fragetecknet
Trådstartare
Hej, börjar med standarden att detta antagligen kommer bli ett långt inlägg och att jag är anonym av en anledning och om du vet vem jag är önskar jag att du behåller det för dig själv, tack. 
Jag har i över ett år funderat fram och tillbaka om vad jag vill med mitt liv, min framtid och nutid. Det känns som att jag närmar mig en livskris och mina tankar snurrar runt runt som i ett hamsterhjul. Jag har diskuterat mycket med mina vänner, min pojkvän och mamma men känner inte att jag lyckats reda ut mina frågor och funderingar även om de är ett viktigt stöd.
Det jag vill med tråden att försöka bena och spalta upp mina tankar, strukturera och försöka hitta vägen ut och jag hoppas att ni kan komma med kloka funderingar och få mig på rätt väg.
Det finns flera anledningar till min "kris" och jag ska försöka spalta upp dem och sedan förklara varför mitt nystan förblir olöst
1. Jobb
2. Utbildning
3. Utlandsvistelse
4. Ridsportssatsning
5. Pengar
6. Hälsa
Allt utan inbördes ordning.
Jag ska börja förklara hur mitt liv ser ut idag för att ni ska förstå mina huvudbryn.
Jag är i unga tjugoårsåldern, har jobb över 1 h resväg från gården och har pojkvän 60 mil bort. Jag har flera tävlingshästar (varav den ena varit rankad topp 10 i Sverige inom vår gren, skriver detta enbart för att ni ska förstå på vilken nivå jag satsar) och jag är seriös med mål som EM, SM och Rio 2016 (om än väldigt långt bort).
Mitt arbete är väldigt flexibelt och jag får komma och gå som jag vill i princip men får betalt per timme så dvs färre timme ger mindre lön.
En stor oro just nu är att företaget går dåligt och det förs förhandlingar om att bli uppköpta eller dylikt av ett annat bolag, dvs jag vet inte om mitt jobb kommer finnas kvar om detta skulle ske. Om och när vet ingen. Detta är ju inget som jag kan påverka däremot försöker jag att inte göra mitt liv helt beroende av jobbet. Jag kan ha en möjlighet till ett annat arbete men jag kommer inte sluta på mitt nuvarande eftersom de anställde mig helt utan utbildning och har fortbildat mig.
Jag har länge funderat på om jag ska söka en utbildning men jag har ingen aning om vad det skulle vara. Har senaste åren tänkt att jag skulle utbilda mig inom det jag arbetar nu, dvs ekonomi men jag vet inte längre. En viktigt faktor är att det är bra betalt och alltid finns arbete (folk behöver revisorer mm oavsett om bolaget går bra eller dåligt) även om det inte är allt, trivs med det jag gör nu men får ångest över att hålla på med samma grejer i 40 år till. Jag har senaste halvåret börjat intressera mig för kriminologi men vet ingenting om vad det skulle innebära eller vad skulle vilja göra eller utbilda mig inom.
Det i särklass största orosmolnet i mitt liv just nu är att vår (min och mammas) ekonomi är krisig. Hon har för några år sedan köpt en gård och vi har påbörjat utveckling av den såsom att bygga en stor fin ridbana men nu har allt stannat, som stall mm eftersom det inte finns utrymme i ekonomin för detta. Mamma har alldeles för stora utgifter (som till största del beror på mina hästar) vilket gör att jag betalar fakturor som inte min ekonomi klarar egentligen. Jag hamnar i någon typ av rävsax när jag vill arbeta så mycket som möjligt för att ha råd med hästarna och min satsning men då hamnar hästarna i kläm för att tiden inte räcker till eller så går jag in i väggen. Jag funderar på att sälja någon av hästarna men har ingen säljbar (för ung med tanke på dagens marknad) som jag kan tänka mig att göra mig av med och då hamnar jag i funderingarna igen huruvida det är värt att göra denna satsning. Kan inte satsa utan hästmaterial men om vi inte klarar det ekonomiskt går vi ju på knäna.
Jag vill dessutom väldigt gärna åka utomlands, både för att semestra, klättra, luffa, surfa, upptäcka världen mm men även eventuellt för att arbeta med hästar, om det är en möjlighet för att kunna göra en större satsning. Men likväl här har jag ingen möjlighet att spara undan något idag för detta.
