Måste bara fråga

Civil action

Trådstartare
Vad är felet med blandras avel??????:confused::confused::confused:
Jag kan då inte för mitt liv fatta vad felet är och att dessa hundar ratas överallt. Snälla svara med KONSTRUKTIVA inlägg och inte bara massa tjafs om rasrenhet osv då jag vet av personliga skäl då jag letat efter hund ett tag att det är hos kenlar en fråga om priset/valp som grundar en hel del av att man inte ska ha blandraser.
Min åsikt är att ge alla en chans istället. :idea:
 
Sv: Måste bara fråga

"Felet" är väl till största del att den absoluta majoriteten av all blandrasavel sker "utom all kontroll" och av "uppfödare" med extremt begränsad kunskap om genetik, arvgångar, sjukdomshistoria osv.

Om avel hade varit så enkel att 1 trevlig, sund hund + 1 trevlig, sund hund = trevliga, sund valpar, så hade vi ju bara haft trevliga, sunda hundar i världen!

För oss som avlar på raser som reggas i SKK så finns ett antal kriterier som måste uppfyllas för att hundarna ens skall kunna bli påtänkta som avelshundar.
Dessa kriterier avser ofta både mentalitet och hälsa.
Ex. hd/ad-röntgen, ögonlysning, Mh-test, Korning osv.

Vi vet hur "hälsan" - den mentala och fysiska - ser ut för inte bara den enskilda individen utan även för hela kullar, alla kullar efter en hane/tik, hela linjer osv.

Trots att vi nu har alla dessa fakta om våra hundar så händer det med jämna och ojämna mellanrum att "defekter" slår igenom. Ex Hd-fel på valpar efter linjer med väldigt lite Hd i osv.
Problematiken med att klarlägga vad som utlöser vissa "defekter" forskas det kring på flera håll i världen och med lite tur vet vi ännu mer om några år!

Som uppfödare av renrasiga hundar lägger man år av planering bakom sina kullar!
Man rensar hårt bland tilltänkta avelsdjur för att alltid få lite "bättre" hundar för var kull.
Man är extremt medveten om de egna hundarnas/linjernas styrkor och svagheter och planerar kominationer utefter vad som kan tänkas lämna absolut "mest rätt" resultat.
Vi kan ge våra valpköpare stöd och råd genom hela hundens liv och med ganska hög säkerhet berätta vad de kan förvänta sej av den lilla valpen både vad gäller mentalitet, arbetskapacitet mm.


Att då jämföra detta med herr och fru Olsson som parar sin lilla Bettan - bc/schnauzer/finnspets - med Sture -dalmatiner/setter/drever - båda hundarna helt utan några som helst hälsoundersökningar eller annan "utvärderingar" förutom det faktuma att "De har aldrig varit sjuka och är snälla med barn".
Parningen går bra och dräktigheten förflyter utan några större konstigheter - några extra avmaskningar och liknande är det dock inte tal om.
Utfodring av en dräktig tik är inget som familjen Olsson kan något om så Bettan får klara sej med Konsums BlåVita hundfoder trots att både hon och valparna skulle gagnats mera av ett mer "avelsanpassat"-foder.
Valparna föds och även här sköter tiken det hela själv!
Fam Olsson förklarar för all som vill lyssna att hundavel är en baggis! ;)
Valparna växer upp och med lite tur har Olssons läst någonstans om vikten av avmaskning av valparna, men sannorlikheten är inte jätte stor!
Valparna vet.beskitas i alla fall och vacc innan de säljs!
Så efter 6 månader börjar valpköparna höra av sej...
Valparna visar lite märkliga beteenden, de både vallar, vaktar och skäller på fåglar i skogen! Flera uppvisar många problembeteenden och Olsson's kan ju inget annat göra än att säga att "Nej, men så har Bettan och Sture aaaaaldrig betett sej!".
När några av valparna sedan utvecklar demodex - som Olssons så klart aldrig hört talas om - och klokapsel avlossning så byter de telefonnummer!
För det måste ju vara valpköpanas fel att valpana bli sjuka!!! Bettan och Sture är ju friska...även om Bettans mamma hade något med klorna...och något kullsyskon visst tappat all päls...

