Människans krav på hästarna...

Tassetass

Trådstartare
... diskuteras ofta. "Min häst får inte göra si och så, när jag hanterar/rider kräver jag att hästen inte ska äta" o.s.v.

Det jag undrar är vad om ni lever upp till de krav era hästar ställer på er. Är ni medvetna om vilka krav era hästar ställer? Vilka är det i så fall? Hur bemöter ni era hästars krav? Vilka "struntar" ni i och varför? Ni som hanterar/rider olika hästar, vilka skillnader i krav märker ni bland de olika hästarna?

Luddiga frågor, men jag hoppas ni begriper vad jag menar ändå :D
 
Mitt sto försöker kräva att jag inte ska rykta på halsen och att jag inte ska lyfta hennes framhovar. Jag har kollat att hon inte har ont... Om någon annan är med och pratar med henne samtidigt gör hon inga protester så därför struntar jag i de kraven... Det är bara dumheter eller bus från hennes sida...

Hon har lite grand krav på att det inte bara ska vara jobb när hon kommer in från hagen , därför får hon alltid en stund i boxen innan jag börjar borsta... Där får hon också lite mat... Innan jg började med det kunde jag driva henne runt i hagen i 30 min innan hon ville komma in... Nu kommer hon i stort sett fram till mig...

Annars har hon inga speciella krav på mig, mer än de vanliga, naturliga kraven som mat och vatten och mycket utevistelse :p

/Linda
 
Tack för ditt svar, även om det inte var riktigt det jag var ute efter ;) Tror jag :D

Ett exempel...

Häst 1 och Häst 2.

Häst 1 kräver att jag hela tiden ska vara uppfinningsrik och komma på roliga saker att göra. Han kräver att jag uppvisar en stark pondus, ett stort lugn samt en stor hänsyn till hans dåliga dagar.

Häst 2 kräver att jag är lugn och snäll. Kräver inte särskilt mycket variation, jobbar hellre med kroppen än med huvudet. Vill ha en människa som är väldigt försiktig i sitt kroppsspråk och i sin attityd, samt väldigt uppmuntrande.

Såna krav menar jag.
 
Då stämmer nog min häst in på bägge två... Jag måste hitta på roliga saker att göra, annars blir hon uttråkad och slutar lyssna... Det fungerar inte att beordra, men måste be henne... Men samtidigt måste man vara nästan lika kaxig som henne... Hon är ledarsto...

/Linda
 
Oj, dte där har jag faktiskt inte funderat på, utan bara gjort. Nu ska jag ta mig lite tid att tänka så man vet vad man gör också :D

Han kräver att man är envis, för det är han själv. Jag vet inte om det är ett krav från hans sida utan mer att han är sån till personligheten att han klarar av det, men han får mycket frihet och får bestämma ganska mycket själv (lyssnar dock när jag har nåt viktigt att säga). Han gillar människor som är säkra på sig själva och finner sig (nu när han är tam) i det dom tar sig för med honom (tex veterinären idag, han stod blickstilla när hon tittade i ögat. Troligen pga att hon var säker i sig själv och hade ett lugn).

Han kräver också att få göra saker i sin takt, då går de snabbare än om man försöker få honom att skynda sig.
 
Ingen utav hästarna är mina, men jag skriver ändå...

Häst 1:
Visar inte att han kräver någonting, utan går med på det mesta. Praktiskt i vissa situationer ,´men det är synd att han inte visar mer, det är ju lättare att göra något åt ev "fel i hanteringen" om hästen påpekar dom.

Häst 2:
Kräver att man är väldigt lugn och hela tiden komunicerar, för något överhuvudtaget ska fungera krävs en ständig komunikation, det är en speciell känsla i kroppen när det är rätt! innfinner sig inte känslan för dagen är det lika bra att låta bli ridning, men det händer inte ofta, då han bjuder till mycket själv.
 
Jag vet vilket krav jag skulle behöva uppfylla för att få den bästa relationen med min häst: jag behöver bli lika trygg och självklar som det där ranghöga stoet hon söker upp i varje flock och blir bästis med.

Till det har jag några ljusår kvar men jag jobbar på det ;). Kommer jag fram kommer hon att göra allt jag ber henne om.

