jo det finns mycket att göra. Diagnos får man genom gastroskopi och biopsitagning, sedan kan man jobba därefter.
Däremot är det inte alls som blir bra trots att man gör allt.