Att blanda olika raser med olika inriktning, olika "arbetssätt" och olika mentalitet kan bli lika fel som att sätta en ferarrimotor i en lådbil!!
Att denna lådbil dessutom är predisponibel för att tappa ratten pga genetiska defekter, gör ju inte saken bättre!


Varför är detta så svårt att förstå?!

/Swat
 
Sv: Måste bara fråga

Jag kan se en del i detta men varför är vissa som schäfer/labb aussi/BC också ratade? schabradorerna var väll en av de mest populära hundarna ett tag och aussi/BC är ju "samma hund" samma med shetland sheepdog/aussi/bc blandningar. Detta tycker jag är konstigt:confused:.
Lika med golden/labbe, och som min leonberger som tydligen inte varit en egen ras länge blandat med schäfer. Är ju lite konstigt att inte SKK godkänner icke rasrena hundar med det bör ju inte vara svårare att få hane och hona testad vare sig de är renrasiga eller inte, eller?
Jag förstår vad du menar med ohlsson och co men dock finns det ju kunniga med.

Tycker lite av SKKs resonemang är för att främja deras egen avels linje efter deras och ingen annans riktlinjer. Ta det på rätt sätt nu men efter som jag kommer från travet och anser att för att få avla på tävlings hästar måste det vara mycket hårdare riktlinjer på både sto och hingst. Men idag finns det inga riktlinjer på vilket sto du får använda till vilken hingst allt går o avsätt någon annans tycke och smak. Så därav ville jag se vad hund delen har att säga som sin "rasism".
 
Sv: Måste bara fråga

Jag tycker att det är så skönt med såna som dig som vältaligt kan stå upp för saker som jag tror på men inte riktigt ids plita ner:banana: Bra skivet, SWAT!
 
Sv: Måste bara fråga

Angående SKK så är de ju en förening för just renraser och behandlar därför endast hälsokontroller av just sådana. Vill någon ha en mer styrd blandisavel så står det denne fritt fram att skapa "blandisförbundet" eller vad man nu skulle välja att kalla det. Lite som att Ridsportförbundet skulle börja syssla med travhästar (något kass jämförelse eftersom de reggar även travarkorsningar).

Hundar med liknande typ och arbetssätt känns mer ok att korsa just eftersom du vet ungefär vad som borde slå igenom. Men även där är det ett större vågspel än om du skulle ta en kull efter välmeriterade föräldrar med känd hälsostatus av samma ras.

Ta min unghund som exempel. Bara genom att titta på föräldrarna kunde jag redan innan jag köpte honom säga att han med stor sannolikhet kommer vara en hund med hög jaktlust, hög förighet och korrekt kropp. Han kommer kanske att skälla klövvilt (tiken gör det inte, men hanhunden gör det), han kommer kanske att kunna användas till vildsvin (pappan otestad, mamman intresserad men avvaktande, driver gris tyst på avstånd och går inte gärna i närkamp).

Hade jag istället skaffat en säg.. Jämthund/wachtelkorsning hade jag kunnat säga att hunden antagligen kommer att jaga. Vad den kommer att jaga och hur skulle däremot vara lite mer osäkert (okej, båda hundraserna driver/ställer med skall så det skulle man väl "veta").

Nja, jag vet inte. Jag håller till stor del med Swat.
 
Sv: Måste bara fråga

Jag kan se en del i detta men varför är vissa som schäfer/labb aussi/BC också ratade? schabradorerna var väll en av de mest populära hundarna ett tag och aussi/BC är ju "samma hund" samma med shetland sheepdog/aussi/bc blandningar.