På ett mer vardagligt plan kräver hon just nu att jag ska klia henne i pannan och runt ögonen. Det är flugigt, och när jag kommer in i hagen kommer hon klivande och sträcker fram huvudet. Då kliar jag förstås, för att visa att jag förstått - och för att jag uppskattar att hon ber, i stället för att klia sig mot mig :love:.

mandalaki
 
I området jag "tillhör" ser många mig som en okunnig, knepig besserwisser med udda ideér. Allt jag gör granskas och kommenteras och för inte så länge sedan hörde jag att en händelse med tre år på nacken fortfarande diskuteras :D.
Hade ny häst som varit mkt ohanterad den ville bla inte vara själv i hagen osv.
Jag valde att abrupt vänja den vilket gjorde att den racade sig svettig och skrek i 4-5 dagar, därefter var den stencool men många tyckte jag var idiot, djurplågare.
Själva daltar de med sina hästar, de skall inte lämnas själva, de kan inte ridas ut själva, de vill inte gå nära vattenspridare eller över broar, de är inte trafiksäkra, de vill inte bli borstade, de får bara gå ute ett par timmar om dagen, de måste gå själva, de......osv.

JAG vill ha en anpassningsbar häst som är så pass lugn i sig själv att den kan hanteras av alla och inte blir uppstressad av nya saker och plötsliga händelser.
Säkerhetstänkande är a & o.

För att hästen skall kunna uppfylla dessa kriterier krävs det mkt tid, arbete och envishet.
Klara mål och konsekvent handlande.

Jag umgås mkt med hästarna, går ut i hagen bara för att klia, leka, prata.
Jag tar mig tid att just i början lägga ned timmar bara på att umgås med hästen utan för mkt krav. Jag lär mig läsa just den individen och ger den en chans att läsa mig.
Mina önskemål lägger jag på undan för undan så det inte blir för mycket intryck och låter hästen misslyckas - hamna i en onödig konflikt.

När man väl fått denna social bas att stå på där ledarskapet är självklart och infunnit sig utan direkt våld - ja då är det som alla spärrar lösts och hästarna brukar bli enormt tillmötesgående och "mysiga".
Ställer upp i vått och torrt.

Jag upplever det däremot som väldigt svårt att gå tillbaka när man väl gått för fort fram.

När det gäller hästarnas behov så är de ute i princip jämt i liten flock. De fodras enligt analys med tyngdpunkt på strå.
När det gäller ridning så är det stor variation.
Stallet har bara fyra boxar som är öppna så hästarna kan titta ut - vilket de gör så fort någon är i stallet.
Bra luft, vilket gör att stallet är vidrigt för oss människor (kallt).

Jag tror våra hästar trivs bra, de är otroligt positiva, fullt hanterbara (inga problem att leda trots storm) - visar inte ens lite foderilska.

Min nuvarande häst är bara fyra år, var en riktig liten rackarunge som treåring, envis som synden och mkt egna idee´r. Idag är allt lugnt och jag känner mig trygg med henne - en fyraåring!
Satte igång henne igår, då hade hon stått i tre månader. På med sadeln och så en lite tur ut med skritt och trav - inga problem. Vi träffade på trafik och badfolk med badbollar och badminton :smirk: - inga problem.

Så här har det alltid varit (efter hästen som fick mig att tänka till och ändra min hantering)...lugnt.
Folk må tycka att jag är ett riktigt pucko, de tycker nog min hästhantering är fjantig och överdriven men jag ser skillnaden...mellan deras och mina hästar.

Detta med att hästar inte skall äta när man rider osv har jag inte ens behövt anstränga mig med att förmedla på något sätt så fungerar det ändå. Hästarna vet exakt vad som är ok och inte utan att jag behöver öka trycket mer än med kroppshållning eller tryck med sätet.
De läser mig som en öppen bok.

Visst är det dock en stor skillnad. Mina hästar är känsliga för små signaler - det är ju så vi hållt på från dag 1, så när jag skall hjälpa till med andra hästar om det så bara rör sig om att ta in från hagen så upplever jag dem som halvdöda, sega och okänsliga - väldigt ouppmärksamma på människan men uppmärksamma på omgivningen.

Nej tack, jag går min egen väg i fortsättningen också.
 
Att jag ska vara lyhörd, känslig, mjuk och tyst. Hon bli direkt spänd av höga ljud eller någon häftig rörelse. Och så ska jag ta på henne mycket, klia och smeka eller bara stå med handen på hennes hals. Har märkt att hon bli mycket mer harmonisk då. Det är bara jag som märker det, men hon får som ett mer avslappnat uttryck i ögonen. Svårt att förklara för nya medryttaren. :smirk:
 
Hej!

Nu rider och pysslar jag ju mest med min egen häst, så för tillfället har jag ingen att jämföra med.

Men min häst kräver att jag(gärna alla människor) skall gosa med honom varje dag, annars blir han hemskt besviken. Om jag inte gör det står han och hänger med huvudet och är väldigt tydlig med att har inte känner sig nöjd.

Om jag går fram till någon annan häst före honom eller om jag kliar på någon annan häst är han också väldigt tydlig med att han inte är helt nöjd. Då kan han bland annat markera detta genom att gå sin väg några steg bortåt om han är i hagen.

Det är det behovet som är helt klart störst hos min häst. Men det beror till stor del på mig själv. :o Min häst var inte alls speciellt kelig när han kom till mig, av någon anledning har min katt blivit likadan... :D :love:

Min häst vill ha, och får mycket frihet. Han går lös ibland när vi är ute på promenader till fots. Givetvis endast där det inte kör bilar(bommat område).

Nu går jag lite från ämnet men vill dock berätta en historia som har med detta att göra.

En vän till mig var tidigare chef för en ridskola i Stockholm. Han hade en favorithäst bland ridskolehästarna som han ofta red på och pysslade med. En dag kom det en ny häst till ridskolan som han blev väldigt förtjust i och började rida istället för sin "gamla". I samband med detta slutade hans "gamla" häst att äta. Han tog ut veterinär, massör, kiropraktor mm, men ingen kunde hitta felet på hästen.

Någon dag senare kom det ut en riktigt gammal "hästgubbe" till ridskolan och min vän berättade om sin häst. Hästgubben sa då "Men Kjell(min vän), förstår du inte att det beror på att du inte rider och pysslar med hästen längre". Då förstod min vän sambandet och gick direkt och sadlade sin häst. Gissa vem som stod och åt direkt efter ridturen.. :love:

Har så många historier och så mycket jag upplevt själv om hur hästar visat svartsjuka och intelligens, så du kan inte ana. Det största felet många hästmänniskor gör är att inte inse hur intelligenta hästar egentligen är. Oj, vad det skulle underlätta många människors hästhantering och ridning.

Man skall aldrig glömma att hästarna inte behandlar en bättre än vad man är värd. En häst som aldrig rids med eftergifter och beröm kommer aldrig bli en lycklig och duktig häst. En häst som blir slagen kommer inte att lita på sin hästmänniska och bla ha ett stort flockberoende. Den häst som har en bra ledare kan "gå över eld" för sin hästmänniska. Har sett mååånga exempel på det under åren.

Oj, det blev långt om det nu är någon som orkat läsa.. :rofl:

Mvh Ulrika
 
Min ganska nya häst har väl endel krav på mig, och jag lär mig lite mer eftersom. :bow:
Bl a har hon varit rätt så ilsk vid sadling. Funkar alldeles utmärkt, nu när jag vet hennes krav. Hon har oxå haft lite protester vid ryktning, funkar oxå alldeles utmärkt, bara jag fick veta vad som var fel. :D
Det handlar om att ta sig tid att läsa sin häst, och se vad den försöker säga.
För hästar kommunicerar otroligt mycket med oss, men tyvärr är vi inte alltid så mottagliga för det.
Jag vet inte om jag egentligen struntar i nått hon "kräver" utan man får försöka kompromissa.
Gå halva vägen var. Eller övertyga hästen om att det jag tycker är det rätta... :)
Dom är ju trots allt väldigt samarbetsvilliga. Har än idag inte träffat nån häst som medvetet sökt konflikt...
 
Häst 1 kräver att jag ska vara lugn, inte tveka och att det ska vara lite fart och hända saker.

Häst 2 är väldigt kravlös. Det skulle då vara att jag ska prata med honom.
 
Häst 1:
Vill att jag ska älska honom, lita på honom och låta honom få utlopp för sina färdigheter. Han är stark, snabb och modig, och vill gärna visa upp det! :)

Häst 2:
Vill att jag är glad och fokuserad på det vi håller på med. Hon är ett sto och känner av mina känslor mycket. Hon har dessutom mycket egna känslor. Allra bäst blir det om vi synkar våra känslor.

Häst 3:
Vill att jag är lugn, tydlig, konsekvent och trygg. Han behöver en förstående, klok och lugn ledare. Jag funkar tyvärr inte så bra med honom. :crazy:
 
jag vet att jag på alla plan inte håller de krav hon har på mej
därför blir jag inte heller arg när hon inte håller alla krav jag har på henne
 
Häst 1

Kräver att jag är lugn och tydlig. (Vi håller fortfarande på att lära känna varandra!) T.ex blir hon rädd för en kossa (är livrädd för sånna) och jag blir arg på henne, tvärnit å sen backar hon och sen blir det rodeo. Är jga lugn, tittar hon, luktar och sen smyger hon försiktigt förbi. Hon kräver tydliga hjälper, inte som med nr2 jag tänker sväng och hon svänger men det kommer förhoppningsvis när vi lärt känna varandra. En trygghet vill hon också ha! Å så det vanliga: mat, vatten, utevistelse, kärlek!!

Häst 2
Eftersom jag haft henne länge vet jga vad hon haft för krav tidigare, nemuera tänker vi inte så mycket på det, det går av sig självt efter si så där en 9 år. Men: hon kräver en fast hand, inte någon som velar, har man sagt att det är så här så ska det vara så. Hon kräver förtroende och tillit. Vem som helst kan inte rida damen, man måste känna henne, hon blir som förbytt annars. Ska man inte kräva något är hon jättesnäll men börjar man kräva utan att känna henne, då är det kört. :D Samma sak med henne kräver de "vanliga" sakerna, mat, vatten, utevistelse och kärlek. Lite mer komplicerad än 1:an men så go när man hittat en balans och känner att man litar på varandra. Då gör hon vad som helst för en, men hon måste känna att hon litar på en innan hon gör det!
 
Min häst har endel krav på mig som jag vet om och endel som jag inte vet.
Hon anser nog att jag är hennes ägodel :D. Om jag står inne i hennes box eller liknande så hotar hon alla som kommer i närheten av oss. Det här ställer ju till problem när jag ska hålla på med någon annan häst eftersom hon blir så jäkla svartsjuk då och är skitgrinig när jag kommer till henne. Att mer än en dag bara komma och mocka och göra mat snabbt borsta av hästen och sen åka existerar inte i min värld. Hon blir skitsur och står och hugger efter mig när jag kommer tillbaka ordentligt i så fall.
När vi rider så ska vi gå nya vägar om vi går ut annars är det inte roligt (och hur många nya vägar hittar man egentligen i ett område :crazy:). Rider vi i paddock eller ridhus så ska vi leka delar av passet. Visst matte jag kan gå i en snygg sammlad trav bara vi rejsar lite i galopp också :bump:.
Hela mitt umgänge med Novan är nog egentligen en enda lång förhandling. Om du får det så får jag det osv. Novan har nog en rätt väluppfostrad matte ;)
Det är svårt att förklara så jag tar till männskliga paraleller.
 
Va härligt att du tar upp det här.. :D :D

Jag har det kravet på mig själv att kunna se till det stora hela vad som är "viktigt" för en häst/individ, man kan ju inte endast ställa krav samtidigt som man inte kan ge hela handen.....att ta in hästarna när det är potthet och mijoner bro¨ms TROTS att "hästar SKA vara ute", att kunna se saker som inte följer mallarna för Hästhantering och göra nåt åt det....

Jag menar typ.....VAD skulle det göra om hästen tar några tuggor fika på väg mot hagen??? det är ju ganska naturligt för en häst att äta gräs, ett ledarskap som ev skulle tappas borde ju vara mera tappat om man ser till vad som är naturligt för hästen och man kan ju fråga sig den "ledare" som inte låter sin flock äta gräs......När man sen har ARBETE...då kan man ju lära hästen att man inte äter, inte kräva utan inlärning.
 
Hm, vilken bra fråga.
:bow:
Har suttit och funderat en bra stund. Och kommit fram till en del saker som jag inte kunnat sätta namn på innan. Man borde vara betydligt mer ödmjuk i sitt umgänge med hästen och sådana här frågor gör att man måste reflektera lite över det.

Tycker egentligen inte att min tjej har så stora krav på mig vid första anblicken. Hon gör snällt det mesta jag ber henne om. Men när jag börjar analysera...!

Hon har helt klart andra krav på mig än hon har på de andra som hanterar henne. Hon utgår iofs från att alla bemöter henne på ett trevligt sätt och är då trevlig tillbaka.
Hon busar gärna och testar gränser med sambon och skötaren, lite "går det så går det". Men det tycker jag är rätt okej för en femåring ändå, det är ju aboslut inget elakt.

Jag är hennes ledare och trygghet, har jag förstått. Jag måste "visa vägen" och tala om vad jag förväntar mig av henne. Om jag inte uppfyller det blir hon väldigt osäker. Mig testar hon inte alls på samma sätt och gör hon det går det snabbt över. Mitt ord är lite "lag" för henne. (men gränser är ju till för att testas, lite lagom sådär verkar hon resonera)

Men då skall jag också visa henne att hon är den som betyder mest. Pratar jag inte först med henne eller tar ut henne i hagen före alla andra när jag har utsläpp blir hon väldans purken. Jag är ju hennes!!!

Jag har tur på många sätt och vis att min lilla tjej är så "troskyldig", hon litade på mig från början egentligen innan jag visat att jag förtjänar det. Hoppas och tror att det beror på att hon kom från ett ställe med mkt trygghet där människorna visade att hon kunde lita på dem.

Börjar också fundera på alla de krav hon har som jag inte vet om, hoppas jag uppfyller dessa. Ska ta mig en ordentlig funderare på vilka dessa kan vara för att få en ännu bättre relation till henne. (Vill åka direkt ut till stallet och tala om för henne hur mkt hon betyder för mig!!!)
 
Håller med Martha i princip allt, sen kan jag göra en liten parentes runt det där med att gå till hagen och liknande. - Det är egentligen helt ok som du skriver och av de skäl du skriver, men jag tillåter det ändå inte för det är inte alltid jag som leder och hanterar mina hästar. Ibland är det stalltjejer som är mindre och/eller mindre rutinerade eller maken som är visserligen orädd men totalt novis på hästar... Då kanske det det blir en väldigt besvärlig promenad till hagen med utflykter lite varstans osv. när inte personen i grimskaftändan inte kan läsa av situationen (detta har hänt). DÄRFÖR tillåter jag inte hästarna vissa saker eftersom det är viktigt att fler än jag ska utföra vissa saker med hästarna. Och hästarna inte blir lika angelägna att göra saker de aldrig gör som saker de får göra ibland (de bryr sig inte om vem som håller i snöret, inte alla i varje fall)

Detta blev långt hoppas ni fattar vad jag menar...
 
Jag vill nog inte använda ordet "krav". I alla fall inte när det gäller individen. Jag ser det mer som krav i systemet, och vill man ingå i systemet så får man också ta till sig dess grundregler.

Med systemet menar jag rangordningen och hanteringssättet. Jag kan förklara det som så, att systemet är det som hästarna lever efter. Jag som människa har "kravet" att anpassa mig till detta system, om jag ska kunna "kräva" saker av de andra.

T.ex. fungerar det inte att ställa sig utanför rangordningen. Antingen är man den som "ger instruktionerna", eller så är hästen det.
Våra hästar är vana vid att människorna ingår i systemet, och de läser därför av alla människor efter detta. Oavsett om den nya människan är medveten om kroppsspråket eller ej. Är den medveten om sitt kroppsspråk, och använder det på rätt sätt, så lyssnar hästarna. Om människan inte är medveten, så tolkas det oftast som ranglågt med konsekvensen att hästarna gör lite som de själva vill.

För hästen finns inget rätt eller fel, de handlar efter bekvämt eller obekvämt. Om de tex. kommer på att de kan gå före människan eller äta i dikeskanten utan att människan säger något, så tolkas det som tillåtet. Om människan korrigerar tillbaka hästen så accepterar hästen ordningen i ledet.

Precis som med barn/ungdomar. En del vuxna/lärare har de en bra relation till och respekt åt båda hållen. En del vuxna/lärare ligger ständigt under barnen i "rang" då de inte talar samma språk.
Knappast barnens fel, de agerar efter bekvämt eller obekvämt, eller kanske mer korrekt uttryckt var de får vinster/belöning och var de inte får det.


men för att knyta tillbaka till ursprungsfrågan:
Kraven hästarna ställer på mig är att jag står fast vid min position i flocken, dvs en trovärdig, ärlig och konkret ledare som rättvist, konsekvent och positivt guidar de andra. Och: anpassar mig till varje individs styrka/svaghet. Det fungerar inte att köra med samma grad av hårdhet/mjukhet på alla. En del kräver tuffare gränsdragning, andra är så ranglåga att man får sänka sig under det neutrala läget, och ändå uppfattas som ranghögre.
 

Liknande trådar

Dressyr Jag vet inte om den här tråden ligger på rätt ställe. Den kan möjligtvis hamna under utrustning också, men jag vill främst diskutera...
Svar
13
· Visningar
2 177
Senast: Jeps
·
Ridning Ni som har häst som kräver mycket mental träning. Hur lägger ni upp träningen under en vecka? Menar en häst som kräver att hen får jobba...
Svar
9
· Visningar
1 138
Senast: Ace
·
Hästmänniskan Hej, är 15 år och går alltså åttan nu. Är väldigt bra på att skriva långt så om du ej orkar läsa skrolla ner:) Började på 4 h gård när...
Svar
16
· Visningar
2 927
Senast: a1agnlju
·
Relationer Hur vet man om det är dags att göra slut? Hur vet man att man är kär? När relationen inte flyter på och det finns saker som skaver hur...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
15 680

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp