Och jag har ingen förståelse för fotografer som inte förstår vilken utsatt situation många kvinnor befinner sig i när det gäller amatör fotografering.
- Kropp & Själ
- Trådstartare vallhund
- Startdatum
- Svar 292
- Visningar 30 382
Och jag har ingen förståelse för fotografer som inte förstår vilken utsatt situation många kvinnor befinner sig i när det gäller amatör fotografering.
Jag vet inte. Jag kanske bara ska strunta i allting och ge upp som med allt annat. Jag förstår varför han inte vill att jag ska åka själv, men alla jag känner är upptagna hela tiden så att ha någon med sig varje gång kommer inte att funka. Fotografen vill gärna ha med sig någon som kan hjälpa till med blixten, så länge det inte är en pojkvän. Den andra fotografen har en studio hemma så där behövs inte hålla någon blixt. Inte heller han har något emot att någon följer med, men där kan inte pojkvännen följa med för det är 45 mil hemifrån
Just nu går det faktiskt liiite framåt! Denna veckan har jag inte varit helt slut och sängliggande utan har kunnat gå lite promenader med hundarna, städat till marsvinen, äntligen tvättat och städat lite och även cyklat 6,5 mil. Vet inte om det är all vila och oaktivitet som har gett kroppen tid att återhämta sig eller om det är för att jag slutat med abilify. Så från ca 21-22 timmars sängliggande varje dygn så har jag nog varit uppe 5-8 timmar om dagen denna veckan.
Jag äter fortfarande för mycket och har gått upp ännu mer i vikt så det mår jag riktigt dåligt över men jag hoppas att det ska kunna vända om jag orkar uppehålla cyklandet. Jag hade även behövt göra yoga eller annan lättare muskelträning för mina muskler har så gott som förtvinat bort och jag kan inte ens hålla upp huvudet om jag lutar det för långt bak när jag tvättar håret eller lyfta upp Poppy i sängen om jag inte håller armen exakt rätt och Poppy väger bara 2,3kg, men jag får direkt ångest om jag försöker så jag försöker inte ens för jag vet att jag kommer att misslyckas. Pojkvännen har börjat styrketräna och kilona bara rinner av honom och jag är så fruktansvärt avundsjuk! Jag är jätteglad för hans skull men varje gång jag ser honom så har han gått ned mer och blivit starkare och jag känner mig som en äcklig degklump som inte ens kan lyfta min minihund eller gå upp för trappan utan att flåsa som en blåsbälg.
Poppy var hos en osteopat i måndags och äntligen verkar vi ha hittat felet som gör att hon har så ont. Hennes korsben är snett. Sedan om det är snedheten som har orsakat smärta och muskelproblem eller om det är muskelproblem som har orsakat snedheten vet vi inte ännu, men det är en början och det känns inte längre som att hon har en dödsdom hängande över sig.
Jag överlevde att inte åka till NM men fy sjutton vad jobbigt det var att se alla uppdatera om det på Facebook och jag bara orkade ligga hemma i sängen. Men jag misstänker att om jag hade åkt så hade jag kraschat som fan när jag kommit hem så kanske var det bäst att stanna hemma. Dessutom när det blev inställt med fotografen så kändes det inte som att det var värt alla pengar och all ångest att åka så långt.
Det har inte blivit fler fotograferingar och blir troligen inga fler heller för jag har ingen som kan följa med och fotograferna har så många andra som vill bli fotade att de inte har tid med någon som strular
Sedan har också motivationen och glädjen i det försvunnit sedan jag slutade med abilify. Orkar inte ens logga in på min instagram, än mindre lägga in något. Jag är fortfarande så ledsen över min stora som försvann och det känns så hopplöst att behövt starta om på noll och utan att komma någonstans för har man bara 500 följare så är det ingen som vill göra shoutouts och man syns inte på exploresidorna. Så jag orkar inte längre bry mig. Glädjen i att göra teman och att fota överhuvudtaget är borta. Att jag har gått upp i vikt spelar också in för jag vill inte visa mig eller klä mig i fina kläder för jag mår illa över hur jag ser ut. Dessutom är håret totalförstört så inte ens det kan jag göra fint Och även om jag lyckas vända och gå ned i vikt istället för upp så är sommaren slut och den långa vidriga vintern väntar.