Man får ju undra.. Har du träffat någon Aussie och BC (alltså renrasiga)? De är inte så himla lika.. Ja, de är vallhundar båda två, men med (vad jag förstått) olika sätt att valla på. Jag skulle inte vilja kombinera Aussiens skärpa och vakt med BC:n extremt snabba reaktioner och intensitet t ex..Gärna med sheltisarnas reservationer/rädslor? Kul hund:D
 
Sv: Måste bara fråga

Många hakar upp sig på den fysiska sundheten vad gäller hundar. Den är naturligtvis superviktig och bör vara självklar i sitt avelsmål, men det som oftast gör blandrasaveln knepig är att man blandar rasrena hundar av helt olika raser! Mentalitet är skitknepigt att få rätt bara hos rasrena hunda, att då para två olika raser är som bäddat för problem!

Många rashundar är oftast hårt avlade på att vara specificierade på ett särskilt område. Tex vallning, jakt eller bruks. Man ska även tänka på att det finns olika slags vallare! En Border Collie vallar inte alls på samma sätt som en Australian cattle dog, en blandning av dessa kan därför rent mentalitesmässigt bli förödande. Jakthundar finns det också olika typer av. Ställande, drivande (fågelhundar, älghundar osv) och att blanda dessa tillför inget på mentaliteten.

Tyvärr medför ju saliga blandningar ofta att man kan få vad som helst i en hund. Genetik är inte så enkelt att en hund bara ärver det goda hos sina föräldrar, den ärver dessutom inte bara egenskaper från föräldrarna, utan även mor och farföräldrar. Farfarsfar, mormorsmor etc. Genetik är skitknepigt och har man inte fört statistik på hur släktingar till blivande valp varit hälso och mentalietsmässigt. Varför tar man då valpar? Varför chansar man?

Sedan FINNS det blandrasavel där man för all den statistiken, men den är extremt ovanlig. Ett exempel är slädhundar där man ofta använder sig av specifika blandningar där man noga selekterat avelsdjur.

Sedan finns det naturligtvis ren skit i renrasaveln också där man över huvud taget inte avlar på hälsa, tex engelsk bulldog mfl. Men varför skulle en blandning av två raser som inte är fullständiga göra en god avkomma? Två fel gör aldrig ett rätt.
 
Sv: Måste bara fråga

Att köpa en renrasig hund är en trygghet eftersom alla som är medlemmar i SKK (vilket är en förutsättning för att registrera valparna) måste följa deras regler och kontrakt. Som flera har sagt innan så måste man även göra vissa tester på föräldrarna innan man parar dem vilket minskar risken för nedärvda fel/sjukdomar.

Mentalt vet du aldrig vilka egenskaper som slår igenom vid blandraser då de olika raserna har olika egenskaper vilka de avlats för. Att en blandrashund inte visar egenskaper som finns i någon av raserna betyder inte att de egenskaperna inte slår igenom på valparna.
Jag har en Labrador/schäfer 12 år som är helt underbar men mycket krävande och en Sankt Bernhard på 2 år som jag valde efter rasegenskaper och hennes temperament, jag skulle aldrig för mitt liv para henne med nåt annat än en väl kontrollerad godkänt SB hane.
Även renrasiga hundar är underbara med barn och dessutom vet man hela släkthistorien vad gäller hälsa så varför chansa??

Vissa blandisar är underbara (tex min gamla) men det är en stor chansning, man vet aldrig vad man får, säljaren kanske är oseriös och vissa valpar är inte ens besiktade, vacc, ID-märkta och avmaskade innan leverans :O okunnighet och viljan att få snabba pengar är inget att stödja.
Nu för tiden är blandisar så dyra att man inte ens kan hävda att det var det enda man hade råd med, spara nån månad extra och få en stabil hund.
SKK arbetar för att förbättra raser på sikt och det tycker jag att man bör stödja som djurälskare.
Dessutom får man inte vara med på alla aktiviteter med en blandis vilket kan kännas tråkigt om man utvecklar intresse för nåt under hundens liv..

Jag har sett annonser på Blocket då de vill sälja valpar med 4-5 mycket olika raser i, oftast äger de båda hundarna själva och så vill de ha flera tusen kr för dessa valpar (3-5 tusen ibland ända upp till 7 tusen!) och då har man ingen aning om hur friska föräldrarna är, många fel visar sig dessutom när hundarna börjar bli gamla. Jag gav 50 kr för min blandis för 12 år sen, skulle aldrig betala 5 tusen för en chansning!
 
Sv: Måste bara fråga

Förutom det faktum att det sällan finns någon medveten och vettig plan bakom aveln menar du?

Oftast avlas det på hundar enbart för att de är snälla, söta och ägaren vill ha en liten valp efter sin fina tik.
Att ha det som enda mål är för mig inte tillräckligt..
 
Sv: Måste bara fråga

Man får ju undra.. Har du träffat någon Aussie och BC (alltså renrasiga)? De är inte så himla lika.. Ja, de är vallhundar båda två, men med (vad jag förstått) olika sätt att valla på. Jag skulle inte vilja kombinera Aussiens skärpa och vakt med BC:n extremt snabba reaktioner och intensitet t ex..Gärna med sheltisarnas reservationer/rädslor? Kul hund:D

Men eftersom sheltin är en renras borde det ju inte finnas nåt som är fel eftersom alla UPPFÖDARE strävar efter perfekta raser.
Så länge jag kan minnas har det varit hariga hundar inom den rasen.
BC, hur många "idioter" finns det inte inom den rasen?
Aussin ...ska dom verkligen vara så skarpa?
På Nya Zeeland där det finns en massa får, där blandar man mellan raserna o individerna och får fram arbetsdugliga hundar.
 
Sv: Måste bara fråga

"Felet" är väl till största del att den absoluta majoriteten av all blandrasavel sker "utom all kontroll" och av "uppfödare" med extremt begränsad kunskap om genetik, arvgångar, sjukdomshistoria osv.

Om avel hade varit så enkel att 1 trevlig, sund hund + 1 trevlig, sund hund = trevliga, sund valpar, så hade vi ju bara haft trevliga, sunda hundar i världen!

För oss som avlar på raser som reggas i SKK så finns ett antal kriterier som måste uppfyllas för att hundarna ens skall kunna bli påtänkta som avelshundar.
Dessa kriterier avser ofta både mentalitet och hälsa.
Ex. hd/ad-röntgen, ögonlysning, Mh-test, Korning osv.

Vi vet hur "hälsan" - den mentala och fysiska - ser ut för inte bara den enskilda individen utan även för hela kullar, alla kullar efter en hane/tik, hela linjer osv.

Trots att vi nu har alla dessa fakta om våra hundar så händer det med jämna och ojämna mellanrum att "defekter" slår igenom. Ex Hd-fel på valpar efter linjer med väldigt lite Hd i osv.
Problematiken med att klarlägga vad som utlöser vissa "defekter" forskas det kring på flera håll i världen och med lite tur vet vi ännu mer om några år!

Som uppfödare av renrasiga hundar lägger man år av planering bakom sina kullar!
Man rensar hårt bland tilltänkta avelsdjur för att alltid få lite "bättre" hundar för var kull.
Man är extremt medveten om de egna hundarnas/linjernas styrkor och svagheter och planerar kominationer utefter vad som kan tänkas lämna absolut "mest rätt" resultat.
Vi kan ge våra valpköpare stöd och råd genom hela hundens liv och med ganska hög säkerhet berätta vad de kan förvänta sej av den lilla valpen både vad gäller mentalitet, arbetskapacitet mm.


Att då jämföra detta med herr och fru Olsson som parar sin lilla Bettan - bc/schnauzer/finnspets - med Sture -dalmatiner/setter/drever - båda hundarna helt utan några som helst hälsoundersökningar eller annan "utvärderingar" förutom det faktuma att "De har aldrig varit sjuka och är snälla med barn".
Parningen går bra och dräktigheten förflyter utan några större konstigheter - några extra avmaskningar och liknande är det dock inte tal om.
Utfodring av en dräktig tik är inget som familjen Olsson kan något om så Bettan får klara sej med Konsums BlåVita hundfoder trots att både hon och valparna skulle gagnats mera av ett mer "avelsanpassat"-foder.
Valparna föds och även här sköter tiken det hela själv!
Fam Olsson förklarar för all som vill lyssna att hundavel är en baggis! ;)
Valparna växer upp och med lite tur har Olssons läst någonstans om vikten av avmaskning av valparna, men sannorlikheten är inte jätte stor!
Valparna vet.beskitas i alla fall och vacc innan de säljs!
Så efter 6 månader börjar valpköparna höra av sej...
Valparna visar lite märkliga beteenden, de både vallar, vaktar och skäller på fåglar i skogen! Flera uppvisar många problembeteenden och Olsson's kan ju inget annat göra än att säga att "Nej, men så har Bettan och Sture aaaaaldrig betett sej!".
När några av valparna sedan utvecklar demodex - som Olssons så klart aldrig hört talas om - och klokapsel avlossning så byter de telefonnummer!
För det måste ju vara valpköpanas fel att valpana bli sjuka!!! Bettan och Sture är ju friska...även om Bettans mamma hade något med klorna...och något kullsyskon visst tappat all päls...

Att blanda olika raser med olika inriktning, olika "arbetssätt" och olika mentalitet kan bli lika fel som att sätta en ferarrimotor i en lådbil!!
Att denna lådbil dessutom är predisponibel för att tappa ratten pga genetiska defekter, gör ju inte saken bättre!


Varför är detta så svårt att förstå?!

/Swat


Bra skrivet!:bow:
 
Sv: Måste bara fråga

Men eftersom sheltin är en renras borde det ju inte finnas nåt som är fel eftersom alla UPPFÖDARE strävar efter perfekta raser.
Så länge jag kan minnas har det varit hariga hundar inom den rasen.
BC, hur många "idioter" finns det inte inom den rasen?
Aussin ...ska dom verkligen vara så skarpa?
På Nya Zeeland där det finns en massa får, där blandar man mellan raserna o individerna och får fram arbetsdugliga hundar.



Jaadu..säg det..

Jag tillhör de som är ytterst petig och det är mkt lite avel som lever upp till mina "krav" (läs önskningar). Vare sig renras- eller blandrasavel. Finns mycket att önska hos dessa tre raserna, även om de inte är fullt så katastrofala som vissa:cool:


Min erfarenhet är dock som din; det brukar bli bäst när man avlar på funktion. Dock bör man se till helheten. En hund kan valla som en gud, men om den samtidigt "äter barn", skiter på sig när det åskar, och är allergisk mot 20 olika proteiner är det ingen bra hund..
 
Sv: Måste bara fråga

Jag har själv haft två blandraser. Den första var en retriverkorsning, en trevlig och sund hund. Ren tur, eftersom ingen av föräldrarna var på något vis röntgad eller testad utan: Vi låter dem göra valpar. Min andra hund är förmodligen en tre- eller fyrvägskorsning. Med egenskaper som inte är speciellt trevliga :crazy: Båda har jag tagit över eftersom ingen ville ha dem.

Enligt min erfarenhet: de flesta som avlar blandraser kollar inte upp hälsostatus på sina hundar i alls samma omfattning som man gör med renrasiga. Vilket kan medföra både hälsoproblem och taskig mentalitet. Vilket ju i sin tur inte gynnar varken hund eller människa!

Så, jag är emot blandrasavel. Men de vuxna omplaceringshundar som finns - behöver ett hem (och avelsförbud!)
 
Sv: Måste bara fråga

Du vill verkligen inte förstå, eller hur?
I hur många år har du rapat uppsamma argument trots att du så många gånger fått det förklarat för dig?