Jag ifrågasätter helt enkelt om hästarna är värt detta men gråten sätter sig som en klump i halsen bara av tanken på att göra mig av med dom.
Att dessutom ha pojkvännen så långt bort är såklart tungt. Att han är extremt skoltrött, funderar på att ta en paus och vill vara närmare mig gör inte saken lättare. Han vill dessutom söka sig utomlands för ett utbytesår. Jag skulle verkligen önska att han valde Tyskland för då skulle jag utan att tveka följa med honom för att arbeta med hästar men jag vill inte heller påverka honom i hans beslut utan vill att han ska ta sådan här stora beslut enbart för sig själv. Att han är stressad och har mycket påverkar såklart mig också. Även om jag vill att båda ska fatta beslut som är bäst för sig själv är det oundvikligt att man inte påverkas eftersom han är otroligt viktig för mig.
Jag har under en längre period känt mig fruktansvärt trött. För snart två år sedan var jag på väg att gå in i väggen men lyckades återhämta mig någorlunda men har egentligen inte ändrat min livsstil något. Under hösten har jag upplevt att det i perioder blivit sämre igen. Jag har ingen energi, är lättretlig och väldigt trött. Somnar så fort jag lägger mig ner oavsett tid på dygnet. Får migränkänningar (har aldrig haft riktig migrän utan får däremot väldigt lätt kraftig huvudvärk så pass att jag blir illamående/kräks) oftare och oftare. Den här sommaren/hösten har jag ätit värktabletter regelbundet flera gånger om dagen under tävlingshelgerna för att klara av att hålla huvudvärken i schack.
Så vad ska göra egentligen? Hur ska jag få mitt liv att gå ihop? Vad ska jag prioritera? Ekonomi, hästar eller hälsa? När vet man när man ska ge upp? Håller jag på med hästarna bara för att jag alltid gjort och det blivit en identitet eller är jag bara rädd för hur livet skulle bli utan? Förstå mig rätt, älskar att tävla och känna fingrarna genom deras man och känna deras lukt men ibland känns det som att livet går vidare på rutin utan eftertanke.
Hur vet jag vad jag vill med min framtid? Och om jag inte vet, hur tar jag reda på det?
Tack för att ni tagit er tid och läst.
Jag har i över ett år funderat fram och tillbaka om vad jag vill med mitt liv, min framtid och nutid. Det känns som att jag närmar mig en livskris och mina tankar snurrar runt runt som i ett hamsterhjul. Jag har diskuterat mycket med mina vänner, min pojkvän och mamma men känner inte att jag lyckats reda ut mina frågor och funderingar även om de är ett viktigt stöd.
Det jag vill med tråden att försöka bena och spalta upp mina tankar, strukturera och försöka hitta vägen ut och jag hoppas att ni kan komma med kloka funderingar och få mig på rätt väg.
Det finns flera anledningar till min "kris" och jag ska försöka spalta upp dem och sedan förklara varför mitt nystan förblir olöst
1. Jobb
2. Utbildning
3. Utlandsvistelse
4. Ridsportssatsning
5. Pengar
6. Hälsa
Allt utan inbördes ordning.
Jag ska börja förklara hur mitt liv ser ut idag för att ni ska förstå mina huvudbryn.
Jag är i unga tjugoårsåldern, har jobb över 1 h resväg från gården och har pojkvän 60 mil bort. Jag har flera tävlingshästar (varav den ena varit rankad topp 10 i Sverige inom vår gren, skriver detta enbart för att ni ska förstå på vilken nivå jag satsar) och jag är seriös med mål som EM, SM och Rio 2016 (om än väldigt långt bort
). Mitt arbete är väldigt flexibelt och jag får komma och gå som jag vill i princip men får betalt per timme så dvs färre timme ger mindre lön.
En stor oro just nu är att företaget går dåligt och det förs förhandlingar om att bli uppköpta eller dylikt av ett annat bolag, dvs jag vet inte om mitt jobb kommer finnas kvar om detta skulle ske. Om och när vet ingen. Detta är ju inget som jag kan påverka däremot försöker jag att inte göra mitt liv helt beroende av jobbet. Jag kan ha en möjlighet till ett annat arbete men jag kommer inte sluta på mitt nuvarande eftersom de anställde mig helt utan utbildning och har fortbildat mig.
Jag har länge funderat på om jag ska söka en utbildning men jag har ingen aning om vad det skulle vara. Har senaste åren tänkt att jag skulle utbilda mig inom det jag arbetar nu, dvs ekonomi men jag vet inte längre. En viktigt faktor är att det är bra betalt och alltid finns arbete (folk behöver revisorer mm oavsett om bolaget går bra eller dåligt) även om det inte är allt, trivs med det jag gör nu men får ångest över att hålla på med samma grejer i 40 år till. Jag har senaste halvåret börjat intressera mig för kriminologi men vet ingenting om vad det skulle innebära eller vad skulle vilja göra eller utbilda mig inom.
Det i särklass största orosmolnet i mitt liv just nu är att vår (min och mammas) ekonomi är krisig. Hon har för några år sedan köpt en gård och vi har påbörjat utveckling av den såsom att bygga en stor fin ridbana men nu har allt stannat, som stall mm eftersom det inte finns utrymme i ekonomin för detta. Mamma har alldeles för stora utgifter (som till största del beror på mina hästar) vilket gör att jag betalar fakturor som inte min ekonomi klarar egentligen. Jag hamnar i någon typ av rävsax när jag vill arbeta så mycket som möjligt för att ha råd med hästarna och min satsning men då hamnar hästarna i kläm för att tiden inte räcker till eller så går jag in i väggen. Jag funderar på att sälja någon av hästarna men har ingen säljbar (för ung med tanke på dagens marknad) som jag kan tänka mig att göra mig av med och då hamnar jag i funderingarna igen huruvida det är värt att göra denna satsning. Kan inte satsa utan hästmaterial men om vi inte klarar det ekonomiskt går vi ju på knäna.
Jag vill dessutom väldigt gärna åka utomlands, både för att semestra, klättra, luffa, surfa, upptäcka världen mm men även eventuellt för att arbeta med hästar, om det är en möjlighet för att kunna göra en större satsning. Men likväl här har jag ingen möjlighet att spara undan något idag för detta.
Jag ifrågasätter helt enkelt om hästarna är värt detta men gråten sätter sig som en klump i halsen bara av tanken på att göra mig av med dom.
Att dessutom ha pojkvännen så långt bort är såklart tungt. Att han är extremt skoltrött, funderar på att ta en paus och vill vara närmare mig gör inte saken lättare. Han vill dessutom söka sig utomlands för ett utbytesår. Jag skulle verkligen önska att han valde Tyskland för då skulle jag utan att tveka följa med honom för att arbeta med hästar men jag vill inte heller påverka honom i hans beslut utan vill att han ska ta sådan här stora beslut enbart för sig själv. Att han är stressad och har mycket påverkar såklart mig också. Även om jag vill att båda ska fatta beslut som är bäst för sig själv är det oundvikligt att man inte påverkas eftersom han är otroligt viktig för mig.
Jag har under en längre period känt mig fruktansvärt trött. För snart två år sedan var jag på väg att gå in i väggen men lyckades återhämta mig någorlunda men har egentligen inte ändrat min livsstil något. Under hösten har jag upplevt att det i perioder blivit sämre igen. Jag har ingen energi, är lättretlig och väldigt trött. Somnar så fort jag lägger mig ner oavsett tid på dygnet. Får migränkänningar (har aldrig haft riktig migrän utan får däremot väldigt lätt kraftig huvudvärk så pass att jag blir illamående/kräks) oftare och oftare. Den här sommaren/hösten har jag ätit värktabletter regelbundet flera gånger om dagen under tävlingshelgerna för att klara av att hålla huvudvärken i schack.
Så vad ska göra egentligen? Hur ska jag få mitt liv att gå ihop? Vad ska jag prioritera? Ekonomi, hästar eller hälsa? När vet man när man ska ge upp? Håller jag på med hästarna bara för att jag alltid gjort och det blivit en identitet eller är jag bara rädd för hur livet skulle bli utan? Förstå mig rätt, älskar att tävla och känna fingrarna genom deras man och känna deras lukt men ibland känns det som att livet går vidare på rutin utan eftertanke.
Hur vet jag vad jag vill med min framtid? Och om jag inte vet, hur tar jag reda på det?
Tack för att ni tagit er tid och läst.