Jag har iallafall äntligen fått en tid till läkaren nästa vecka så får se hur det går...
Jag äter fortfarande för mycket och har gått upp ännu mer i vikt så det mår jag riktigt dåligt över men jag hoppas att det ska kunna vända om jag orkar uppehålla cyklandet. Jag hade även behövt göra yoga eller annan lättare muskelträning för mina muskler har så gott som förtvinat bort och jag kan inte ens hålla upp huvudet om jag lutar det för långt bak när jag tvättar håret eller lyfta upp Poppy i sängen om jag inte håller armen exakt rätt och Poppy väger bara 2,3kg, men jag får direkt ångest om jag försöker så jag försöker inte ens för jag vet att jag kommer att misslyckas. Pojkvännen har börjat styrketräna och kilona bara rinner av honom och jag är så fruktansvärt avundsjuk! Jag är jätteglad för hans skull men varje gång jag ser honom så har han gått ned mer och blivit starkare och jag känner mig som en äcklig degklump som inte ens kan lyfta min minihund eller gå upp för trappan utan att flåsa som en blåsbälg.
Poppy var hos en osteopat i måndags och äntligen verkar vi ha hittat felet som gör att hon har så ont. Hennes korsben är snett. Sedan om det är snedheten som har orsakat smärta och muskelproblem eller om det är muskelproblem som har orsakat snedheten vet vi inte ännu, men det är en början och det känns inte längre som att hon har en dödsdom hängande över sig.
Jag överlevde att inte åka till NM men fy sjutton vad jobbigt det var att se alla uppdatera om det på Facebook och jag bara orkade ligga hemma i sängen. Men jag misstänker att om jag hade åkt så hade jag kraschat som fan när jag kommit hem så kanske var det bäst att stanna hemma. Dessutom när det blev inställt med fotografen så kändes det inte som att det var värt alla pengar och all ångest att åka så långt.
Det har inte blivit fler fotograferingar och blir troligen inga fler heller för jag har ingen som kan följa med och fotograferna har så många andra som vill bli fotade att de inte har tid med någon som strular
Sedan har också motivationen och glädjen i det försvunnit sedan jag slutade med abilify. Orkar inte ens logga in på min instagram, än mindre lägga in något. Jag är fortfarande så ledsen över min stora som försvann och det känns så hopplöst att behövt starta om på noll och utan att komma någonstans för har man bara 500 följare så är det ingen som vill göra shoutouts och man syns inte på exploresidorna. Så jag orkar inte längre bry mig. Glädjen i att göra teman och att fota överhuvudtaget är borta. Att jag har gått upp i vikt spelar också in för jag vill inte visa mig eller klä mig i fina kläder för jag mår illa över hur jag ser ut. Dessutom är håret totalförstört så inte ens det kan jag göra fint Och även om jag lyckas vända och gå ned i vikt istället för upp så är sommaren slut och den långa vidriga vintern väntar. Jag har iallafall äntligen fått en tid till läkaren nästa vecka så får se hur det går...
Men så bra att du har orkat hålla på lite mer med hundarna och marsvinen, och inte varit lika trött! 
Jag håller med om att det kan ha varit bra att skippa NM, även om det var enormt jobbigt. Du behöver ta hand om dig själv och inte pusha för mycket så du blir helt slutkörd. Förhoppningsvis får du även mer energi av att du äter mer, och just nu är väl det viktigare än vad du väger? Jag önskar så att du kunde släppa det där med vikten och bara fokusera på att må bra. Även att prioritera bort Instagram och fotograferingar just nu låter som ett klokt val, ta hand om dig själv och dina djur nu under vintern istället så kan du evt återuppta de andra interesserna till våren när det blir ljusare och får mer energi. Men försök även hitta på trevliga inomhusaktiviteter som går att göra under vintern, så att inte allt blir trist. Dricka te med en vän, göra det mysigt i lägenheten, osv.
Håller tummarna att det går bra hos läkaren och att du får hjälp!
Jag håller med om att det kan ha varit bra att skippa NM, även om det var enormt jobbigt. Du behöver ta hand om dig själv och inte pusha för mycket så du blir helt slutkörd. Förhoppningsvis får du även mer energi av att du äter mer, och just nu är väl det viktigare än vad du väger? Jag önskar så att du kunde släppa det där med vikten och bara fokusera på att må bra. Även att prioritera bort Instagram och fotograferingar just nu låter som ett klokt val, ta hand om dig själv och dina djur nu under vintern istället så kan du evt återuppta de andra interesserna till våren när det blir ljusare och får mer energi. Men försök även hitta på trevliga inomhusaktiviteter som går att göra under vintern, så att inte allt blir trist. Dricka te med en vän, göra det mysigt i lägenheten, osv.
Håller tummarna att det går bra hos läkaren och att du får hjälp!
Tog ut segern i förskott Varit totalt slut hela veckan
Jag kan inte släppa vikten för så länge jag ser ut som jag gör så kan jag aldrig må bra Jag har gått upp 1kg till på en vecka! Och inga muskler eller kondition alls kvar. Jag kan inte ens hålla upp mitt eget huvud om jag böjer det för långt bak när jag tvättar håret. Jag är helt säker på att jag hade mått bättre om kroppen hade fått rätt typ av näring och jag hade kunnat göra yoga och stretcha en halvtimme om dagen. När jag har stretchat så mår jag så mycket bättre, men jag orkar inte ens fem minuter innan jag går och lägger mig
Jag äter bara snabba kolhydrater och när grannarna lagar riktig mat och jag känner lukten när jag går i trapphuset så vattnas det i munnen för jag har inte ätit hemmagjord mat på månader, förutom snabbmakaroner, och kroppen bara skriker efter vettig mat men det finns inget sätt att lösa det på.
Imorgon bitti ska jag till läkaren. Han ringde idag och de hade skickat ut fel tid i kallelsen så jag missade min tid
Så han fick klämma in mig imorgon bitti så jag gissar att han kommer att vara superstressad och inte ha tid att lyssna imorgon heller
Varit totalt slut hela veckan Jag kan inte släppa vikten för så länge jag ser ut som jag gör så kan jag aldrig må bra
Jag har gått upp 1kg till på en vecka! Och inga muskler eller kondition alls kvar. Jag kan inte ens hålla upp mitt eget huvud om jag böjer det för långt bak när jag tvättar håret. Jag är helt säker på att jag hade mått bättre om kroppen hade fått rätt typ av näring och jag hade kunnat göra yoga och stretcha en halvtimme om dagen. När jag har stretchat så mår jag så mycket bättre, men jag orkar inte ens fem minuter innan jag går och lägger mig Jag äter bara snabba kolhydrater och när grannarna lagar riktig mat och jag känner lukten när jag går i trapphuset så vattnas det i munnen för jag har inte ätit hemmagjord mat på månader, förutom snabbmakaroner, och kroppen bara skriker efter vettig mat men det finns inget sätt att lösa det på.
Imorgon bitti ska jag till läkaren. Han ringde idag och de hade skickat ut fel tid i kallelsen så jag missade min tid
Så han fick klämma in mig imorgon bitti så jag gissar att han kommer att vara superstressad och inte ha tid att lyssna imorgon hellerHelt jävla meningslöst att gå till läkaren. Finns inget han kan göra utom träningsprogram och dietist och inget av det gör någon nytta så länge jag inte har självdisciplin eftersom jag redan vet vad jag behöver göra. Jag har i provat alla mediciner han kan komma på utom litium och den kan jag inte ta så länge jag inte äter rätt plus att den har så många biverkningar att jag nog inte hade vågat prova den ens om jag hade ätit rätt. Bara gråter, allt känns så jävla meningslöst och jag önskar att allt bara hade tagit slut så jag slipper leva mer. Det är inte meningen att jag ska leva. Jag är bara en ohjälpbar belastning som inte klarar någonting och jag önskar att jag var död
Men oj, så trist att han inte kunde göra något mer.
Föreslog han verkligen bara dietist och träning? Vad sa du till honom egentligen?Det är klart att du går att hjälpa!
Men säkert svårt för en allmännläkare med begränsad tid och kunnskap, tyvärr... Tycker dock att han borde kunnat göra lite mer effort än vad det låter som!
Han föreslog lyrica också men den har jag redan testat med skitdåligt resultat. Eller höja attentin men vet inte om jag vill det eftersom jag redan är så beroende att jag blir sängliggande om jag missar att ta den. Och att de hade olika aktiviteter jag kunde vara med på. Jag sa att jag var extremt trött, kommer knappt ihåg något vi pratade om förutom det.Men oj, så trist att han inte kunde göra något mer.
Det är klart att du går att hjälpa!
Han är specialistläkare inom psykiatrin så ingen allmänläkare.
Tack
Fast du är himla bra som fortsätter att leta saker - och även om de bara fungerar ett tag är det bättre än inget
Jag vet inte. När det slutar funka så blir jag så himla ledsen över att ännu en gång sjunka ned i mörkret. Hade jag kunnat alternera mellan olika mediciner/kosttillskott för att hålla mig uppe så hade det varit en sak, men som det är nu så får jag aldrig samma effekt när jag börjar om med något som när jag tog det första gången. Utom lamictal som tidigare har funkat på exakt samma sätt varje gång jag börjar om eller höjer, utom denna sommaren när även den har slutat funka som tidigare
Känns som att jag äter mer tabletter än mat
Jag har huvudvärk hela tiden Hållit på sedan jag slutade med abilify. Trodde att det var spänningshuvudvärk eftersom jag var sjukt spänd i käkarna efter att jag slutade med den men nu är jag inte spänd längre men fortfarande huvudvärk så gott som varje dag. Ibland bara jättelite men i torsdags och idag känns det som migrän men inte lika sjukt ont som jag brukar få av migrän
Hållit på sedan jag slutade med abilify. Trodde att det var spänningshuvudvärk eftersom jag var sjukt spänd i käkarna efter att jag slutade med den men nu är jag inte spänd längre men fortfarande huvudvärk så gott som varje dag. Ibland bara jättelite men i torsdags och idag känns det som migrän men inte lika sjukt ont som jag brukar få av migränJag har huvudvärk hela tiden
Dricker du tillräckligt? Hur blev det förresten med testandet för diabetes, du misstänkte ju det tidigare pga att du drack så mycket om jag minns rätt?
Jag tror det. Dricker nog 1,5-2 liter om dagen vilket är väldigt mycket för mig. Jag var inne och tog både urinprov och blodprov. Blodproverna visade inget men urinen hade spår av ketoner. Dock inget som de tyckte behövde kollas upp mer. Törsten minskade när jag slutade med abilify, liksom den förlamande fysiska tröttheten. Blev istället förlamande psykiskt trött
Plus väldiga spänningar i käkarna och huvudvärk. jag tycker att spänningarna har blivit mycket bättre men huvudet håller tydligen inte medHar hänt rätt mycket nu.
Har börjat med abilify igen för jag blev deppigare och deppigare. Höjde attentin men blev bara piggare utan att må bättre så det gjorde snarare saken värre. Mår faktiskt mycket bättre nu så får se hur länge det varar.
Tog bort fotografen, hans partner och dotter från Facebook för jag kände att det kommer ändå inte att bli några förr bilder, att de skrivit att de bara skulle fota bröllop från nu och för att de skrev på ett så fruktansvärt otrevligt sätt. Bland annat skröt om hur många människor de hade blockat Han blev skitsur över att jag plockat bort dem (hur han ens upptäckte det med 5000 vänner) och skrev att jag inte fick använda bilderna någonstans längre. Vilket han ju har rätt att göra eftersom det är han som har tagit dem, men då kanske han ska sluta kalla fotografer som tar betalt för sina bilder för oseriösa för med dem har jag iallafall rätt till mina bilder.
Jag har tröttnat på foton överlag och kommer inte ens ihåg sist jag uppdaterade min instagram. Jag vet inte om det är en fas eller om det är allting som har hänt med fotografering mm. Hade verkligen velat fortsätta ta foton men då måste jag kunna åka själv och det går ju inte nu. Pojkvännen är sur för att jag är förbannad för jag inte kan fota men han får vackert stå ut med att jag är arg för det är faktiskt hans fel.
Har gått upp ännu mer i vikt. Väger nog 66-67kg nu vilket är nästan 10kg upp men bryr mig inte alls lika mycket längre. Vet inte om det är för att jag inte orkar bry mig eller pga något annat. Har fyra hundar nu så kan vara att jag får mer uppmärksamhet för hundarna än för mitt utseende nu.
Nya hunden blev sjuk redan första natten och blev igår opererad för en enorm urinsten så jag hade lika gärna kunnat köpa en valp med allt färdigt som vaccinering, försäkring osv. för alla pengarna hon har kostat mig men vad gör man när hjärtat har bestämt sig
Nu ska hon först hämta sig från operationen och sedan blir det ännu fler utgifter när hon ska vaccineras. Tur hon är söt!
Poppy har slutat med sitt djävulsklopulver och direkt kom all hälta och stelhet i kroppen tillbaka
Så får se hur det går för henne. Ping hade glukos i urinen förra veckan. Skulle få de sista provsvaren denna veckan så får ringa dem imorgon för har inte fått något.
Känner att marsvinen har halkat efter igen Sedan Perla kom så har det varit något hela tiden så jag har inte haft ork att göra något. De får mat och massor av godis och mår bra men har dåligt samvete för att jag inte tillbringar mer tid med dem.
Perla
Har börjat med abilify igen för jag blev deppigare och deppigare. Höjde attentin men blev bara piggare utan att må bättre så det gjorde snarare saken värre. Mår faktiskt mycket bättre nu så får se hur länge det varar.
Tog bort fotografen, hans partner och dotter från Facebook för jag kände att det kommer ändå inte att bli några förr bilder, att de skrivit att de bara skulle fota bröllop från nu och för att de skrev på ett så fruktansvärt otrevligt sätt. Bland annat skröt om hur många människor de hade blockat
Han blev skitsur över att jag plockat bort dem (hur han ens upptäckte det med 5000 vänner) och skrev att jag inte fick använda bilderna någonstans längre. Vilket han ju har rätt att göra eftersom det är han som har tagit dem, men då kanske han ska sluta kalla fotografer som tar betalt för sina bilder för oseriösa för med dem har jag iallafall rätt till mina bilder.Jag har tröttnat på foton överlag och kommer inte ens ihåg sist jag uppdaterade min instagram. Jag vet inte om det är en fas eller om det är allting som har hänt med fotografering mm. Hade verkligen velat fortsätta ta foton men då måste jag kunna åka själv och det går ju inte nu. Pojkvännen är sur för att jag är förbannad för jag inte kan fota men han får vackert stå ut med att jag är arg för det är faktiskt hans fel.
Har gått upp ännu mer i vikt. Väger nog 66-67kg nu vilket är nästan 10kg upp
men bryr mig inte alls lika mycket längre. Vet inte om det är för att jag inte orkar bry mig eller pga något annat. Har fyra hundar nu så kan vara att jag får mer uppmärksamhet för hundarna än för mitt utseende nu. Nya hunden blev sjuk redan första natten och blev igår opererad för en enorm urinsten så jag hade lika gärna kunnat köpa en valp med allt färdigt som vaccinering, försäkring osv. för alla pengarna hon har kostat mig men vad gör man när hjärtat har bestämt sig
Nu ska hon först hämta sig från operationen och sedan blir det ännu fler utgifter när hon ska vaccineras. Tur hon är söt!Poppy har slutat med sitt djävulsklopulver och direkt kom all hälta och stelhet i kroppen tillbaka
Så får se hur det går för henne. Ping hade glukos i urinen förra veckan. Skulle få de sista provsvaren denna veckan så får ringa dem imorgon för har inte fått något. Känner att marsvinen har halkat efter igen
Sedan Perla kom så har det varit något hela tiden så jag har inte haft ork att göra något. De får mat och massor av godis och mår bra men har dåligt samvete för att jag inte tillbringar mer tid med dem. Perla
Kul med en uppdatering! Och skönt att det går relativt bra. Urgullig hund, förstår att du föll för henne!
Urgullig hund, förstår att du föll för henne! 
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Så gör du med hästen om det blir krig – kan behöva släppas fri- Hästnyheter Jag tänker att det absolut kan gå för min lättfödda islandshäst att överleva utsläppt under en västkustvinter. Då talar jag överleva och...
- crazyrabbitlady
- Svar: 17
- Visningar: 1 671
- Hästnyheter
-
Ryttare tillrättavisas för otillåten sedering av häst på tävlingsplats- Hästnyheter Herregud, då har man ju verkligen fullt beräknande åkt trots att man vet att det inte funkar. :banghead:
- Sassy
- Svar: 20
- Visningar: 1 730
- Hästnyheter