Men jag tar det igen, alla uppfödare inom SKK är inte seriösa men varje seriös uppfödare uppfyller minst de krav som swat räknar upp. De uppfödare jag kan tänka mig köpa hund av har ännu högre krav än så. Den prestationsinriktade aveln inom jakt, vall och drag går heller inte att jämföra med svenssons korsningavel. Prestationsaveln vet vad de pyusslar med, har koll på avelsdjurens linjer och framförallt så slår man ut de djur som inte fungerar. I arbetet utvärderas alla hundar och de som inte fungerar går absolut inte vidare i avel. INte heller om de visar den minsta fysiska defekt. Ingen orkar hålla på och pjoska med allergi hos en arbetshund. När det gäller New Zeeland kan jag dessutom tänka mig att de hundar som inte håller måttet får ett skott i pannan. Det kan man inte direkt säga om de svenska hundarna vars ägare är blinda för defekter och gör allt för att hålla liv i mentalt kassa och sjuka hundar.

Om man även i Sverige testade och rensade ut alla hundar som inte duger så skulle jag inte ha problem med någon form av avel eftersom den typen av urval garanterar friska och mentalt bra hundar. Nu fungerar det ju inte så eftersom det hos många till och med saknas basal kunskap om vad som är en sund hund.
 
Senast ändrad:
Sv: Måste bara fråga

På Nya Zeeland där det finns en massa får, där blandar man mellan raserna o individerna och får fram arbetsdugliga hundar.

Nu vet jag inte så mycket om hundhållningen i den världsdelen men det intryck jag har fått är att där bangar en inte för att helt sonika skjuta av de hundar som inte beter sig som önskat. Med en lite brutalare inställning till djur så blir ju avelsarbetet och djurhållningen betydligt enklare.

Nog för att renrasaveln inte är fläckfri, men förklara gärna hur en uppluckring av den kontrollerade aveln skulle hjälpa? :confused:
 
Sv: Måste bara fråga

jag rapar upp samma som andra rapar sitt...är du den som ska bestämma vad jag ska skriva?
 
Sv: Måste bara fråga

en blandras är ju oftast en mix mellan två renrasiga hundar. om renrasiga hundar är avlade efter konstens alla regler så bör det ju inte bli så mycket problem.
Jag har inte sagt att jag förordar blandrasavel, men jag gillar inte heller all renrasavel.
 
Sv: Måste bara fråga

De uppfödare jag kan tänka mig köpa hund av har ännu högre krav än så. Den prestationsinriktade aveln inom jakt, vall och drag går heller inte att jämföra med svenssons korsningavel. Prestationsaveln vet vad de pyusslar med, har koll på avelsdjurens linjer och framförallt så slår man ut de djur som inte fungerar. I arbetet utvärderas alla hundar och de som inte fungerar går absolut inte vidare i avel.

Och detta tror du på själv?
Vi inom travet avlar 100% för att få prestation och det fungerar i max 10% av fallen...
Hade vi inte avlat på Nevele pride så hade vi missat otroliga mängder med topphästar, detta trotts att hästen var i det närmaste galen. Lika med ston som absolut inte skulle avlas på.
Jag tror på viss selektiv avel men som Martha skriver så är det minst lika stor chans att få en "dålig" renrasig. Fram för allt de raser som är avlade för extrem "något" kan nog blandas för att få en bra mycket bättre och enklare hund. Men jag tror nog man får lätta på rasismen och göra något åt.
 

Liknande trådar

R
Hundavel & Ras OBS att jag kan iprincip inget om avel och jag har inte precis några planer att min hund ska bli en "avels hund" ändå utan jag är bara... 11 12 13
Svar
242
· Visningar
16 115
Senast: ildiko
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare... 2
Svar
38
· Visningar
12 821
Senast: QueenLilith
·
E
Övr. Hund Läser trådar här där det ibland står om blandraser. Om folk som frågar om vilka som är dom bästa raser att blanda och vilka som inte är... 3 4 5
Svar
93
· Visningar
7 180
Senast: Otter
·
Övr. Hund jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra av honom. han är helt besatt av vatten. va har haft honom i några dagar nu och det blir... 2
Svar
24
· Visningar
7 376
Senast: KickiH
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp